• Huvudmeny

11 juni 2020

De flesta arbetar med klarspråk – men det är fortfarande inte självklart

Hur många av Sveriges kommuner, regioner och myndigheter arbetar med klarspråk? Språkrådets undersökning visar att klarspråk fortfarande ses som något som kan väljas bort – trots tydliga lagkrav.

Porträttbild på Karin Hansson.

Karin Hansson

Våren 2019 skickade Språkrådet ut en stor enkät om klarspråksarbete till landets alla kommuner, regioner och statliga myndigheter. Under hösten kompletterades enkäterna med intervjuer med 13 klarspråksansvariga i myndigheter, kommuner och regioner. Huvudsyftet med undersökningen var att ta reda på hur klarspråksarbetet i Sverige bedrivs samt vilket behov av ökat stöd från Språkrådet som finns.

Nu redovisas resultaten av hela undersökningen i rapporten ”Det finns ett sug efter klarspråk” – en studie om bättre stöd till klarspråk i offentlig verksamhet. Rapporten är skriven av Karin Hansson, språkvårdare på SCB, som under hösten 2019 var anställd på Isof för att arbeta med undersökningen.

Klarspråk är etablerat och efterfrågat

Ett av de främsta resultaten av undersökningen är att klarspråk är både efterfrågat och väl känt på myndigheter idag.

Det är väldigt glädjande att man med fog kan påstå att klarspråk är etablerat som standard, metod och arbetssätt, säger Karin Hansson.

De flesta kommuner, regioner och statliga myndigheter som svarade på enkäten, 81 procent, uppger att de jobbat med klarspråk under de senaste två åren. Den vanligaste aktiviteten är att utbilda skribenter och att ta fram eller omarbeta textmallar. Andra vanliga aktiviteter är att ordna föreläsningar och att lägga ut särskilda språksidor på intranätet eller webben.

De myndigheter som svarat att de inte jobbar med klarspråk – vad är det som hindrar dem? Tidsbrist och att det inte finns pengar avsatta för klarspråksarbetet uppges som de vanligaste orsakerna.

Få utvärderar klarspråksarbetet

Ett annat viktigt resultat av undersökningen är att endast 30 procent av dem som arbetar med klarspråk svarar att de har utvärderat någon del av arbetet. Det vanligaste är att man har utvärderat användbarheten hos webbplatsen eller i e-tjänster.

Både enkäten och intervjuerna visar att något som främjar klarspråksarbetet är att det finns en medvetenhet i organisationen, inte minst hos ledningen, om vikten av klarspråk. På motsvarande sätt är bristande helhetssyn på klarspråksarbetet ett problem, och en följd kan bli att arbetet inte når alla delar av verksamheten där det skulle vara till nytta. Utmaningarna är fortfarande stora även i de organisationer som arbetar med klarspråk.

Klarspråk betraktas som valbart

Det jag tycker är det viktigaste – och sorgligaste – resultatet är att klarspråk så ofta betraktas som något valbart, trots att det har varit ett lagkrav i över tio år. Hur lång tid ska det ta innan klarspråksarbete ska betraktas som självklart?, säger Karin Hansson.

Hur kan då Språkrådet stötta klarspråksansvariga på andra myndigheter bättre? Av intervjuerna framkommer bland annat att Språkrådet kan avlasta de klarspråksansvariga genom att göra skrivstödet på Isofs webbplats mer lättanvänt så att de klarspråksansvarigas kollegor kan hitta hjälp på egen hand.

Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var 61 procent, och totalt kom det in 384 svar. Språkrådet har flera gånger tidigare skickat ut liknande enkäter om klarspråksarbete, senast 2014.

Ta del av hela rapporten.öppnas i nytt fönster

Läs mer

Klarspråk nr 4/2020: Klarspråk gör vi tillsammans

Klarspråk: Enkäter om klarspråksarbete

Uppdaterad 12 juni 2020