• Huvudmeny

Handsprit, hägg och syren – att dokumentera det förgängliga under en pandemi

1000 fotografier. Det är summan som hitintills samlats in för att dokumentera coronapandemin vid arkivet i Uppsala. Fotografierna är tagna av Isofs medarbetare och donerade från allmänheten, från Norrbotten till Skåne och i några fall av svenskar i utlandet. Många gånger är bilden dokumenterande i sig eller genom bildsviten den ingår i, men i några fall följs den också av en kort berättelse eller kommentar som kontextualiserar det som fångats på bild – och det som kanske saknas.

Varför bilder?

Fotografier är ett ofta efterfrågat material bland arkivets besökare. De söker efter specifika platser och personer men också situationer. De vill veta hur det såg ut förr i tiden och detaljerna i bilden är ofta betydelsefulla.

Särskilt uppskattat är materialet när det följs av en text som berättar saker som betraktaren annars lätt kunde missa eller inte förstå betydelsen av. Sammanhanget blir särskilt viktigt då det som förefaller självklart i samtiden kan vara svårtolkat för en framtida publik.

Fotografier bidrar liksom skriftligt material och ljudinspelningar till kontinuiteten i arkivets samlingar, där berättelser om och synen på sjukdomar är ett av flera ämnen som dokumenterats. En tidig jämförelse som gjorts är spanska sjukan 1918 −1920 men även andra sjukdomar finns dokumenterade hos folkminnesarkiven.

En bild säger mer än tusen ord

Dokumentationen av covid-19 startade i mitten av mars 2020. Ett år har hunnit passera sedan dess. Där och då var människor inte lika villiga att ställa upp på bild som vid andra dokumentationer, sannolikt för att situationen var kopplad till en sjukdom, men längre fram när restriktionerna blivit det nya normala förändrades det, även om många valt att fortfarande vara anonyma.

Syftet med att be människor fotografera ögonblick under pandemin har varit att dokumentera det som sker och att ge framtida besökare till arkivet en inblick i hur människor löst de både vardagliga och högtidliga problem de ställts inför under pandemin 2020−2021. Dokumentationen av det folkliga fyller samtidigt en demokratisk funktion genom att folket ges röst och rätt till sin historia, här berättad med bilder.

Språket inte att förglömma

Att fotografera skyltar och handskrivna lappar på olika platser har varit ett medvetet val då de utgjort en avvikelse från det normala och innehållet förmedlar både språklig och kulturell information som också förändrats under pandemins gång. I vissa fall har samma plats fotograferats flera gånger beroende på nya restriktioner och behov. Vad är viktigt och hur uttrycks det?

Officiella skyltar sattes snabbt upp i stadsmiljö och på butiksdörrar samtidigt som gatupratare (trottoarskyltar) ändrade sitt tilltal från att locka oss till att påminna om att hålla avstånd. I trapphus erbjöd sig grannar att handla åt dem som inte kunde. Lite senare klagas det också på hur grannar stör varandra när allt fler börjar arbeta hemifrån. Allvarligare är uppmaningarna från hyresvärdar till boende att tillämpa huskurage mot våld i hemmet samtidigt som BRIS och kvinnojourer larmar.

Till en början är texterna på svenska men snart också på engelska och arabiska. Flerspråkighetens närvaro och betydelse tydliggörs i krisen.

Vi har påmints om att hålla avstånd och tänka på varandra på flera olika sätt. Foto: Moniqa Ghookassi, Marlene Hugoson, Martina Hägglund.

Åter till 1800-talets kutym?

Det som är brukligt har under pandemin satts ur spel och ersatts av andra regler för hur vi bör bete oss. I en av Amy Colliers iakttagelser i The New Yorker dras paralleller till Jane Austens 1800-talsromaner där affären är långdragen och publik, karaktärerna lever stilla liv inom hemmets väggar, omvärlden intresserar sig för ditt beteende, familjemedlemmars hälsa efterfrågas, en strikt kutym uppbyggd kring samhällsansvar dikterar interaktionen med omvärlden och leder till roande missöden. God planering krävs, liksom raska promenader utomhus, och skvaller hjälper lyssnare avgöra vad som är acceptabelt beteende och ej, samt vem som brutit mot reglerna. (”How Dating During a Pandemic Is Like Being in a Jane Austen Novel”, december 2020). En del av dessa iakttagelser speglas i fotografierna som samlats in till arkivet.

Handtag, famntag, klapp eller kyss?

Vissa hälsar precis som vanligt med handhälsning, kramar och pussar, men ett distanserat hälsande infinner sig och blir en mer vanlig syn. Förutom att hälsa endast muntligen är uppfinningsrikedomen stor: vi vinkar, luftkramas, ger slängkyssar, hälsar med armbågen eller en lätt spark på varandras fötter och formar små hjärtan med händerna eller ett stort med hjälp av armarna. Ögonblicken är korta och svåra att fånga men några exempel syns ändå i materialet.

Fotografi på ett hus på ett flervåningshus. På husets gavel har en stor väggmålning gjorts som föreställer en armbågshälsning, två armbågar som nuddar varandra, och texten "Tjena. Doktor.se. Ta hand om varandra i sommar".

En reklamkampanj på en husfasad Södermannagatan i Stockholm som kan ge en känsla av igenkänning för de som ändrat sitt sätt att hälsa med anledning av coronapandemin. Foto: Martina Hägglund.

Våren som doftade handsprit

Mycket av året som gått har handlat om vården: coronatält, testbaracker, provtagningsköer och det obönhörliga trycket på sjukvårdspersonalen. Det har inte varit tillåtet att fotografera i vissa miljöer och utlämnande fotografier är heller inget som eftersträvats, men det som varit tillåtet har kommit med i fotodokumentationen, ibland efter att särskilt tillstånd givits för det.

Ett kollage med fyra fotografier. Ett föreställande ett gult halvcylinderformat tält omgivet av koner och röd- och gulrandiga tillfälliga staket. Ett på en provtagningskö utaomhus. Ett på en blå barack med en skylt utanför som signalerar att provtagning sker inuti den. Ett är en selfie på en kvinna med glasögon och ett skyddsvisir och vårdkläder.

Provtagningstält och provtagningsbarack i Uppsala i mars respektive maj 2020. Sjuksköterskan Moniqa, iklädd skyddsvisiret som blev ett tillägg till arbetsuniformen 2020, arbetar på Akademiska sjukhuset i samma stad. Utomhuskön till en provtagningsstation är förevigad på Gösta Skoglunds väg i Umeå i september 2020. Foto: Moniqa Ghookassi, Maria Göransdotter, Marlene Hugoson.

Det är svårt att föreställa sig hur allvarligt det varit och ännu är vid frontlinjen i vården men även där har de som kunnat hålla fast vid traditioner kopplade till årets högtider. Fredagen den 11 december 2020 går några i personalen på Akutmottagningen för vuxenpsykiatri vid Akademiska sjukhuset luciatåg för att peppa patienter och personal. Naturligtvis iförda skyddsutrustning som påminner om det samtidiga allvaret i stunden.

Sex personer i sjukhuskläder och visir står på rad. De har också på sig luciakläder. En har luciakrona, en har en lussebulledräkt, två är klädda som tärnor, en som tomte och en som julgran.

En lite ljusare stund i en annars pressnade coronatillvaro på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Jonas Nilshed.

Doften av handsprit följer oss på jobbet, till uteställen och in i hemmet. När produktionen av handdesinfektion hinner ikapp den plötsligt ökande efterfrågan delas den senare ut gratis i gallerior. Latexhandskar och ansiktsskydd följer strax efter i vissa butiker. Avståndsmarkörerna möter oss överallt och tar sig uppfinningsrika former.

Kollage med fyra fotografier. Ett föreställande en man som sitter på en 
uteservering, på en bänk som går längs en husvägg. Platserna bredvid 
honom är avspärrade med plankor som står på sned mot husväggen. Andra 
bilden föreställer ett stort klistermärke föreställande en tårta fäst på
 ett golv. På tårtan står det "Håll säkert avstånd". Tredje bilden 
föreställer ett cafébord med en bukett blommor och en liten skylt där 
det står "avståndsbord". Fjärde bilden föreställer tre streck av svart 
och gul varningstejp som formar en stjärna på ett golv.

Vi har påmints om att hålla avstånd på flera olika sätt, inte minst i sammanhang där vi annars brukar mötas och umgås. Foto: Marlene Hugosson, Ulla Larsson.

I kollektivtrafiken

Provisoriska avspärrningar är till en början allt som skyddar chaufförerna i kollektivtrafiken, samtidigt som vana pendlare börjar bära munskydd långt innan det går ut som rekommendation.

Min sambo tillhör en riskgrupp så jag bär masken för hennes skull. När folk på bussen ser den håller de avstånd.

Kimmo, 52 år. Pendlare på buss 821 från Månkarbo till Uppsala, 23 maj 2020.

Kollage med två bilder. Den ena bilden förställer en buss, fotograferad inifrån bussen mot förarens plats. Där rä det avspärrat med tejp så att passagerare inte kan gå fram. Den andra bilden föreställer en man med mössa, glasögon och vitt munskydd utomhus.

De som behövt resa kollektivt har behövt göra det på ett annat sätt under pandemin. Foto: Marlene Hugoson, Kimmo Niva.

Naturen i covidskrud

Med pandemin följer nedskräpning. Först ett enstaka munskydd på parkeringen utanför mitt hus, men snart syns de överallt. De ackompanjeras av latexhandskar och näsdukar av både papper och tyg.

Kollage med tre bilder föreställande skräp som ett använt munskydd, en använd ensam plasthandske och ett knöligt paket pappersnäsdukar på marken.

Coronapandemin har lämnat spår även i naturen, här fångat på tre platser i Uppsala. Foto: Marlene Hugoson.

"AiH" och företagspepp

För att de som måste ska kunna ta sig till jobbet på ett säkert sätt uppmanas fler att stanna hemma. Förkortningen "AiH" som står för arbete i hemmet blir mångas vardag. Det som varit ett privilegium blir ett tvång. Matbord förvandlas till skrivbord, vardagsrumsgolv till arbetsytor och fikastunden med arbetskamraterna är plötsligt obefintlig eller måste ske virtuellt. Arbetsgivare gör samtidigt vad de kan för att stötta och peppa personal som plötsligt arbetar hemifrån med icke ergonomisk utrustning.

Kollage med tre bilder. En bild på en prickig kaffekopp som hålls upp framför en laptop. En bild på en lapp med texten "During the latest EMF Erika Holmqvist talked about the importance of giving feedback. This is an activator to help you remember to give feedback. If you think that five feedbacks per day is too challenging - here is the solution: Eat two of the chocolate coins and now you only have three feedbacks left /Leif and Peter L", bredvid lappen ligger tre chokladmynt. Tredje bilden förställer kartor och dokument utspridda på ett golv.

För många har hem och arbetsplats hamnat på samma plats under 2020. Foto: Per Hägglund, Elin Pihl, Annette Torensjö.

Hur var det i skolan i dag?

På universiteten övergår utbildningen till att ske på distans via datorn och studieborden på biblioteken spärras av. Förskolor håller fortfarande öppet och i grundskolan gör personalen sitt bästa för att öka det sociala avståndet mellan eleverna, men pianolektionen efter skolan får nu ske via Facetime.

Min skola har inte stängt och den kommer inte stängas (troligen). Vi har behövt styra iväg bänkarna från varandra och vissa får äta utanför matsalen för att det inte ska bli trångt. Förutom det är det som vanligt för mig!

Ingrid, 14 år. Östermalmsskolan i Umeå 20 maj 2020.

Kollage med tre bilder. En bild föreställande en pojke som spelar piano i hemmamijö. På notstället står en smartphone. En bild på ett bibliotek, där bord och stolar har spärrats av med plastband. En bild på ett klassrum där bara ett fåtal elever syns.

Även undervisningen har digitaliserats och flyttats hem i olika omfattning. En pianolektion i Nacka sker med mobilen vilande på notstället för att musikläraren Mariam Dvali ska kunna instruera den då 15-årige Vilhelm på distans. Foto: Rolf Hugoson, Martin Sundin.

Högtider flyttar ut

Även annat måste ske med ökad social distansering eller på distans: ett 83-årskalas anordnas på Skype där gästerna får skåla med födelsedagsbarnet. En påsklunch flyttar ut i växthuset där mattallrikarna placeras i förband, ett uttryck lånat från hur man planterar växter i sicksack. Vid en märkligt öde Valborg punktmarkerar polisen i Uppsala de få studenter som vågat slå sig ner på Ekonomikumparkens annars så myllrande gräsmatta. På en innergård på Södermalm i Stockholm firas Halloween trots att regnet faller. Ett annat födelsedagskalas firas vid öppen eld i ett vinterklätt Umeå för att kunna umgås på ett säkert sätt. Den ständigt närvarande handspriten syns på borden i många av fotografierna.

Kollage med fyra bilder. En på ett dukat påskbord utomhus. Ett på en buffe, också utomhus, täckt av ett paraply. På bordet står även handsprid. En bild på en laptop där ett pågående videosamtal med flera deltagare syns. En bild på en man som grillar utomhus på kvällen, iklädd varma kläder.

Om man har ställt till med fest under coronapandemin har man med stor sannolikhet gjort det på distans eller utomhus. Här syns ett påskfirande, ett Halloweenfirande och två födelsedagskalas. Foto: Maria Göransdotter, Marlene Hugoson, Martina Hägglund.

Toalettrullen som försvann

Det var inte bara handdesinfektionen som sålde slut. När kunder i början av pandemin köpte extra av vissa varor gapade butikshyllor och kyldiskar tomma, varpå köpbegränsningar på toalettpapper, handdesinfektion och receptfria läkemedel utfärdades av vissa butiker.

Plastskydd sattes upp vid kassorna i många butiker och restauranger. Avståndsmarkörer på golven visade var man skulle stå. Förinspelade utrop hördes från högtalarna och tecknade filmer visade hur man tvättar händerna korrekt. Uppmaningar om avstånd blir det nya rätta.

Lite lustigt egentligen med både dockor & att all personal har såna tröjor. En tröja med den texten hade ju verkat helknasig innan corona.

Per, 44 år. Ica Maxi Berga i Helsingborg den 10 maj 2020.

Kollage med fyra bilder. En bild på en provdocka i en mataffär, som bär arbetsuniform och en t-shirt där det står "Tänk på att hålla avstånd till varandra". En bild på arbetspersonal i en blomsterbutik med en reflexväst där det står "håll avstånd" på ryggen. En bild på en kassör på Systembolaget, som sitter bakom plexiglas. En bild på tre medarbetare i en mataffär som bär västar där det står "tack för att du håller avstånd" på ryggen.

Yrkeskläder som uppmanar folk att hålla avstånd är det nya normala. Bilder av ett kassaskydd och västar tagna på tre platser i Uppsala och en mannekäng i Helsingborg. Foto: Marlene Hugoson, Per Hugoson.

Löfvens rakapparat

Han var ju inte ensam, stadsministern som gick ut i julhandeln för att bärga en julklapp till hustrun och fixa en reservdel till rakapparaten. Själv behövde jag en laddare till mobilen och fotodokumenterade samtidigt min omvärld med ansiktsskydd och handsprit redo i fickan. Butikernas ”populära tider” på nätet kom att få oväntad betydelse för att ta reda på besöksfrekvensen i olika butiker.

Med hårdare restriktioner för hur många som får befinna sig i butik 2021 visar butikerna sig också uppfinningsrika i hur kunderna egentligen ska räknas. Rödljus, nummerlappar och användande av kundkorgar, klädnypor och plastbollar är några exempel som syns i fotografierna. Liksom avståndsmarkörerna är lösningarna stundtals komiska och nog behövs ett leende mitt i eländet med.

Begränsningarna får också mer och mindre väldisciplinerade köer att ringla utanför populära butiker vid vissa tider på dagen.

Fotografi på en grönt lysande lampa i ingången till en mataffär. En lapp sitter under, där det står "vi värnar om allas säkerhet! vid grönt ljus är du välkommen in. Lyser det rött ber vi dig att vänta, för att undvika trängsel i butiken. Tackför visad hänsyn. Mvh personalen".

Grönt ljus! Varsågod att kör-, nej, handla! Foto: Zingoalla Rosenqvist.

Tro, hopp och skuld

Få saker har genomsyrat samhället på så många nivåer som pandemin. Även religionsutövningen påverkas. Jehovas vittnen slutar knacka dörr och börjar skriva personligt adresserade brev. Jag ler åt charmen i det handskrivna brevet när jag finner mitt brev i brevlådan. I Uppsala domkyrka visar vita prickar var man får sitta och i andra kyrkor används biblar för att markera platserna så att besökarna inte kommer för nära varandra.

Kinas djurmarknader som säljer fladdermöss till soppa ryktas vara virusets ursprung och gatukonsten i Stockholm leker med motivet i form av ett porträtt av Xi Jinping med fladdermusöron. På ett oväntat sätt förmedlar gatukonsten på flera platser i landet också hopp genom hälsningen ”Det blir nog bra”, samtidigt som en graffittitag i vita bergen på Södermalm i Stockholm skriker ut ett ångestfyllt ”FUCK CORONA!!!”.

Kollage bestående av tre bilder. Först en bild på en målad bild på en 
ruff husvägg i stadsmiljö föreställande ett porträtt av en person med 
fladdermusöron. Sen en bild på en målad liten sten invid en husvägg där 
det står "Det blir nog bra". Sen ett handskrivet brev och en broschyr 
från Jehovas vittnen. En bild på en plansch på en anslagstavla för en föreläsning som heter "Det finns hopp!". En röd lapp med texten "Inställt" är fasttejpad över planschen.

Budskap av olika slag både ute på gatan och i brevlådan. Foto: Marlene Hugoson, Per Hugoson, Martina Hägglund, Annette Torensjö.

Att föreviga det förgängliga

Så vad fångades på bild under pandemin? Fokus har varit att fånga det flyktiga och motiven är blandade. Majoriteten föreställer skyltar och lappar, handsprit och skydd vid kassor samt avståndsmarkörer, men också tomma butikshyllor, coronatält utanför sjukhus, köer utanför provtagningsstationer, handskrivna lappar i trapphus där grannar erbjuder varandra hjälp och så den sociala distanseringen. Hur man måste kommunicera, uppvakta, duka och äta annorlunda. Pandemin har också gjort avtryck i gatukonsten och påverkat hur vi skräpar ner i naturen. Speglingar av den här tiden.

Reflektioner

Fotografierna i dokumentationen är mångfacetterade men ändå saknas bilder, bland annat från Sápmi och Sveriges moskéer. Dito från ålderdomshem och äldres vardag såsom varande en särskilt utsatt grupp. Hur fotograferar man den ensamhet och frustration särskilt många äldre känt? Det är utmaningar att ta med sig i det fortsatta dokumentationsarbetet.

Läs mer

Hör Tommy Kuusela berätta mer om hälsningar i Svt Nyheter: Är det här slutet för handslaget?länk till annan webbplats

Bidra gärna med egna erfarenheter i den frågelista som nu ligger ute: Hälsande före, under och efter covid-19

Du kan läsa mer om ordet rekommendation i en blogg från Språkrådet: Ord i coronans spår: rekommendation

Annan kunskap från Isof som berör covid-19: Covid-19 – språkråd, ordlistor och insamling

Uppdaterad 19 mars 2021

Om skribenten

Marlene Hugoson är forskningsarkivarie på Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala (AFU), där hon bland annat håller visningar och svarar på frågor från media, forskare och intresserad allmänhet − om folkminnen och arkivets samlingar.

Om insamlingen

Samtidsdokumentation är ett sätt att bibehålla kontinuiteten och aktualiteten i folkminnessamlingarna.

Kategorier