• Huvudmeny

26 mars 2020

Dagligen hör vi i rapporteringen om coronapandemin en mängd ord och uttryck som kan vara mer eller mindre okända för oss. I bloggserien Ord i coronans spår tittar vi lite närmare på en del av dessa ord.

Ord i coronans spår: karantän

Ordet karantän används i dag i en mängd olika sammanhang när vi diskuterar strategier för hur vi kan begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19. I det offentliga samtalet hör vi experter inom hälso- och sjukvård använda det, liksom politiker och journalister. Och vi använder det förstås även i vardagligt samtal.

Några exempel är självkarantän, hemkarantän, frivillig karantän och självvald karantän. Här används orden för att beskriva en begränsad rörelsefrihet som någon annan eller vi själva försätter oss i. Det kan sträcka sig från en mild variant där företagsledare uppmanar anställda att arbeta hemifrån till det mycket mer stränga påbudet, från exempelvis en regeringschef, att invånare inte får lämna hemmet över huvud taget. Och för den som just nu har feberkänningar kan det vara läge att karantäna sig.

Inom det medicinska fackområdet innebär däremot karantän något mycket mer specifikt: ’avspärrning eller isolering under bestämd period av en misstänkt smittobärare för observation och för att hindra spridning av smitta’. Och enligt smittskyddslagen är det inte vem som helst som kan besluta om karantän utan en smittskyddsläkare.

Här ser vi ett exempel på när ett uttryck från ett fackområde börjar användas i en något annan betydelse när det når allmänheten. Vi språkbrukare gör så helt enkelt när vi behöver ord och uttryck för nya företeelser och situationer i våra liv. Vi använder det vi har, vi lånar, vi sätter samman delar till något nytt.

Och karantän som åtgärd för att förhindra smittspridning har vi tillämpat sedan 1300-talet. Ordet är en försvenskning av det franska quarantaine som i sin tur har sitt ursprung i det italienska quarantena. Det betyder betyder ungefär "period av fyrtio dagar", och skapades på 1300-talet under digerdöden som krav på pestsmittade fartyg: de fick stanna fyrtio dagar på redden innan de släpptes i hamn. Numera beslutar man om karantänstidens längd utifrån kunskap om den längsta inkubationstiden för varje enskild sjukdom.

/Karin Webjörn

Uppdaterad 30 mars 2020

Om skribenten

Karin Webjörn är terminolog på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen.

Kontakt:
karin.webjorn@isof.se

Fler inlägg från Språkrådsbloggen