• Huvudmeny

2 juni 2020

Från lyxiga kylskåp till coronabunkring

Hur vi förvarar vår mat säger inte bara något om oss som personer, utan också om tiden vi lever i. Matilda Marshall fördjupar sig i resultatet av en nyligen avslutad frågelista om hemmens matförvaring, och hittar tecken på allt från teknisk utveckling till välutvecklade strategier för godisförvaring.

Ett kylskåp i miniatyr som står öppet, med miniatyrer av matvaror som grönsaker, ketchup och juice inuti.

Hur vi förvarar vår mat säger en hel del om oss, och tiden vi lever i.

När mormor fick kyl och frys var det revolution. Men lite genant var det att bjuda mormors nordnorska släktingar på djupfryst torsk. Hennes släktingar var proffessionella laxfiskare i Nordnorge. Men jag minns mormors stekta torsk med kokta ärter och potatis. Torsk som kom från hennes frys. När TV:en kom på 50-talet minns jag hur mormor kom med glass och tinade jordgubbar till oss som satt och såg på bröderna Cartwright.

Berättat av: Kvinna född 1946.

Hur förvarar vi vår mat idag? Hur har förvaringen varit sig lik eller föränderlig sedan kyltekniken kom in i hemmen? Vad kan förvaringen berätta om kulturella normer och händelser i samhället? Dessa frågor har varit vägledande i ett pågående forskningsprojekt och en nyligen utsänd frågelista om hemmens matförvaring.

Vi fick in över 130 svar på frågelistan från personer födda mellan 1929 och 1999. Majoriteten är kvinnor men fördelningen över generationer är relativt jämn. Svaren kommer från hela Sverige, med viss övervikt i Götaland och i synnerhet i och runt Stockholm, Göteborg, Uppsala och Örebro. Många svar är väldigt utförliga och innehåller både redogörelser för vad som görs i dag och minnen och erfarenheter från tidigare faser i livet.

Kyl, frys och skafferi – en helig treenighet?

I kylskåpet har jag kylvaror. I Frysen frysvaror. I torrskafferiet förvarar jag torrvaror och drycker men även större porslin och plåtburkar samt andra stora saker som inte får plats i de mindre skåpen.

Berättat av: Man född 1955.

Citatet ovan är en återkommande beskrivning av hur livsmedel fördelas i olika utrymmen. Kylvaror i kylskåp, frysvaror i frysen och torrvaror/konserver i skafferi eller köksskåp tycks vara den heliga treenigheten, förvaring som sedan länge är del av köksstandarden. Alla meddelare tycks ha kyl, frys och någon form av skåp för matförvaring. Det senare kan vara ventilerade skafferi eller köksskåp och kökslådor som också används till förvaring av porslin och köksgeråd.

Bland de utförliga uppräkningar av vad som förvaras i vilka utrymmen framträder emellertid en mångfald av förvaringsutrymmen. Andra vanligt förekommande utrymmen är en extra frys, på bänk, bord eller hylla, i ett annat slags skåp eller i matkällare. Matvaror och drycker hittas även i städskrubbar, bokhyllor, vinkylskåp, fönster, under vasken, på kryddhyllor…

Den mesta maten och drycken förvaras i köket, men förekommer även exempelvis förråd, tvättstuga, garage, på jobbet, hos andra familjemedlemmar och, när väderleken är gynnsam för ändamålet, på balkongen, altanen eller kvar i trädgårdslandet. Här anas en gränsdragningar mellan olika utrymmen i bostaden. Endast i några få fall förekommer matvaror exempelvis i sovrum och vardagsrum. Alkoholhaltiga drycker och frukt (i fruktskålar) har en något unik närvaro i vardagsrummet.

Har stort vinställ i vardagsrummet och extra lådor i köket med vin. En hylla i kylen är vigd åt öl och läsk. Har 2 barskåp med likör och starksprit. Köper mer än vi dricker därav det stora lagret.

Berättat av: Kvinna född 1981.

Ute i vardagsrummet (som är en fem meter bort kanske) finns det i en av de nedre sektionerna i bokhyllan, bredvid finporslinet en hylla med cocktailglas och dryckesförvaring av viner och barskåpet med några basspritsorter, en whiskey min man fick för snart 10 år sedan och några flaskor fincider och julmust. Används mycket sparsamt, men är kul att ha tillbehören till fest och högtider.

Berättat av: Kvinna född 1982.

Svartvitt fotografi föreställande en vägg med luckor i rader. En man sitter på huk och ser in i kameran samtidigt som han öppnar en lucka på den understa raden. Dörren är tjock, ordentligt isolerad.

En frysfacksanläggning i Timrå medborgarhus på 1960-talet. Foto: Norrlandsbild/Tore Persson (CC BY-NC)

Hur och var man bor påverkar till viss mån matförvaringen. Den som bor i hyresrätt har mindre möjlighet att själv bygga om eller välja modell. Materialet visar att de som bor i eget hus, och sannolikt har mer bostadsyta, använder fler slags förvaringsutrymmen. Att ha tillgång till extra kylskåp och/eller extra frys är vanligare på landsbygden och bland husägare, liksom jordkällare, matkällare och garage hos de med egen tomt. I storstäderna tycks det däremot vara något vanligare att nyttja bord, (köks-) bänkar eller hyllor för förvaring.

Något som inte tycks ha fått något stort genomslag hos de som besvarat frågelistan är så kallade ”smarta” kylskåp som är uppkopplade mot internet och kan ha en så kallad pekskärm för temperaturanpassning och inköpslistor. Flera ställer sig frågande till behovet av dessa.

Smart kan jag vara själv det behöver inte kyl och frysen vara!

Berättat av: Kvinna född 1949.

Minnen av matförvaring

På 1940-talet var jag inte gammal, men jag minns klart det höga träskåpet som stod på husets baksida. Det var vårt dåtida kylskåp. Där la pappa in stora isklumpar som han sågat ur isen på vintern, kört hem med häst och förvarat under sågspån till sommaren. På något vis täckte han biten med sågspån även i skåpet för att den skulle isoleras från att smälta.

Berättat av: Kvinna.

I min tidiga barndom i början av 1950-talet saknades kylskåp i bostaden. Då förvarades mjölkflaskorna av glas i en nätkasse utanför köksfönstret (skuggsidan) på 4:e våningen. Det fungerade utmärkt. Senare köptes ett fristående kylskåp som placerades i köket. Det var lyx.

Berättat av: Kvinna född 1946.

Minnena från barndomen berättar om förändring i hur vi förvarar och tillgänglig teknik. De berättar också om hur matförvaringen flyttats allt närmre oss. Från jordkällare, matkällare och hyrda frysfack i byn, förvarar vi numera nästan allt i köket. De berättar också om förändrade hushållssysslor kopplat till maten. Innan kyltekniken, i synnerhet frysen, blev vanlig i hemmen, tog konserveringsarbetet mycket tid.

På sommarstället mormor och morfar hade när jag var liten fanns matkällare men jag tyckte den var jätteläskig, dels var det så fuktigt och så var jag rädd någon skulle slå igen dörren. Stod mest sylt och dricka där, ganska opraktiskt att behöva gå ut och lyfta den tunga dörren för att komma åt maten.

Berättat av: Kvinna född 1997.

Bland svaren finns flera minnen kopplade till barndomen. Dels om uppdrag att till exempel hämta något från matkällaren, dels om utrymmen som upplevdes som lite läskiga.

Matförvaring och synliggörande av relationer

Min son jagar och förser oss med rådjur och älg och det fryser jag in.

Berättat av: Anonym.

Saft fryser jag i små petflaskor. Vi dricker inte så mycket av den, det är mest barnbarnen. Men jag älskar att koka saft så det blir lätt för mycket...

Berättat av: Person född 1964.

Genom maten och dess förvaring framträder relationer och relationsbyggande, till exempel när mat byter ägare i form av gåvor, såsom trädgårdsprodukter, sylt och viltkött. Men också när vissa matvaror förvaras för särskilda gäster, till exempel för att glädja barnbarnen med hemmagjord sylt och saft eller förvaringen av glutenfriaprodukter i särskild plastlåda för familjemedlemmar eller släktingar. Eller när utrymmen delas.

Frysen i källaren fungerar som extrautrymme för varor vi använder mycket av, men har också blivit en förvaringsplats för älgkött i släkten. Min mans familj kommer hit och lämnar kött efter älgjakten, sen tittar de förbi emellanåt under året och plockar upp någon köttbit.

Berättat av: Kvinna född 1984.

Precis när jag plockat bären lånar jag överflödigt frysutrymme hos en god vän som bor nära. Mina förråd av bär brukar ta slut på våren, då färsk rabarber tar vid. I gengäld lånar jag ut förrådsutrymme.

Berättat av: Man född 1981.

Förvaring som inte räcker till återkommer i materialet. Normen verkar vara att matförvaringen är privat. I dag hyr exempelvis ingen frysfack i kollektiva anläggningar längre, även om några minns det från förr. I några berättelser framträder dock delande, lån eller samarbete kring förvaringsutrymmen. En person har tillgång till en jordkällare hos en tidigare partner och ett generationsboende delar frys. En man (född 1976) konstaterar att han själv inte behöver mer frysutrymme, men att hans mor behöver detta då hon förvarar sina plockade bär hos honom.

Godis tycks inte förvaras längre perioder utan äts ofta upp relativt snabbt. Förutom i köksutrymmen kan godiset även finnas i kassaskåp, i ett extra sovrum eller på en hatthylla.

Godis har vi i ett köksskåp, om det inte måste gömmas undan för användning vid ett speciellt tillfälle. Oftast har vi annars choklad att ta en bit till kaffet.

Berättat av: Kvinna född 1943.

Godis förvara jag i ett kassaskåp som bara jag har koden till för att min man inte ska äta upp allt på en gång. Han har absolut ingen karaktär alls när det kommer till sötsaker... Godisen är vakuumpackad i glasburkar.

Berättat av: Kvinna född 1969.

Ibland är platsen vald med avsikt gömma eller vara utom räckhåll för andra medlemmar i hushållet. Detta indikerar att det finns tillträdesregler till olika förvaringsutrymmen, där några kan ges tillgång till eller förhindras att konsumera vissa varor.

Beredskapslagring inför vinterstormar och pandemi

Det finns alltid mycket mat i mitt hushåll men det tror inte jag skulle hjälpa vid en samhällskris då majoriteten av den maten måste tillagas och utan min elspis och min mikro har jag absolut ingen annan möjlighet att tillaga mat i mitt hem. Det finns en gemensam grill på vår innergård men då skulle jag behöva skaffa något att elda med, antar att det hade blivit min nödlösning.

Berättat av: Kvinna född 1997.

I och med att vi storhandlar har vi nästan alltid mat hemma som skulle räcka ett par veckor till nöds. Maten i källaren är heller inte beroende av el, och ofta håller källaren tillräckligt låg temperatur att mindre känsliga kylvaror skulle stå sig rätt så bra där. Det är väl snarare matlagningen som skulle bli begränsad, men vi har ett spritkök som vi har använt vid längre strömavbrott.

Berättat av: Kvinna född 1975.

Citaten ovan visar på två olika men återkommande svar på frågan om det egna hushållets beredskap för en eventuell samhällsstörning. Flera meddelare reflekterar kring hur beroende de är av el och möjligheterna att klara sig i matväg under ett längre strömavbrott. Stormar som Gudrun och Per har fått flera hushåll att inför vintern tappa upp vatten och ha reserver av mat. Många hushåll har till exempel. spritkök, vattendunkar, konserver, ljus, ficklampor och batterier i beredskap, medan andra menar att de inte alls ha en hemberedskap.

Jag har räknat på att klara mig på relativt snåla ransoner i ca 30 dagar/1 månad. Jag har haft en liten samling på runt 30 konservburkar tidigare plus ris och linser, markill osv - men utökade den till ca 60 konservburkar när folk började bunkra i samband med Coronakrisen.

Berättat av: Man född 1991.

Under en period i mars 2020, när Folkhälsomyndigheten höjde risknivån till ”mycket hög risk för samhällsspridning” av coronaviruset i Sverige, började människor runt om i landet att bunkra bland annat pasta och toapapper. De flesta frågelistsvar inkom innan detta, men några berör pandemin. Fem personer berättar att de köpte på sig extra mat i början av utbrottet. En kvinna (född 1971) köpte på sig lite extra mat och toalettpapper när ”alla andra” gjorde så. En annan (född 1984), som vanligen handlar drygt varannan dag, uppger att de bunkrade torrvaror ”[i] början av Corona”. Båda noterade därefter hur tillgången på mat i butikerna verkade stabil och började äta av det nyinköpta förrådet.

Avslutningsvis

Matförvaringen är mer än en hållplats för lagring och bevaring av mat inför framtida måltider. Den har betydelse för hur vardagen organiseras genom maten, från inköp och bärplockning till konservering och matlagning. Valet av förvaring och dess innehåll kan vara av betydelse vid avbrott i vardagen, för hur man hanterar ett strömavbrott eller en pandemi. Men förvaringsutrymmena är också fyllda med relationer och minnen, från gömmandet av godis till minnen från barndomen. Berättelserna om förvaringen bidrar med nya ingångar till och perspektiv på vardagsliv och matkonsumtion i dag och i går, men sannolikt även till framtidens matförvaring.

Avslutningsvis, vill jag tacka alla som bidrog med berättelser och erfarenheter om matförvaring! Materialet kommer att analyseras ytterligare och resultatet kommer att presenteras i framtida forsknings- och populärvetenskapliga publikationer.

/Matilda Marshall

Läs mer

Berätta för oss: Aktuella frågelistor

Matkultbloggen: Hur förvarar du din mat?

Mer från bloggen

  • Äldre bild där en grupp unga kvinnor sitter runt ett soffbord dukat med duk och kaffekoppar. Två av dem håller i sina koppar, och två sitter med handarbeten.
    Stickning i arkivet
    I samband med Isofs pågående insamlingen om Stickning och stickat , har Sofie Mortensen tittat närmare på vad det äldre materialet i Isofs arkivsamling...
  • Svartvitt fotografi föreställande en vägg med luckor i rader. En man sitter på huk och ser in i kameran samtidigt som han öppnar en lucka på den understa raden. Dörren är tjock, ordentligt isolerad.
    Från lyxiga kylskåp till coronabunkring
    Hur vi förvarar vår mat säger inte bara något om oss som personer, utan också om tiden vi lever i. Matilda Marshall fördjupar sig i resultatet av en n...
  • Hela enen syns från stam till krona. Enen står bland sly och bakom syns en liten äng eller åker, följt av en skogsdunge. Enen hålls uppe med bland annat en käpp. Trädkronan växer främst på trädets vänstra sida, där grenarna går högt upp mot himlen.
    Enen, korset och Gunnar Arnborg
    Ett spår av en kärleksstid, ett hem för en ande eller boskapets vakt? Lina Midholm berättar om den mytomspunna enen som till viss del flyttade in i he...

  • Samla sägner och skapa kulturarv
    Under mellankrigstiden reste unga studenter runt i Sverige för att samla in de gamlas sägner, som man befarade skulle glömmas bort. Susanne Nylund Sko...
  • Fotografi fen blomsteräng vid en skogsglänta. Det är lila blommor och frodigt gräs. Vid sidan om ängen står ett rött hus. Solen håller precis på att gå ner, eller upp, och lyser med varmt sken mellan träden.
    Midsommarnattens magi
    Ritualer, tydor, mystiska blommor och eftertraktad dagg... Forskningsarkivarie Tommy Kuusela gör ett djupdyk i folktro kopplad till midsommar.
Uppdaterad 14 oktober 2020

Om skribenten

Matilda Marshall är fil. dr. i etnologi och biträdande lektor i måltidskunskap, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet. Hon arbetar bland annat med forskningsprojektet Från hemleverans av is till elberoende kylskåp - matförvaring och hållbarhetsföreställningar från 1920-tal till 2020länk till annan webbplats, finansierat av Formas.

Kategorier