• Huvudmeny

Valsedeln som fäller Västerås stad?

En krånglig formulering på valsedeln om Västerås flygplats vara eller icke vara har anmälts till JO. Om ärendet prövas kan det komma att sätta ribban för vad medborgarna kan förvänta sig av myndigheter när det kommer till klarspråk, menar Jennie Spetz.

Passagerarflygplan i luften.

Hur svårt ska det få vara att delta i ett val? Valsedeln i valet om Västerås flygplats vara eller icke vara har anmälts som vilseledande, och nu kvarstår att se om JO utreder ärendet.

Den som tycker att en myndighet bryter mot språklagen kan anmäla denna till Justitieombudsmannen (JO). Det är JO som juridiskt övervakar att myndigheter inte missköter sig i förhållande till bland annat språklagen. Sedan språklagen kom 2009 har ett fåtal anmälningar gjorts varje år som hänvisar till lagen. I de flesta fall har myndigheterna använt sig av engelska när de enligt anmälaren borde ha använt svenska. Nästan ingen av de anmälningar som gällt språklagen har dock prövats. JO kan nämligen själv bestämma vilka fall man vill ta upp tillprövning och inte och någon motivering behövs inte ges.

Utöver myndigheters användning av engelska har ett tiotal ärenden rört språklagens klarspråksparagraf, det vill säga paragraf 11 som anger att myndigheter ska skriva ”vårdat, enkelt och begripligt”. Klagomålen har rört olika slags texter. Ett ärende har handlat om en blankett som användes i samband med blodgivning och som anmälaren menade var svår att förstå. Andra anmälningar har rört grundskolans kursplaner, som ansetts svårbegripliga av både lärare och elever. Inget av dessa ärenden har dock hittills ansetts tillräckligt angelägna av JO som valt att inte utreda dem närmare.

Krångligt språk kan vilseleda

Nu har det dock landat ett nytt fall på JO:s skrivbord som möjligtvis kan ändra på den saken. För några veckor sedan gjordes en anmälan mot Västerås stad. Den som anmälde tyckte att Västerås stad använt sig av en alltför svårbegriplig valsedel under en lokal omröstning. Omröstningen, som hölls i mars 2021, gällde huruvida stadens flygplats skulle vara kvar eller läggas ner. Anmälaren menar att texten på valsedeln var så pass krångligt utformad att en del Västeråsbor kan ha förletts att rösta tvärtemot sina intentioner. Den fråga som Västeråsborna förväntades ta ställning till löd:

”Vill du att Västerås stad avvecklar verksamheten som bedrivs i flygplatsbolaget?”

Vad som är svårbegripligt eller inte måste naturligtvis bedömas utifrån sitt sammanhang och utifrån vem som är mottagaren. Den risk för missförstånd som anmälaren tänkte på var troligen att den som lite jäktat kom in i röstningslokalen mellan dagishämtning och mataffären, inställd på att rösta antingen ”ja” eller ”nej” till flygplatsen, riskerade att kryssa i fel ruta eftersom själva frågan innehöll en negation.

Och visst hade det varit bättre att formulera frågan utan negation, i stil med: ”Vill du att flygplatsen i Västerås ska finnas kvar?”.

Nu återstår alltså att se om JO prövar ärendet, och i så fall om JO anser att Västerås stad borde ha utformat texten på att annat sätt. Om så blev fallet vore det en intressant vägledning i hur medborgarna ska se på myndigheternas klarspråksansvar.

Medborgarperspektivet viktigt

Det vore knappast önskvärt att JO blev den instans som rutinmässigt accepterande eller förkastade olika myndighetstexter i förhållande till språklagen. Så är knappast lagens tanke. Däremot är det motsatta, att inget klarspråksärende någonsin tas upp av JO, inte heller bra. Svaret på varför ärenden hittills inte prövats kan egentligen bara JO själv svara på. Bara i ett fall har JO motiverat sitt beslut. Det gällde en av anmälningarna av skolans kursplaner 2013. I sin motivering skrev JO (om klarspråksparagrafen) att:

”Bestämmelsen tar sikte framför allt på den kommunikation som sker mellan en myndighet och den enskilde medborgaren inom ramarna för den offentliga verksamheten. I förarbetena till bestämmelsen framhålls att ett sk. klarspråk är särskilt angeläget i domar, beslut och andra handlingar som kommer från förvaltningsmyndigheter och domstolar och som rör enskilda (prop. 2008/2009:153 s.48). Skolans läroplaner är dokument av annat slag.” (JO 2013. Beslut, diarienr.5937:2013)

Det framgår alltså att ärenden som involverar direkt kontakt mellan myndighet och medborgare bör ges företräde. JO nämner flera av de typer av dokument som tillhör språklagens så kallade kärnområde, det vill säga dokument som är särskilt viktiga för den medborgerliga insynen i myndigheternas arbete. Till denna kategori hör inte med självklarhet en valsedel, men en valsedel är ju onekligen av central betydelse utifrån ett medborgarperspektiv. Frågan är om inte en valsedel borde placeras i kärnområdets absoluta mittpunkt. Utformningen av en valsedel påverkar ju inte bara en enskild medborgare utan potentiellt varenda Västeråsbo. Och mer direkt alla som deltog i folkomröstningen. Snacka om ett fall hämtat direkt ur den demokratiska praktiken.

På Språkrådet hoppas vi att ärendet tas upp. Knappast på så sätt att JO återkommer med ett förslag på en alternativ röstsedelstext, men kanske med en allmän påminnelse om att Västerås stad nästa gång bör beakta klarspråksaspekten i utformandet av valsedlar? Till dess väntar vi med spänning.

Men vad blev förresten resultatet av folkomröstningen i Västerås? Jo, en klar majoritet, 78 procent, röstade för att behålla flygplatsen.

/Jennie Spetz

Uppdaterad 16 april 2021

Om skribenten

Jennie Spetz är språkpolitisk utredare på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen.