• Huvudmeny

Inblicken

Vad gör vi på Isof? I Inblicken uppmärksammar vi olika delar av Isofs verksamhet. Här kan du bland annat läsa om aktuella projekt och händelser, träffa våra medarbetare och ta del av innehållet i våra stora arkiv. 


  • ”Alla berörs av terminologi”


    Vid årsskiftet utökades och förstärktes Isofs terminologiverksamhet och Isofs språkvårdare i fackspråk och terminologi har nu blivit varma i kläderna. Den 11 oktober firas internationella klarspråksdagen med ett seminarium där temat är terminologi. Läs mer


Läs mer från Inblicken

  • ”Alla berörs av terminologi”

    Vid årsskiftet utökades och förstärktes Isofs terminologiverksamhet och Isofs språkvårdare i fackspråk och terminologi har nu blivit varma i kläderna. Den 11 oktober firas internationella klarspråksdagen med ett seminarium där temat är terminologi.
  • Bild på Rickard Domeij framför en projektorduk.

    Nu har Språkbanken Sam dragit i gång på allvar

    En långsiktig satsning från Vetenskapsrådet gör det äntligen möjligt att bygga en svensk basinfrastruktur för forskning inom språkteknologi. Nationella språkbankens Höstworkshop blev startskottet för jätteprojektet.
  • porträtt med bokhylla i bakgrunden

    Från jättestora till goda grannar och gudarnas jämlikar

    ”Är jättarna verkligen så kaotiska som de beskrivs i folkloren och mytologin?”, inleder Tommy Kuusela sitt föredrag på Stadsbiblioteket i Uppsala. Nej, bilden av jättarna är mer komplex än så, menar forskningsarkivarien som snöat in på våra föreställningar om väsen.
  • ”Tjänsten är ny, men jobbet har pågått länge”

    Elina Kangas är inne på sin fjärde vecka som institutets nya språkvårdare i meänkieli. Det är visserligen den första statliga språkvårdstjänsten i meänkieli men själva språkvården har pågått längre än så, menar hon.
  • ”Alla namn är fina på olika sätt”

    Vilka namn är fina och fula, och vilka namn kan bäras av alla oavsett kön? Det är frågor som namnforskaren Katharina Leibring tittat på i en studie av ungdomars attityder till förnamn.
  • Spel och folktro

    Från träsnitt till kretskort – den nordiska folktron har tagit steget in i den digitala eran. Institutets Tommy Kuusela berättar om sägner och folktro i datorspel.
  • korg med lingon på lingonris

    Lingontider i skogen

    Nu börjar lingonen lysa röda i skogen. Råglingon brukar de första lingonen kallas, som mognar samtidigt med rågen.
  • ”Den stora skillnaden förvånade mig”

    Orterna Edsbyn och Torsby har mycket gemensamt, men dialekterna utvecklas åt olika håll. Det visar resultaten från forskningsprojektet Svenska dialekter i förändring.
  • porträtt med bokhylla i bakgrunden

    ”En generös och öppen kunskapsorganisation”

    Institutets samlade kompetens ger oss en viktig roll i den pågående samhällsdebatten. Det säger nya generaldirektören Martin Sundin som sätter forskning och kunskapsspridning högt upp på prioriteringslistan.
  • Premiär för nya skrivregler

    I dagarna släpps den nya upplagan av Språkrådets Svenska skrivregler. Vi träffade bokens huvudredaktör, Ola Karlsson, för att fråga om hans arbete med boken och vilka nyheter som finns i den nya upplagan.
  • Levande traditioner

    Nyckelharpa, kärlekslås och dans runt midsommarstången – det är några av de levande traditioner som hittills har samlats in i förteckningen över det immateriella kulturarvet i Sverige.
  • Kärleksmagi på 1800-talsvis

    Går det att göra något åt obesvarad kärlek? Vi dök ned i arkiven och hittade några kärleksrecept från 1800-talet.
  • Att säga samma sak

    Inblicken . ”Att säga samma sak” är en lek som är spridd över stora delar av världen. När institutet skickade ut en frågelista om fenomenet kom över 500 svar från 40 olika länder.
  • porträtt

    ”Klarspråk handlar om tillgänglighet för alla”

    Inblicken . Myndigheterna har blivit bättre på klarspråk, men än finns mycket kvar att göra. Det säger Gabriella Sandström och Ingrid Olsson som arbetar med klarspråk på Språkrådet.
  • Foto: 

    ”Platsen lockar fram berättelser”

    Inblicken . Trots att det har bott romer i Sverige i hundratals år saknas deras röster i de svenska arkiven. Med utgångspunkt i det så kallade Skarpnäckslägret vill projektet ”I stadens utkant” tillföra nytt material om svensk-romsk historia.
  • Två personer sitter vid skrivbord och tittar ner i papper. Boken Sveriges ortnamnslexikon i förgrunden.

    Dags för nytt ortnamnslexikon

    Inblicken. Från Abbekås till Öxnevalla . I höst kommer en ny upplaga av Svenskt ortnamnslexikon och på institutet arbetar redaktionen för fullt med de sista justeringarna.
  • porträttbild

    ”Vi firar jubileum med flaggan i topp”

    Inblicken . I sommar firar Institutet för språk och folkminnen tio år. Ingrid Johansson Lind har varit generaldirektör större delen av den tiden och hon ser fram emot att följa med myndigheten de första stegen in i nästa årtionde.
  • bildcollage med olika bilder från bibliotek

    "Detektivarbetet är roligast”

    Inblicken . 13 000 titlar från fyra olika sekel och på över 60 olika språk. Det fanns några boktravar att beta av när institutets bibliotek i Göteborg skulle sorteras och katalogiseras.
  • bild från mötessal med annette torensjö på talar-skärmen.

    FN-möte om ortnamn

    Inblicken. Ortnamn som en del av kulturarvet. Det är en av frågorna som FN:s expertgrupp för ortnamn ska diskutera på sitt möte i Bangkok. Från Sverige deltar tre namnexperter från Institutet för språk och folkminnen och Uppsala universitet.
  • Bild på Henna Leskelä och Riina Heikkilä.

    Finsk språkvård i över 40 år

    Inblicken. Det finns ett stort behov av språkvård i finska idag. Det säger Henna Leskelä och Riina Heikkilä som är språkvårdare i finska, ett av våra fem nationella minoritetsspråk.
  • ”Våra samlingar är en slumrande skatt”

    Inblicken. Att bygga ut, dyka ner i och öppna upp samlingarna. Det står högt på önskelistan för Dialekt- och folkminnesarkivets nya chef i Uppsala.
  • vägskylt och anslagstavla

    Skyltar kan säga mer än tusen ord

    Inblicken . Från officiella trafikskyltar till handskrivna lappar på anslagstavlan. Texterna i ett område kan berätta mycket mellan raderna.
  • lådor

    ”Det handlar mycket om problemlösning”

    Inblicken. Arbetet pågår för fullt med att redigera Svenskt dialektlexikon (SDL). Det blir den första översiktliga dialektordboken som ges ut sedan mitten på 1800-talet.
  • Jany Schella och Katarina Ek-Nilsson.

    ”Vi vill fylla den lucka som finns”

    Inblicken. I projektet Romsk vardag samlar institutet in olika uttryck för romsk vardagskultur. Syftet är att skapa större kunskap om en av våra nationella minoriteter.
  • Katt.

    "Vi ger djuren liknande namn som våra barn"

    Inblicken.  Om du ropar på Molly eller Sigge är chansen lika stor att det kommer två hundar som två små barn. Men vad säger egentligen namnen om vår syn på djur? Det undersöker man bland annat i projektet Djurnamn i Sverige.
  • arkivkort med illustration till ordet stol

    Illustrationer på stolar

    Inblicken. På arkivkorten för dialektorden i övre Dalarna finns ibland förklarande bilder. På 1930-talet gjordes flera illustrationer till ordet stol .
  • kyrkan i arjeplog.

    Jojkens variationsrikedom

    Inblicken. I våra samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. Här kan du lyssna på några exempel.
  • Catharina Nyström Höög

    Hon ska leda Språkrådets forskning

    Inblicken. Catharina Nyström Höög vill att språkfrågor ska bli en del av samhällsdebatten. I oktober blir hon forskningsledare på Språkrådet.
  • Påskbrev.

    Påskbrev till bröderna Olsén

    Inblicken. I våra samlingar finns flera påskbrev. Här ser du några av de brev som bröderna Pär och Lars Olsén i Värmland tagit emot.
  • Hembygdsgården i Scandia, Minnesota.

    Amerikasvenskan idag

    Inblicken. Pratas det fortfarande amerikasvenska bland svenskättlingarna i USA? Och hur har den i sådana fall ändrats med tiden? Det undersöker man i projektet Svenskan i Amerika.
  • Maria Löfdahl, forskningsarkivarie på Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

    Namn är viktiga för identiteten

    Inblicken. Vad har olika namn för roll i språket för flerspråkiga personer? Det tittar man närmare på i projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon.
  • Kristina Hagren vid arkivlådorna

    ”Vissa ord kan ta ett halvår att göra färdigt”

    Inblicken . På 1940-talet inleddes arbetet med en ordbok över folkmålen i övre Dalarna. Kristina Hagren har jobbat med projektet i 35 år och ger nu ut det 41:a häftet i serien.
  • närbild smycke i silver

    Gunnar Modins bilder

    Inblicken . I de samiska samlingarna i Uppsala finns ett rikt bildmaterial från insamlaren Gunnar Modin. Här ser du några av bilderna från hans samling.
  • dockor i juldagsklädsel

    Julklädsel i dräktalmanackan

    Inblicken . På 1800-talet fanns på vissa platser dräktalmanackor som styrde klädedräkten för olika högtider och händelser. I arkivet hittar vi en beskrivning av den kvinnliga kyrkodräkten för juldagen.
  • illustration man med kärve

    Jultraditioner från förr

    Inblicken . Breda julhalm, ta jultyppa och ge fåglarna julanek. Det är några gamla jultraditioner som finns beskrivna i våra arkiv.
  • svartvit bild av luciatåg runt förra sekelskiftet

    Se nu nalkas Lucia

    Inblicken. Den skönsjungande ljusbäraren, det italienska helgonet, den fördömda Lilith och den elaka lussekärringen. Fyra olika kvinnogestalter som alla ryms i vårt moderna luciafirande.
  • åker med skogsdunge

    I åkernamnens värld

    Inblicken . Ståltrådshorvan och Flajenrör - namnet på en åker kan berätta mycket om samhället förr och nu. Det säger Viktoria Bengtsdotter Katz som jobbar med projektet Ägonamn på södra Öland.
  • Ola Karlsson pratar i telefon i kontorsmiljö.

    ”Vi pratar inte lika mycket om rätt och fel längre”

    Inblicken . För 70 år sedan bildades Nämnden för svensk språkvård och språkrådgivning har sedan dess varit en viktig del i det språkvårdande arbetet. I dag besvarar Språkrådet över 10 000 språkfrågor per år.


Uppdaterad 18 november 2019