• Huvudmeny

1 oktober 2020

Kangasvägen i Junosuando i Junosuando socken i Norrbottens län

I byn Junosuando vars namn på nordsamiska är Čunusavvon och på meänkieliska Junosuanto finns Kangasvägen.

Förleden kangas i det svenska namnet är meänkieli och betyder 'hed; torr hed med tallskog'. I Ortnamnsregistret finns uppteckningar från 1932 och 1954 på en gård med namnet Kangas, vars fastighetsbeteckning är Junosuando nr 10. Det äldsta belägget i Lantmäterimyndighetens arkiv är från 1879 på Kronohemmanet nummer 10 Kangas. I Lantmäteriets allmänna fastighetsinformation går det att se att fastighetsbeteckningen varit Junosuando 10:1 och att denna fastighet 1888 har avsöndrats till fastigheterna Junosuando 10:5, 10:6, 10:7, 10:8 och 10:9.

Karta med markeringar för tomtgränser, hus och vägar. På kartan syns siffror och några gatunamn. Junosuando står med versaler och stor stil på kartan.

Kangasvägen i Junosuando. Foto: Lantmäteriet 2020. Medgivande I 2009/0714.

Det är därför tydligt att det svenska vägnamnet syftar på gården Kangas. Gården i sin tur bör ha fått sitt namn av att den är belägen på en hed, på meänkieli kangas. Heden är numera nästan helt uppodlad.

Om vägen skulle vara skyltad på meänkieli så borde namnet vara Kankhaantie med förleden böjd i genitiv singular med efterleden tie ´väg´. En förled böjd i genitiv singular i ett meänkieliskt eller finskt ortnamn pekar på en speciell sak, plats (namngiven sådan) eller person som vägen fått sitt namn ifrån. Det meänkieliska vägnamnet Kankhaantie kan således peka på en hed som är speciell på något sätt, eller som här på gården Kangas, eller på någon som hetat Kangas i efternamn. Den speciella saken, platsen eller personen kan vara, kan ha varit eller ha bott längs vägen eller i vägens närhet eller dit vägen leder. Det meänkieliska vägnamnet Kankhaantie med förleden böjd i genitiv singular kan således syfta på att vägen går eller gick på eller genom gården Kangas marker eller till gården Kangas.

Den sistnämnda syftningen kan jämföras med svenska vägnamn, till exempel med det svenska vägnamnet Göteborgsvägen som är namnet på flera olika vägar som leder till (eller ofta numera bara mot) Göteborg i till exempel Mölndal, Kungsbacka, Uddevalla och Halmstad.

En oböjd förled i nominativ singular i ett meänkieliskt eller finskt ortnamn pekar på något allmänt. Den meänkieliska namnformen Kangastie med förleden oböjd i nominativ singular pekar på att till exempel vägen går genom en hed eller till en hed (och då oftast icke-namngiven sådan). I nominativ singular står även förleden om det är frågan om vägnamn enligt en viss kategori givna genom namnplanering, som till exempel kategorin träd, så som de svenska vägnamnen Björkvägen, Pilvägen, Bokvägen och Ekvägen i Kållered.

Ett undantag är att det i Finland blivit vedertaget att vägar som går förbi eller till viktiga byggnader har förleden oböjd i nominativ singular, till exempel Koulutie 'skolvägen', Kirkkotie 'kyrkvägen' och Satamatie 'hamnvägen', detta trots att skolan, kyrkan eller hamnen är kända och namngivna.

Att det svenska namnet är Kangasvägen pekar på att det är gården Kangas som vägnamnet syftar på och inte att vägen går på eller genom en hed. Hade vägnamnet syftat på en hed, så hade inte den meänkieliska förleden lånats in i svenskan utan namnet på svenska hade varit Hedvägen, det vill säga 'vägen som går på/igenom en hed'.

Gården har förmodligen inte haft något namn på nordsamiska och om vägen skulle vara skyltad på nordsamiska så borde namnet vara Kangasageaidnu med den från meänkieli inlånade förleden böjd i genitiv singular och med efterleden geaidnu 'väg'. Nordsamiska namn fungerar på samma sätt gällande syftning som de meänkieliska och finska med tanke på om förleden ska vara oböjd i nominativ singular eller böjd i genitiv singular.

/Björn Lundqvist

Källor

Lantmäteriet: Akt 25-JUN-43:21G Avvittring, Laga skiftelänk till annan webbplats

Ortnamn: Ortnamnsregistret

Institutet för de inhemska språken: Tiennimen alkuosa: Pihlaja- vai Pihlajan-?länk till annan webbplats

Uppdaterad 28 oktober 2020

Om skribenten

Björn Lundqvist är finsk-ugrisk forskningsarkivarie i Uppsala. Han forskar bland annat om samiska ortnamn, meänkieliska ortnamn, samiska substratnamn, meänkieliska substratnamn och skogsfinska substratnamn.

Kontakt:
bjorn.lundqvist@isof.se

Fler inlägg från Namnbloggen