• Huvudmeny

28 oktober 2020

Sägenkartan utökas med finlandssvenska sägner

Hästskötande tomtar och en självspinnande spinnrock är bara två av tusentals exempel på möten med det övernaturliga. Nu utökas Sägenkartan med drygt 3 100 finlandssvenska berättelser från de svensktalande områdena i Finland och Estland kring sekelskiftet.

Skärmdump föreställande en karta över Norden med blå markeringar utspridda. På kartan syns även ett sökverktyg där kategorier inom väsen och folktro syns.

Sägenkartan växer!

Institutet för språk och folkminnen (Isof) lanserade Sägenkartan år 2017, som ett led i att göra Isofs samlingar mer tillgängliga för allmänheten. Sägenkartan är ett sökverktyg i kartform, där användaren digitalt kan söka efter och ta del av sägner som tidigare bara funnits fysiskt i Isofs arkiv. År 2018 utökades Sägenkartan till att omfatta även norska områden med tusentals sägner från Norsk folkminnessamling, Universitetet i Oslo.

I oktober 2020 växer kartan ytterligare. Nu går det, via kartan, även att botanisera bland sägner upptecknade i Finland och Estland, tack vare att Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) bidrar med drygt 3 100 finlandssvenska uppteckningar. Sägnerna samlades in i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i det svenska språkområdet i Finland och i Estlands svenskbygder. De finns sedan tidigare att läsa i samlingsverket Finlands svenska folkdiktning.

De nu nära 10 000 uppteckningar som går att hitta på Sägenkartan spänner över flertalet klassiska, och mystiska, kategorier som bland annat ”Skatter”, ”Tomtar”, ”Övernaturliga djur” och ”Varsel, spådomar, synder”. Utöver sägner förekommer också andra typer av berättelser, som självupplevda möten med det övernaturliga, trosbeskrivningar och en och annan saga.

Kontakt

Fredrik Skott, projektledare Sägenkartan
fredrik.skott@isof.se
073-558 60 84

Den självgående spinnrocken och tomten i stallet

– två av de nytillkomna uppteckningarna

”På Nystus i Dickursby hade man hästarna lösa i stallet. Där funnos tomtar, som skötte om hästarna och buro åt dem havre och hö från granngårdarna.”

Upptecknad i kyrkobyn. En svenska Odlingens Vänner i Hälsinge tillhörig samling sägner, hopbragt 1916-1917 av utgivaren (V. E. V. Wessman).

Uppteckningen på Sägenkartanlänk till annan webbplats

”För omkring sjuttio år tillbaka [från 1899] satt en gammal käring, som bodde å Irjala Smedstorp, och spann en långfredagseftermiddag. Senare begav hon sig till torpfolket, som bodde i en annan stuga. Då hon såg dem vila från allt arbete, utropade hon: »Herre Jesus, är det helg nu!» vilket torpfolket bejakade. Då gumman återvände till sin stuga, hörde hon, huru spinnrocken surrade för sig själv, »furr, furr». Gumman blev skrämd och begav sig till torpfolket, som följde henne tillbaka. Alla hörde de samma »furr, furr». Spinnrocken slutade icke att surra, förrän gumman och de andra läst Fadervår och Herrens välsignelse.”

Kommentarer: Finskt Museum VI, Helsingfors 1899, s. 14.

Uppteckningen på Sägenkartan länk till annan webbplats

Uppdaterad 28 oktober 2020