• Huvudmeny

1 januari 2021

De tre vise männen eller Heliga tre konungar

Den 6 januari firar vi trettonde dag jul med anledning av att några stjärntydare eller visa män kommit fram till Betlehem efter en omväg kring Jerusalem. De har i kristen tradition blivit till tre kungar och begåvats med namn (Kasper, Melker och Baltasar). Här skall vi uppehålla oss vid vad gruppen som helhet kallas: de tre vise männen eller heliga tre konungar.

Ett konstverk i mässing föreställande tre personer som går i led mot en person som sitter på en tron.

Altarbyggnad från Broddetorp i Västergötland, 1100-talets slut. Foto: Gabriel Hildebrand, Historiska museet/SHM (CC BY).

De tre vise männen skrivs vanligen med liten begynnelsebokstav, men kanske borde uttrycket trots det räknas som en sorts namn, liksom i så fall också uttryck som de tre gracerna, de tre tenorerna och systrarna Brontë. Det handlar om namn på (tänkta) fasta konstellationer av individer. De flesta kan nog komma på exempel från sin egen omgivning.

Men som namn verkar De tre vise männen inte vara fullt ändamålsenligt. Det kan bero på uttryckets otympliga struktur: jämför med fasta sammanställningar som Norra Kvarken eller Ensamma mamman. En möjlighet, som dock inte verkar vara så vanlig, är att korta ner till tre vise män.

Det finns också ett annat uttryck för de tre vise männen, som inte är så vanligt numera, nämligen heliga tre konungar (där den obestämda formen i konungar följer samma mönster som i Den helige ande). Som namn är det kanske mer lyckat än de tre vise männen, särskilt i kortare form: helga tre kungar.

Uttrycket heliga tre konungar är fortfarande i bruk i någon mån. Det är Nationalencyklopedins uppslagsord för de tre vise männen, och konstnärliga skildringar av männens besök hos Jesusbarnet kallas för konungarnas tillbedjan.

I Danmark och även i Norge kallas trettondagen helligtrekongersdag och på tyska heter det Dreikönigstag. Det finns spår av motsvarande uttryck i 1500-talets svenska och i en del dialekter. Med en annan utveckling kunde vi den sjätte januari ha firat trekungadagen, och dagen innan trekungaafton.

/Lennart Ryman

Målning i mörka färger över ett torg under vintern i äldre stil, med flertalet människor.

Pieter Brueghel, Konungarnas tillbedjan. Foto: Ermitaget, St. Petersburg, Wikimedia commons (CC Public domain).

Evangeliet enligt Matteus, andra kapitlet, vers 1–2 i tre översättningar plus en friare svensk version från en medeltida handskrift

Från Den medeltida legenden om Sankta Maria, här i översättning: "Vid Guds födelse såg tre kungar en stjärna i öster på himlen, som aldrig hade setts förut. Och de tre kungarna hette Jasper, Melkior och Baltasar. De var visa män i alla bokliga och goda ting. Då de såg stjärnan, då sade de att Gud var född till denna värld. Sedan for de till Jerusalem till kung Herodes och frågade, var det barnet hade fötts, som är judakung, ty vi ser stjärnan i öster, som skulle komma då Gud blivit född, och vi vill fara och leta upp honom och tillbe honom, oss till nåd."

1541: "När Jesus war födder j Bethlehem j Judeska landet, j Konung Herodis tijdh, sij, tå komo Wijse män aff österlanden til Jerusalem, och sadhe, Hwar är then nyfödde Juda Konungen? Wij haffue seedt hans stierno j österlanden, och äre kompne at tilbedia honom."

1917: "När nu Jesus var född i Betlehem i Judeen, på konung Herodes tid, då kommo vise män från österns länder till Jerusalem och sade: 'Var är den nyfödde judakonungen? Vi hava nämligen sett hans stjärna i östern och hava kommit för att giva honom vår hyllning.'"

2000: "När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: 'Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.'"

Uppdaterad 01 januari 2021

Om skribenten

Lennart Rymanlänk till annan webbplats är namnforskare i Uppsala. Han arbetar framför allt med ordboksprojektet Sveriges medeltida personnamn (SMP)länk till annan webbplats och projektet Namnfraser i äldre tidlänk till annan webbplats.

Kontakt:
lennart.ryman@isof.se

Fler inlägg från Namnbloggen