• Huvudmeny

15 juni 2020

Midsommarnattens magi

Ritualer, tydor, mystiska blommor och eftertraktad dagg... Forskningsarkivarie Tommy Kuusela gör ett djupdyk i folktro kopplad till midsommar.

Fotografi fen blomsteräng vid en skogsglänta. Det är lila blommor och frodigt gräs. Vid sidan om ängen står ett rött hus. Solen håller precis på att gå ner, eller upp, och lyser med varmt sken mellan träden.

Enligt folktro kan midsommarnatten vara mer än magiskt vacker.

Att midsommarnatten tänks vara laddad med magiska krafter har länge varit en allmän föreställning i svensk folktradition. Än i dag är det inte ovanligt att höra om en folklig sed med rötter i äldre tid som hör ihop med midsommarnatten – att lägga blomster under huvudkudden för att drömma om sin kärlek. Men vad är det för blommor som ska läggas under kudden och hur många blommor är det egentligen som gäller? Måste blommorna plockas på ett särskilt sätt? I det här blogginlägget besvaras frågan och du får även lära dig om andra föreställningar knutna till midsommarnatten som är av en magisk natur, något jag här benämner ”midsommarnattens magi”. Blommor under huvudkudden är bara ett av flera exempel på detta.

Svartvitt fotografi föreställande en vuxen person och två barn som sitter på huk vid en vattenkälla i skogsmiljö. De håller muggar i händerna. Vid sidan av dem står en äldre dam.

Källdrickning är en av de äldre midsommarrelaterade traditionerna i Sverige. Ritualen går bland annat ut på att man tvagar sig och dricker vatten ur en källa som ansågs vara helig, med förhoppning om att det skulle ge deltagarna god hälsa. Bilden togs samband med en undersökning år 1988. Foto: Tommy Arvidsson, Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND)

Midsommar – mellan vårbruk och slåtter

Föreställningar om den magiskt laddade midsommarnatten är ett resultat av att midsommar länge betraktades som ett gränsmärke mellan två viktiga tider på arbets- och vegetationsåret. I det äldre bondesamhället inföll en relativt arbetsfri period från vårbrukets avslutning mellan början och mitten av juni fram till slåtterns början drygt en månad senare. Det var tekniskt sett tidsgränsen mellan jordens bearbetning och tillvaratagandet av dess produkter. Hur gammalt midsommarfirandet är i Sverige är inte helt lätt att besvara, och är beroende av vad för firande som avses och hur nära i rum det måste ligga för att betraktas som ett äldre skikt. Att midsommarfirandet som vi känner till det i dag skulle gå tillbaka på en förkristen fest är enligt min mening mindre troligt, även om ett par av dess beståndsdelar mycket väl kan vara gamla, till exempel källdrickningen för god hälsa eller tändandet av eldar i avvärjande syfte som skyddsåtgärd mot farliga makter som väsen, trolldom och rovdjur.

Midsommareldar är kända över stora delar av Europa från åtminstone 500-talet. I Sverige omnämns de hos Olaus Magnus under mitten av 1500-talet, men tycks då inte ha haft en central funktion i firandet. I folkminnesuppteckningar med räckvidd till första hälften av 1800-talet, tycks de endast allmänt ha förekommit i Skåne, södra och mellersta Bohuslän, samt sporadiskt på andra håll. Något som dock tycks vara gammalt och allmänt i Norden är tron på att vatten, dagg och örter är hälsobringande vid midsommar. I fornvästnordiska texter finns benämningarna miðsumar och mitt sumar för midsommar. Enligt kristen tradition firas midsommar till minne av Johannes döparens födelse. Nu kan man kanske tycka att midsommar inte upplevs som särskilt kristen och i dag är det väl få personer som associerar firandet med Johannes döparen.

Sommarsolståndet och kalenderreformen

Vi ska inte fastna i frågan om ursprung eller de äldsta formerna av den enkla anledningen att midsommartraditionens upprinnelse i regel inte var något som folket funderade över. Det viktiga var i stället att det uppfattades som gammalt och att det var en speciell högtid och något som ”de gamla” (det vill säga den äldre generationen och de närmaste förfäderna) uppmärksammat. I stället fanns ett annat fenomen som tilldrog sig en hel del tolkningar, det var att man i bondesamhället trodde att sommarsolståndet i den äldre kalender hade infallit under midsommarhelgen (vilket inte är korrekt).

Efter kalenderreformen 1753, då den gregorianska kalendern infördes i Sverige, kom midsommardagen att ligga elva dagar tidigare än förut (midsommarhelgen är en rörlig helg i kalendern och midsommardagen kan infalla mellan 20–26 juni), men långt fram i tiden var det en del som ansåg att det ”gamla” datumet var det rätta. Det fanns alltså två system i omlopp samtidigt, ett nytt som staten fastslagit och ett annat som tidigare generationer följt. Detta gjorde naturligtvis att det kunde bli ganska rörigt för gemene man som inte ville riskera att göra fel saker vid fel datum. Därför fanns det också sådana som höll koll på båda kalendrarna parallellt, den gamla och den nya. Midsommaren var en märkestidpunkt för hela den samlade bygemenskapen.

Mystiska krafter i rörelse under midsommarnatten

Midsommar tänktes vara en tid då mystiska, övernaturliga krafter var i rörelse och då tillvarons hemligheter yppade sig. Då var det möjligt att lyfta på framtidens slöja för att få se en glimt av det kommande. Enligt ett par uppteckningar, från Gotland respektive Småland, förvandlades vattnet till vin vid ett par ställen vid midnatt under midsommarnatten. Enligt flera uppgifter sägs det att alla varelser kunde tala under midsommarnatten. Liknande föreställningar finns även knutna till jul- eller nyårsnatten. Midsommarnatten sägs vara den enda natten då hästarna verkligen åt sig mätta. Det finns också uppgifter om att det var lönsamt att skära sig en slagruta under midsommarnatten. En sådan skulle fungera särskilt bra. Det var ju en tid när det fanns så mycket kraft i naturen. En del trodde att endast den slagruta som tillverkats under midsommarnatten hade sin fulla kraft.

En stor grupp ungdomar står runt, sitter vid och sitter framför ett bord i en trädgård. Kvinnorna bär folkdräkt, männen bär kavaj och hatt. Det är natt, och kvinnorna håller blommor i handen. De ser avslappnade och glada ut.

En grupp ungdomar som umgås en midsommarnatt i början av 1900-talet. Midsommarnatten har sedan länge varit förknippad med magi, och tankar om att kunna förutse framtiden. Foto: Josef Eriksson, Nordiska museet (PDM)

En slagruta, som består av en pinne med en klyka som pekar åt två olika håll i en Y-form.

En slagruta i rönnträ. Slagrutor har använts för att hitta saker och ting. Användaren höll i två ändar av slagrutan, och vandrade därefter runt i väntan på att slagrutan skulle reagera när personen i fråga närmade sig det hen letade efter. Mona-Lisa Djerf, Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Midsommarnatten var också en tid präglad av allehanda faror. ”Midsommarnatten är trollen ute”, sägs det exempelvis i en uppteckning från Västmanland. I Mora berättas om att eldar hade setts brinna om midsommarnatten för att rådande var ute och höll fest. I Västergötland sägs det i stället att sjöjungfrur visat sig vid tolvslaget på vid Näs midsommarnatten. En annan uppteckning från samma landskap berättar att på midsommarafton höll de döda gudstjänst i kyrkan och en midsommarnatt sågs en ung flicka komma från kyrkan bärandes på två krus som innehöll tårar som fällts för att männen supit.

Även om gårdstomten i dag förknippas med julen föreställdes han i själva verket vara aktiv året runt. Det sägs i en uppteckning från Uppland att gårdstomten skulle ha sin gröt midsommarafton. Natten förknippades även med häxor och mörka makter. I en uppteckning från Jämtland berättas om en skräddare som under midsommarnatten sett tre ugglor sitta på kyrktaket vid midnatt. Han sköt och träffade en av ugglorna i benet när den flög iväg. Vid samma tid bryter en kvinna i granngården sitt ben och av detta drogs slutsatsen att ugglorna måste ha varit trollkäringar. Risken för att utsättas för trolldom (förgöring) var särskilt stor under midsommar. Enligt en uppteckning från Dalarna får vi höra att under julnatten, midsommarnatten och påsknatten, hade tre trollkäringar varit uppe i kyrktornet och gnagt på kyrkklockorna. De som gick upp i tornet för att se dem under någon av dessa nätter, måste gå ned i bakvänd ordning, annars kunde trollkäringarna ha ihjäl dem. Från flera håll, bland annat i en uppteckning från Dalarna berättas om att man kunde se trollkärringar om man satt uppe under midsommarnatten, helst vid en korsväg, med en fyrklöver på sig. I Västmanland berättades om att trollkäringar inte bara tjuvmjölkade kor, de drog även musten ur andras gräs på midsommarnatten. Det kan jämföras med föreställningen om de magiska egenskaper som tillskrevs den dagg som fanns på ängarna under midsommar.

Midsommardaggen kunde ge växtkraft och god hälsa

Den dagg som samlades på ängarna under midsommarnatten tänktes vara särskilt potent och hade goda och hälsobringande egenskaper. Därför kunde man under midsommarnatten klä av sig naken och rulla i daggen, vilket ansågs både hälsosamt och nyttigt. Särskilt skulle det vara bra för barn. Daggen var inte bara hälsofrämjande – den gick också att stjäla från grannen. I exempelvis en uppteckning från Västmanland berättas att under midsommarnatten kunde man dra dagg från grannens åker och vrida ur den över sin egen åker för att överföra kraften till sig själv. Om en illvillig person samlade ihop dagg från grannens åker och bar över det på sina egna ägor, förflyttades växtkraften också över. På den gård dit daggen förflyttats blev korna feta och granna, medan det motsatta hände på den gården från vilken daggen stulits.

Bild föreställande ett strå av korn med daggdroppar på.

Daggen var åtråvärd, och kunde till och med stjälas om det ville sig illa.

Det finns uppgifter om bönder som gick ut och vakade över sina åkrar under midsommarnatten så att inte daggen skulle hamna i orätta händer. Dagg som insamlats under midsommarnatten kunde också användas i brödbaket. Samlades daggen upp i en ren handduk och om den sedan vreds ut i ett fat och blandades med mjöl, kunde det bakas till små kakor som användes i varje bak fram till nästa midsommar. Det finns också uppgifter om att det inte var bra med för mycket av den kraftfulla daggen. Från Södermanland berättar till exempel om att daggen var så stark att den gjorde linnevävarna sköra om de låg ute under natten. Enligt en uppteckning från Östergötland föll det honungsdagg under midsommarnatten, därför fick inga vita kläder hänga ute eftersom de kunde bli fläckiga av daggen. 

Spådomar och omina

Midsommarnatten var en tid som lämpade sig synnerligen väl för att ta tydor eller för att utföra mer avancerade former av spådomsritualer. Det var en tid som gjorde det möjligt att få en glimt av framtiden. Under första hälften av 1700-talet skriver lektor J. J. Törner:

Den som intet äter eller talar midsommarafton, wakar hela midsommarnatten och går omkring uti giärdet och ängarna, han får höra och se hwad som det året skie skal, såsom lik, brudar, barn, god eller ringa årswäxt, dråp etc. Och detta kallas gå årsgång. Somlige anställa en sådan gång Julenatten, Luciae eller Pehr mäszenatten.

Det finns många olika typer av spådomsmetoder beskrivna i arkivet och här finns det bara utrymme att nämna några. Enligt en uppteckning från Härjedalen ansågs det bra att under midsommarnatten gå till en korsväg och kasta en sko över axeln. Dit sulan sedan vände sig skulle man gå, för i den riktningen skulle det finnas arbete. Det fanns olika typer av omina som kunde utläsas under midsommarnatten, från sådana som rör årsväxten och jakt- eller fiskelycka till sådana som rör födelse, äktenskap och död. Den absolut mest frekvent förekommande typen är olika former av spådomar och omina knutna till kärlek och äktenskap. En del kan kanske upplevas som märkliga, exempelvis följande beskrivning från Lappland:

på midsommarafton skulle en ogift kvinna krypa naken in i en bakugn. Om någon kom och tittade på henne där, skulle det bli hennes make.

Det finns också en sed beskriven som gick ut på att knyta på rågstrån eller råghalm under midsommarkvällen eller natten, helst med tre olika färger. Ibland kunde flickan som gjorde det tänka på en viss pojke för varje strå, och det strå som sedan växte längst skulle det bli. En annan metod var att slå en äggula i ett glas vatten under midsommarnatten för att utläsa vem den tilltänkta var eller att utläsa hans karaktär eller yrke i äggvitan. Ibland ställdes glaset under sängen under midsommarnatten och tydan togs då på morgonen efter det att midsommarnattens magi fått verka. En metod som beskrivs i flera norrländska uppteckningar är att ta tydor av insekter under midsommarnatten. Från Jämtland finns en uppgift om att en ogift kvinna på midsommarafton skulle gräva upp en tuva och lägga tillbaka den. Om hon fann tjur under tuvan morgonen därpå hölls det för att tecken för att hon snart skulle bli gift. Samma uppgift finns från Härjedalen men då betyder en tom grop dagen efter otur. En variant från Jämtland menar att en mask betyder döden men att en myra betyder att hon blir gift med en arbetsam man. En annan variant, den här gången från Västerbotten, uppger att en grå mask betyder att hon blir gift med en bonde, men att en skalbagge betyder att det blir en herreman. En mer utförlig variant berättas från Ångermanland: en myra betyder en liten men flitig man, en mask att det blir en latmask, en svart spindel betyder olycka, en ljus spindel tur, en svart skorv betyder sorg och en nyckelpiga tur. Från ett par landskap (bland annat Gotland och Västergötland) berättas det om att sova på en slant under midsommarnatten. På morgonen skulle slanten ges till den första person som möttes av motsatt kön samtidigt som man frågade om dennes namn. Det namnet som då avslöjades skulle också bli namnet på ens tillkommande.

En kort kvast mot vid bakgrund. I kvasten finns torkade löv.

En midsommarkvast av björk. Midsommarkvasten kunde bindas till midsommar för att sen användas för att sopa sommaren ut. Städningen under midsommar kunde, enligt folktron, också visa vem man var menad att gifta sig med. Ordet midsommarkvast har också använts för att beskriva det fång blommor man samlar inför, eller under, midsommarnatten med hopp om magiska resultat. Foto: Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Det fanns en uppsjö av olika metoder för att se sin tilltänkta, oftast ämnade för unga ogifta kvinnor. I ett gotländskt exempel sägs att den som vill se sin blivande skulle gå ut mitt i midsommarnatten och smaka av daggen. Därpå skulle hon gå baklänges in över tre trösklar. En uppteckning från Skellefteå beskriver hur den som vill se sin tillkommande skulle hoppa baklänges över sju gärdesgårdar under midsommarnatten för att sedan vända sig om och då se vem som visar sig där. En annan beskrivning, den här gången från Norrbotten var att gå naken och hämta vatten i brunnen under midsommarnatten. Då skulle hno få se sin tillkommande. En annan variant var att en ung ogift kvinna kunde sopa i farstun under midsommarnatten eller sitta naken på tak, lada, jordfast sten eller liknande för att se tillkommande. Helst skulle hon gå upp på taket till ett hus som är flyttat tre gånger, sägs det i ett par uppteckningar. Då ska hon få veta eller se vem hennes tillkommande är. Ett par metoder beskrivs också från Halland, där skulle den man eller kvinna som ville se sin tilltänkta gå runt kyrkan tre gånger motsols en midsommarkväll efter solnedgången. Sedan skulle personen hämta vatten i en brunn med en norrifrån rinnande ådra eller ur en nordrinnande bäck. Därefter skulle personen sätta sig vid en väg, som gick till kyrkan och sitta där till midnatt. Precis vid tolvslaget kom då den gåendes som personen skulle bli gift med. En förutsättning för att det skulle fungera var dock att personen inte talade från det att solen gått ned.

Ormbunkens blomma och övernaturlig kraft i växter

På midsommarnatten fanns det, ansåg man, en övernaturlig kraft i allt som växte i naturen. Då hade blommorna en starkare läkekraft än någon annan tid på året. Därför var det vanligt att binda midsommarkrans eller midsommarbukett som sparades för framtida behov. Samma bukett kunde användas för att bota människor eller djur. Det var också av den anledningen som trolldomskunniga (som kloka gubbar och gummor) sades gå nakna på ängen och plocka örter under midsommarnatten. Dessa användes sedan till bot mot olika sjukdomar och krämpor. Klockan tolv på natten var det lämpligt för en bonde att slå lite gräs och gömma undan till jul. Detta hö skyddade inte bara mot sjukdomar, det skyddade också mot trolldom. Vargarna hade inte heller makt att riva de djur som ätit av detta hö, trodde man. Från Småland berättas att man ska plocks så många sorters örter och strå som möjligt under midsommarnatten och binda i två kvastar. Sedan ska en kvast hängas i ladugården mot sjukdomar hos kreaturen, medan den andra hängs inne mot sjukdomar hos folket. Den senare kvasten skall ligga i badkaret under julafton, som skydd mot sjukdomar.

Ett skogsparti med stubbar, stora stenar, mossa och ormbunkar.

Ormbunken har länge varit förknippad med magi, bland annat dess blommor. Blomman var eftertraktad och sällsynt, och vittnesmålen om hur den såg ut gick isär.

Midsommarnatten var den tidpunkt då ormbunken tänktes blomma, åtminstone enligt en del sagesmän. Det skedde mycket hastigt, ofta under mystiska omständigheter eller bara så att synska kunde se. Den som ville komma åt denna blomma var tvungen att agera kvickt. Enligt en uppteckning från Småland var det en stor eldröd blomma, medan en annan från Värmland menar att den är ljusblå. Den som lyckades erövra en sådan blomma hade lätt för att tjusa flickor, enligt en uppteckning från Södermanland. En uppteckning från Värmland beskriver i stället att den som fick tag på en sådan blomma kunde önska sig vad han eller hon ville. I Västergötland sägs det att blomman blommar vid midnatt på midsommarnatten och att den vaktas av ”alla mörkrets onda makter i olika gestalter”. Får man tag på den och bär den med sig får man tillgång till lycka och rikedom. I ett par uppteckningar från Gästrikland berättas en variant, där sägs att ormriset blommar vid midnattstimmen under midsommarnatten och om man går igenom buskarna och ormris fastnar vid kängskaft eller stövelskaft får man förmågan att trolla och bli osynlig. I en uppteckning beskrivs en man som gjort detta och när han deltagit vid midsommardansen var det ingen som såg honom. Tanken om att blomman kunde göra den som får fatt på den osynlig, finns även på annat håll. I en uppteckning från Uppland berättas om en yngling som vill plocka blomman. Han instruerades att lägga blomman på 9-dubbelt papper. Men när han väl fann blomman var den omgiven av en mängd ormar. När han tagit sig igenom ormarna och skulle plocka blomman såg han en halt höna som drog ett hölass vilket såg mycket lustig ut. Då brast han ut i skratt och i samma stund han för det försvann blomman. Det senare är ett vanligt motiv i skattsägner.

Att sova på blommor för att drömma om sin kärlek

I Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala har jag funnit ett sjuttiotal uppteckningar som beskriver seden att sova på blommor under midsommarnatten, fördelade på 21 landskap, från Skåne i söder till Lappland i norr. När det gäller antalet blommor som ska plockas så är det vanligaste siffran nio vilket beskrivs i 49 olika uppteckningar. Den näst vanligaste siffran är sju vilket nämns i tio exempel. Därefter förekommer tre blommor i fyra exempel, 14 blommor i två exempel, 12 blommor i ett exempel. Ett par uppteckningar nämner endast att det ska vara ett udda antal blommor eller att det ska vara en fyrklöver/fyrväppling och en uppteckning att det ska vara tre fyrklövrar.

Fotografi på en bukett med sju sorters blommor, något pressad, på ett blått lakan.

Sju sorters blommor som legat under huvudkudden midsommarnatten 1997. Foto: Ann-Charlott Öberg, Nordiska museet (CC BY-SA)

De magiska talen (3, 7 och 9) är vanligast i sammanhanget, vilket inte är särskilt förvånande. I regel var det dock inte helt enkelt att samla blommorna. För att det skulle få effekt krävdes att den som ville drömma om sin tilltänkta ansträngde sig. I uppteckningarna är det vanligt att den som plockade blommorna skulle gå genom x antal grindar, plocka blommorna på x antal ägor eller åkrar, på en korsväg eller gå över x antal korsvägar, alternativt hoppa över x antal gärdesgårdar. Antalet, det vill säga x, är alltså ett magiskt tal 3, 7 eller 9. I vissa fall kunde ritualen försvåras ännu mer, till exempel genom att den kärlekskranka var tvungen att gå och plocka blommorna baklänges, ibland spritt språngande naken.

I en uppteckning från Västergötland ska midsommarkvasten plockas under midsommarnatten och bestå av nio slags blommor, nio slags löv och nio slags gräs. Om en flicka sov med den under kudden tre torsdagsnätter skulle hon drömma om sin tillkommande. Det magiska tretalet förenas här med den veckodag som ofta förknippades med magi och mystiska makter. I en uppteckning från Västmanland sägs det att man måste gå över nio gärdesgårdar för att plocka de nio blomstren, en blomma från vart gärde. Sedan man så sovit på denna med stor möda plockade bukett kunde man på morgonen se efter om det fanns något hårstrå bland blommorna. Var så fallet, fick man den person man tänkt på. I en uppteckning från Norrköping ska man plocka en fyrklöver eller nio olika växter i tre socknar midsommarnatten och sova på dem. Man drömmer då om sin tillkommande. Fyrklövern (fyrväppling/lyckoklöver) var av betydelse på grund av att den var ovanlig. Fann en flicka en sådan skulle hon lägga den under huvudkudden på kvällen och fick inte säga något. Då skulle hon drömma om sin kommande man. Denna metod finns beskriven i flera landskap. En variant beskrivs i Västergötland. Då berättas om att den flicka som vill se sin tillkommande måste leta upp sju fyrklövrar och äta upp dem. Efter detta fick hon inte yttra ett ord, men vid midnatt skulle hon gå sju gånger kring en kornåker och sedan gå hem och lägga sig. Hon skulle då i drömmen få besök av den som en gång kommer att bli hennes man. En annan metod som finns beskriven är att en kvinna under midsommarafton tar tre brudborstar (en slags tistel) och klipper av kronbladen och lägger alla tre under ’dynan’ i sängen; var brudborste har dessförinnan uppkallats med namnet på en tänkbar fästman. Den blomma som växer mest under natten visar vem som blir ens tillkommande.

Från magi till fokus på sommarens växtlighet

Midsommar är en tid som länge har förknippats med mystik, festligheter och sommarens växtkraft sedan åtminstone medeltiden. Det är en fest- och märkestidpunkt för hela landet, även om firandet ofta sker lokalt på särskilda platser i städerna eller på landsbygden där folk samlas för att fira och glädjas tillsammans. Vid sidan av jul intar midsommaren den främsta och den mest betydande platsen i den folkliga festkalendern. En del har till och med (skämtsamt) kallat midsommaren för Sveriges inofficiella nationaldag.

Som vi sett var midsommaren och i synnerhet midsommarnatten förknippad med tydor och magisk potential, särskilt till sådant som kunde associeras till kärlek och växlighet. Husbonden och hans hustru värnar om gröda och djur genom olika magiska åtgärder, de tar tydor om liv och död och samlar blomster och örter eller dagg för kommande behov. Ungdomarna, i synnerhet ogifta flickor, har istället andra syften, de tar också tydor av olika slag men som oftast var knutna till kärlek, erotik och giftermål, de plockar olika typer av kärleksblomster och örter, binder drömkvastar eller bereder drömgröt och drömsill. Under natten fanns det också en tradition om att gå årsgång, eller midsommargång. Föreställningar om midsommarnattens magi har kanske till stor del försvunnit eller ersatts med andra tankar om högtiden. Den uttrycker ett högtidlighållande av sommaren och växtligheten. Det senare tar sig till uttryck i den blomsterklädda midsommarstången som är den samlingspunkt som idag särskilt förknippas med midsommarfesten och gemenskap, men nog finns det en och annan som än idag också plockar åt sig ett par blommor och av ren nyfikenhet lägger dem under huvudkudden, för vem vet, kanske visar sig någon man tycker om i drömmen?

/Tommy Kuusela

Exempel på midsommarrelaterad blomstermagi från olika landskap

Det finns många varianter av seden att sova på blommor beskrivna i arkiven. Nedan följer en handfull exempel, baserade på ett par utvalda excerpter ur realkatalogen i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Samma metoder kan finnas beskrivna från flera landskap eller är av en allmän karaktär och alltså finnas över i princip hela landet. Syftet med översikten är att lyfta fram några exempel som inte redan nämnts i texten ovan och sammanställningen är på intet sätt heltäckande eller typisk för landskapen.

Dalarna: En metod beskrivs som inte är särskilt besvärlig. Den som vill drömma om sin tillkommande ska gå till en korsväg, plocka sju olika örter, lägga dem under kudden, för att sedan se vem det är i drömmen.

Dalsland: Midsommarnatten skall flickan under tystnad plocka nio olika slags blomster. Lägger hon dem under huvudkudden, drömmer hon under natten om sin tillkommande. En annan uppteckning redogör för att nio rosor ska plockas från nio gärden och läggas under kudden vid midsommar för att drömma om kärleken. Liknande metoder finns från många andra håll men då kallas det inte för ”drömrosor”, utan var helt enkelt någon form av drömblomster.

Gotland: Sova på nio sorters blommor och en ring. Tillägget av en ring är synnerligen intressant eftersom det tyder på att ringen här får symbolisera en vigselring. En annan uppteckning beskriver att en ogift kvinna kan sova på blommor eller tistlar under midsommarnatten för att få veta sin blivande make och hans hårfärg.

Gästrikland: Midsommarafton lägger man nio blommor under kudden och äter en bit salt sill. Man drömmer då att ens tillkommande kommer i drömmen och bjuder på vatten. En variant från landskapet beskriver istället att sju blommor ska plockas under tystnad. Blommorna läggs under kudden på midsommarnatten och då drömmer hon som gjort det om sin tillkommande. Annars kan man baklänges äta sju saltströmmingar, gå baklänges i säng och drömma om sin tillkommande. Ibland uppges talet nio istället. Ännu en metod är att plocka sju blommor för att lägga under kudden midsommarafton. På vägen hem ska man hoppa över sju gärdesgårdar.

Hälsingland: Sova på nio sorters blomster som hon givit nio pojknamn. I drömmen får hon veta sin tillkommandes namn. I en variant är det istället papperslappar med pojknamn som läggs under kudden. En annan uppteckning beskriver att den som ville drömma om sin kärlek skulle kliva över nio olika gärdsgårdar under midsommarnatten och plocka en blomma på var åker eller hage. Sedan skulle hon sova på blommorna. Det finns också en uppteckning där sagesmannen berättar att en kvinna under midsommar ska plocka tre ”guppbettar” (en slags ängsblommor) och lägga under kudden och att hon ska linda hår om blommorna. Gör hon det drömmer hon om sin tillkommande.

Härjedalen: Midsommarnatten ska den kvinna som vill drömma sanndrömmar sova på nio sorters blommor, plockade vid en korsväg. Särskilt bra är det om ormbunkar och prästkragar ingår.

Härjedalen och Jämtland: På midsommarafton lägger man en fyrklöver under kudden för att drömma om sin tillkommande.

Lappland: Enligt en uppteckning från Vilhelmina räckte det med att en jungfru sov under den blommande rönnen under midsommarnatten för att se sin framtids lycka.

Medelpad: Plockar nio sorters blommor på midsommarafton och ställer sig med dem i en korsväg, då skall man få se sin tillkommande.

Närke: Tre fyrväpplingar skulle plockas av en ogift kvinna, läggas under kudden midsommarafton så får hon se sin tillkommande.

Skåne: Sova på nio slags blommor och om ett hårstrå däribland så avgör hårstråets färg ifall fästmannen fick ljusa eller mörka lockar. Sova på nio sorters blommor midsommarafton. Om det på morgonen finns ett hårstrå bland blommorna, så skall den tillkommande ha samma färg som det hårstrået på håret.

Småland: Midsommarkvällen ska hon plocka nio eller sju sorters blommor. Sedan ska hon binda en krans och lägga kring örat. Under natten drömmer hon om sin tillkommande. En annan uppteckning beskriver något om blommorna: Nio sorters blommor, bl.a. Johannesört och nyponbuske-gren med en sömntornstekels röda bollar. En annan variant berättar att nio sorters blommor bör plockas vid korsväg, på varje blomma binda lapp med en gosses namn. Hon ska sedan sova på dem och på morgonen dra fram en blomma, den vars namn det är blir ens tillkommande. Det beskrivs också i en annan uppteckning att hon måste gå över tre korsvägar för att plocka nio sorters blommor. Niotalet förekommer i ytterligare en uppteckning, men då måste hon gå naken under tystnad och plocka nio olika sorters blommor. Gör hon det och sover sedan på blomsterkvasten skall hon drömma om sin tillkommande.

Uppland: I ett par fall anges något om vilka blommor som bör ingå bland de plockade drömblommorna. Enligt en uppteckning ska det vara tre prästkragar och enligt en annan nio sorters blommor där det måste ingå johannesblomma (som ju direkt associeras med Johannes döparen). En annan variant är att sova över ärtskidor med nio ärtor under midsommarnatten för att drömmar ska slå in.

Västmanland: Tre flickor ska under midsommarnatten plocka nio slags blomster och sova på dem för att drömma om sina tillkommande.

Värmland: Sova på nio sorters blomster från nio åkrar, drömma om sin tillkommande.

Västergötland: Midsommarblomster skall egentligen plockas av nio flickor men tre går också bra. De ska plocka nio olika sorter i nio olika ägares marker, detta ska ske under tystnad. Därefter läggs buketten under kudden så drömmer man om sin tillkommande eller framtid. En annan uppteckning beskriver hur flickan måste springa på sju ägor och plocka blommor midsommarnatten och därefter sova på dem för att drömma om sin kärlek. Det sägs också att sju rågsax går bra. En annan att ett alternativ för nio olika blommor var att sova på en pung med nio ärter i. I en uppteckning tillskrivs blåklinten magisk kraft – då ska flickan sova på en midsommarkvast av fjorton sorters blommor eller blåklint. Även om detta oftast förknippas med kärleksorakel kunde det i en del fall kombineras med dödsorakel: I en uppteckning berättas att en flicka har drömt om en likkista och att hon har dött under året.

Ångermanland: Man plockar nio blommor och sover på. Man får inte tala från det man plockar tills man vaknar nästa morgon. En annan uppteckning beskriver istället att man på midsommarnatten plockar ett udda antal blommor och sover på det för att se sin tillkommande. Man skall hela tiden iakttaga tystnad.

Östergötland: I en uppteckning finns en intressant variant av nio blommor som tillägger att det också ska plockas gul svamp. Flickan ska sedan sova därpå för att drömma om sin tillkommande. I en annan beskrivning sägs att det ska vara nio sorters blommor som hon ska sova på under midsommarnatten för att drömma om sin tillkommande men att blommorna inte får räknas. I en annan variant sägs det att det förvisso ska vara nio blommor men att Johannesört måste ingå. Att själva ritualen kräver en viss ansträngning framgår av ett par uppteckningar som beskriver att blommorna antingen ska plockas i tre socknar eller att hon måste gå genom sju grindar för att plocka sju sorters blommor.

Läs mer

Bloggtexten bygger på en del av föreläsningen Midsommarnattens magi som Tommy Kuusela hållit vid ett par olika tillfällen under midsommarhelgen mellan 2017 och 2019.

Tommy Kuusela 2018. ”Midsommarens blomster och midsommarstång i Östergötland”. I: Den glömda konsten – om folkkonst i Östergötland. Östergötlands museum 2018, s. 104-115.

Tommy Kuusela 2017. ”Kärlek i Hälsingland. Folklig spådom och magi för att finna och binda kärleken”.länk till annan webbplats I: Hälsingerunor 2017, s. 6-21.

Disagården på Youtube: Tommy Kuusela om midsommarnattens magi (videoklipp)länk till annan webbplats

Folkminnesarkiven berättar: Tommy Kuusela ”Kärleksmagi genom tiderna”

Händelser i almanackan: Midsommar

P4 Östergötland 20 juni 2019: Tommy Kuusela om ”Magiska knep för att hitta kärleken”länk till annan webbplats

Mer från bloggen

  • Äldre bild där en grupp unga kvinnor sitter runt ett soffbord dukat med duk och kaffekoppar. Två av dem håller i sina koppar, och två sitter med handarbeten.
    Stickning i arkivet
    I samband med Isofs pågående insamlingen om Stickning och stickat , har Sofie Mortensen tittat närmare på vad det äldre materialet i Isofs arkivsamling...
  • Svartvitt fotografi föreställande en vägg med luckor i rader. En man sitter på huk och ser in i kameran samtidigt som han öppnar en lucka på den understa raden. Dörren är tjock, ordentligt isolerad.
    Från lyxiga kylskåp till coronabunkring
    Hur vi förvarar vår mat säger inte bara något om oss som personer, utan också om tiden vi lever i. Matilda Marshall fördjupar sig i resultatet av en n...
  • Hela enen syns från stam till krona. Enen står bland sly och bakom syns en liten äng eller åker, följt av en skogsdunge. Enen hålls uppe med bland annat en käpp. Trädkronan växer främst på trädets vänstra sida, där grenarna går högt upp mot himlen.
    Enen, korset och Gunnar Arnborg
    Ett spår av en kärleksstid, ett hem för en ande eller boskapets vakt? Lina Midholm berättar om den mytomspunna enen som till viss del flyttade in i he...

  • Samla sägner och skapa kulturarv
    Under mellankrigstiden reste unga studenter runt i Sverige för att samla in de gamlas sägner, som man befarade skulle glömmas bort. Susanne Nylund Sko...
  • Fotografi fen blomsteräng vid en skogsglänta. Det är lila blommor och frodigt gräs. Vid sidan om ängen står ett rött hus. Solen håller precis på att gå ner, eller upp, och lyser med varmt sken mellan träden.
    Midsommarnattens magi
    Ritualer, tydor, mystiska blommor och eftertraktad dagg... Forskningsarkivarie Tommy Kuusela gör ett djupdyk i folktro kopplad till midsommar.
Uppdaterad 18 juni 2020

Om skribenten

Tommy Kuusela är fil. dr. i religionshistoria och verksam som forskningsarkivarie vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Han forskar och sprider kunskap om folkliga föreställningsvärldar. Några ämnen han intresserar sig för är folktro om väsen, årets högtider, trolldom, folkmedicin och djur.

Aktuellt projekt: Folktrons väsen, i går och i dag.

Kategorier