• Huvudmeny

6 februari 2014

Semikolonets dag

Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. I dag den 6 februari är det semikolonets dag.

Semikolonets många förespråkare högtidlighåller den 6 februari den italienske typografen Aldo Manuzio, som dog i dag år 1515. Han anses av många vara semikolonets upphovsman. Man kan förstås diskutera huruvida det behövs en särskild dag för ett skiljetecken. Men just semikolon kanske förtjänar lite extra uppmärksamhet. Dels för att många tycker att det är ett vackert skiljetecken som kräver stilistisk mognad hos skribenten, dels för att det används – och felanvänds – allt oftare i dagens texter. Ordet kommer av av grekiskans kalon ’lem; led; del av en mening’. Semikolon har flera användningsområden.

1. Mellan huvudsatser: Det stora användningsområdet för semikolon är mellan huvudsatser där man tycker att punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Det används normalt mellan huvudsatser som har ett nära innehållsligt samband med varandra. Det markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Semikolon följs alltid av liten bokstav.

Så här ska det vara:

Den finns i tre färger: blå, vit och röd.

inte:

Den finns i tre färger; blå, vit och röd.

2. Mellan led: Semikolon kan också användas mellan led i uppräkningar, som ett starkare eller särskiljande skiljetecken gentemot komma.

Ryggsäcken stod där packad med det nödvändigaste: ombyteskläder, varm mössa; smörgåsar, frukt och varm dryck; kniv, karta och kompass.

1,23; 2,42; 3,07

3. Som smilis: Och så har vi förstås det semikolon som ingår i den ironiska eller flörtiga smilisen: ;)

Semikolon är alltså ett klurigt och svåranvänt tecken, och inte bara i svenskan. För ett par år sedan uppmärksammade någon en informationsaffisch i tunnelbanan i New York – där man faktiskt hade använt semikolon korrekt (!). Det genererade under en tid en mängd insändare, artiklar och bloggar om semikolon i amerikanska tidningar. Svenska Posten uppmärksammade också tecknet för ett par år sedan; man tryckte till och med upp en serie frimärken med semikolon som motiv.

Frimärke med semikolon

Vilhelm Moberg skrev för övrigt om semikolon i sin klassiska barndomsskildring ”Sänkt sedebetyg”. Där lät han skollärare Mård beskriva verktygslådan med skiljetecken så här: ”Dä finns tre stöcken skeljetecken här i världen: Dä lella, dä halvstora och dä stora. Di kallas komma, semmikolen och ponkt. Vid komma ska ni styra er lite, bara lite – så lång tid bara som det tar att blinka en gång. Vid semmikolen ska ni stanna dubbelt så lång tid – eller två blinkningar. Men vid ponkten ska ni styra er och ge er god tid medan ni drar ett helt andetag ur bröstet. Kom ihåg dä, barn, så länge ni lever!”

Andra är mindre förtjusta i semikolon. Författaren Kurt Vonnegut lär ha sagt: ”Here is a lesson in creative writing. First rule: Do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites representing absolutely nothing. All they do is show you’ve been to college.”

Jo, visst kan man klara sig fint ett helt liv utan att använda semikolon en enda gång. Samtidigt är de rätt roliga att använda när man väl behärskar dem; och de skapar faktiskt stilistisk variation i språket.

Läs mer om semikolonets dag i Svenska Dagbladetlänk till annan webbplats och i bloggen På svenskalänk till annan webbplats. För andra användningar av semikolon i andra språk, se engelska Wikipedialänk till annan webbplats. I en instruktionlänk till annan webbplats från engelska The Oatmeal får du lära dig när man kan använda semikolon, och när man bör undvika det.

Uppdaterad 20 april 2014