• Huvudmeny

4 maj 2021

Svanhild

Hur hänger namnet på en färja ihop med Snorres Edda? Forskningsarkivarie Daniel Solling delar med sig av legenden om Svanhild.

Fotografi på en gul bilfärja som ligger vid land.

Färjan M/S Svanhild på Björköleden vid Björkö färjeläge. Foto: Mattias Blomgren, CC, Wikimedia commons.

Trafikverkets vägfärjor får ibland nya rutter. Härförleden kunde vi läsa i tidningarna om att färjan M/S Svanhild kommer att börja trafikera Gräsöleden i Uppland i juni när sommartidtabellen börjar gälla. Hon har tidigare använts på linjen mellan Lilla Varholmen vid Hisingen och Björkö i Göteborgs norra skärgård.

M/S Svanhild byggdes på Åsiverken i Åmål och levererades till dåvarande Vägverket år 1985. Från början trafikerade hon leden mellan Svanesund och Kolhättan i Bohuslän. Kanske var det på grund av detta som hon fick just namnet M/S Svanhild. Men vad är då Svanhild för ett namn egentligen?

Förnamnet Svanhild är relativt ovanligt i Sverige. 101 kvinnor har det som förnamn och av dessa är det 34 st som har det som tilltalsnamn. Medelåldern för dem som bär tilltalsnamnet Svanhild är 74 år. Namnet förekommer för första gången i Sverige år 1841, men redan tjugo år tidigare, 1821, finns namnet Svanhilda belagt. Svanhild är typiskt för den så kallade nordiska namnrenässansen som innebar att man under senare delen av 1700-talet och under 1800-talet återupplivade namn som länge varit ur bruk eller som förknippades med den fornnordiska historien och mytologin.

Blyertsteckning föreställandes ung kvinna med huckle. Hon har handen rest över ögonbrynen som om hon spanar efter något.

Svanhild Sigurdsdotter. Bild av Jenny Nyström för Nils Fredrik Sanders utgåva av Den poetiska Eddan, 1893.

Svanhild förekommer också de övriga nordiska länderna. I Danmark och Finland är namnet ungefär lika ovanligt som i Sverige. Om man däremot riktar blicken mot Västnorden kan man konstatera att namnet relativt sett är vanligare på Färöarna än i Sverige och att det i Norge finns drygt 2000 personer som heter Svanhild i förnamn. Också på Island är namnet, i formen Svanhildur, inte ovanligt. I detta sammanhang kan nämnas att det finns 11 kvinnor i Sverige som har Svanhildur som förnamn. Men vem var då den Svanhild i nordisk mytologi som föranledde att namnet började användas i Sverige på 1800-talet?

Enligt den nordiska mytologin var Svanhild Sigurdsdotter dotter till drakdödaren Sigurd fafnesbane och Gudrun Gjukesdotter. Svanhild är inte en historisk person, men Snorre Sturlasson berättar om henne i sin Edda att:

[h]on var den vackraste av alla kvinnor. Det fick kung Jörmunrek den mäktige höra. Han sände sin son Randve att fria för hans räkning. Och när sonen kom till Jonaker lämnades Svanhild i hans vård. Han skulle föra henne till Jörmunrek. Då sade Bicke att det skulle passa bättre om Randve gifte sig med Svanhild, eftersom de båda var unga men Jörmunrek var gammal. Hans råd tilltalade de unga. Sedan berättade Bicke det för kungen. Då lät kung Jörmunrek gripa sin son och föra honom till galgen. Randve tog då sin hök och plockade av den fjädrarna och bad att den skulle föras till hans far. Därefter hängdes han. När Jörmunrek såg höken förstod han att liksom höken inte kunde flyga utan fjädrar, så var hans rike odugligt när han var gammal och utan son.

Kung Jörmunrek kom ridande ur skogen med sin hird från jakten när Svanhild satt och tvättade sitt hår. De red över henne och trampade henne till döds under hästarnas hovar.

Snorres Edda, översatt av Karl G. Johansson och Mats Malm, Anthropos, 2015, sid. 150.

Legenden om Svanhild återfinns dessutom i bland annat Völsungasagan och i den danske historikern Saxo Grammaticus verk Gesta Danorum från cirka år 1200.

Svanhild är visserligen inte en historisk person, men myten om henne kan faktiskt ha en smula sanning i sig. I den romersk-gotiske historieskrivaren Jordanes verk Getica från cirka år 550 (som dock inte anses vara ett helt pålitligt verk beträffande historiska händelser) nämns att en goterkung Ermanarik blev så arg på att en av hans vasallkungar hade fallit honom i ryggen att han lät sönderslita dennes unga hustru Sunilda (Svanhild) mellan fyra hästar. Detta skulle ifall det är sant ha inträffat någon gång mellan 350 och 375 e.Kr.

Slutligen kan nämnas att det finns 3 kvinnor i Sverige som har Sunilda som förnamn, medan Svanhilda som på 1800-talet inledde intåget i Sverige för de namn som förknippas med myten om Svanhild inte längre bärs av någon enda person här i landet.

/Daniel Solling

Uppdaterad 04 maj 2021

Om skribenten

Daniel Solling är forskningsarkivarie i Uppsala. Han forskar bland annat om medeltida och tidigmoderna personnamn samt om övriga namn.

Kontakt:
daniel.solling@isof.se

Fler inlägg från Namnbloggen