Vad gör vi på Isof? I Inblicken uppmärksammar vi olika delar av Isofs verksamhet. Här kan du bland annat läsa om aktuella projekt och händelser, träffa våra medarbetare och ta del av innehållet i våra stora arkiv.
Vid årsskiftet utökades och förstärktes Isofs terminologiverksamhet och Isofs språkvårdare i fackspråk och terminologi har nu blivit varma i kläderna. Den 11 oktober firas internationella klarspråksdagen med ett seminarium där temat är terminologi.
Läs mer
Vid årsskiftet utökades och förstärktes Isofs terminologiverksamhet och Isofs språkvårdare i fackspråk och terminologi har nu blivit varma i kläderna. Den 11 oktober firas internationella klarspråksdagen med ett seminarium där temat är terminologi.
En långsiktig satsning från Vetenskapsrådet gör det äntligen möjligt att bygga en svensk basinfrastruktur för forskning inom språkteknologi. Nationella språkbankens Höstworkshop blev startskottet för jätteprojektet.
”Är jättarna verkligen så kaotiska som de beskrivs i folkloren och mytologin?”, inleder Tommy Kuusela sitt föredrag på Stadsbiblioteket i Uppsala. Nej, bilden av jättarna är mer komplex än så, menar forskningsarkivarien som snöat in på våra föreställningar om väsen.
Elina Kangas är inne på sin fjärde vecka som institutets nya språkvårdare i meänkieli. Det är visserligen den första statliga språkvårdstjänsten i meänkieli men själva språkvården har pågått längre än så, menar hon.
Vilka namn är fina och fula, och vilka namn kan bäras av alla oavsett kön? Det är frågor som namnforskaren Katharina Leibring tittat på i en studie av ungdomars attityder till förnamn.
Från träsnitt till kretskort – den nordiska folktron har tagit steget in i den digitala eran. Institutets Tommy Kuusela berättar om sägner och folktro i datorspel.
Orterna Edsbyn och Torsby har mycket gemensamt, men dialekterna utvecklas åt olika håll. Det visar resultaten från forskningsprojektet Svenska dialekter i förändring.
Institutets samlade kompetens ger oss en viktig roll i den pågående samhällsdebatten. Det säger nya generaldirektören Martin Sundin som sätter forskning och kunskapsspridning högt upp på prioriteringslistan.
I dagarna släpps den nya upplagan av Språkrådets Svenska skrivregler. Vi träffade bokens huvudredaktör, Ola Karlsson, för att fråga om hans arbete med boken och vilka nyheter som finns i den nya upplagan.
Nyckelharpa, kärlekslås och dans runt midsommarstången – det är några av de levande traditioner som hittills har samlats in i förteckningen över det immateriella kulturarvet i Sverige.
Inblicken . ”Att säga samma sak” är en lek som är spridd över stora delar av världen. När institutet skickade ut en frågelista om fenomenet kom över 500 svar från 40 olika länder.
Inblicken . Myndigheterna har blivit bättre på klarspråk, men än finns mycket kvar att göra. Det säger Gabriella Sandström och Ingrid Olsson som arbetar med klarspråk på Språkrådet.
Inblicken . Trots att det har bott romer i Sverige i hundratals år saknas deras röster i de svenska arkiven. Med utgångspunkt i det så kallade Skarpnäckslägret vill projektet ”I stadens utkant” tillföra nytt material om svensk-romsk historia.
Inblicken. Från Abbekås till Öxnevalla . I höst kommer en ny upplaga av Svenskt ortnamnslexikon och på institutet arbetar redaktionen för fullt med de sista justeringarna.
Inblicken . I sommar firar Institutet för språk och folkminnen tio år. Ingrid Johansson Lind har varit generaldirektör större delen av den tiden och hon ser fram emot att följa med myndigheten de första stegen in i nästa årtionde.
Inblicken . 13 000 titlar från fyra olika sekel och på över 60 olika språk. Det fanns några boktravar att beta av när institutets bibliotek i Göteborg skulle sorteras och katalogiseras.
Inblicken. Ortnamn som en del av kulturarvet. Det är en av frågorna som FN:s expertgrupp för ortnamn ska diskutera på sitt möte i Bangkok. Från Sverige deltar tre namnexperter från Institutet för språk och folkminnen och Uppsala universitet.
Inblicken. Det finns ett stort behov av språkvård i finska idag. Det säger Henna Leskelä och Riina Heikkilä som är språkvårdare i finska, ett av våra fem nationella minoritetsspråk.
Inblicken. Arbetet pågår för fullt med att redigera Svenskt dialektlexikon (SDL). Det blir den första översiktliga dialektordboken som ges ut sedan mitten på 1800-talet.
Inblicken. I projektet Romsk vardag samlar institutet in olika uttryck för romsk vardagskultur. Syftet är att skapa större kunskap om en av våra nationella minoriteter.
Inblicken. Om du ropar på Molly eller Sigge är chansen lika stor att det kommer två hundar som två små barn. Men vad säger egentligen namnen om vår syn på djur? Det undersöker man bland annat i projektet Djurnamn i Sverige.
Inblicken. På arkivkorten för dialektorden i övre Dalarna finns ibland förklarande bilder. På 1930-talet gjordes flera illustrationer till ordet stol .
Inblicken. Pratas det fortfarande amerikasvenska bland svenskättlingarna i USA? Och hur har den i sådana fall ändrats med tiden? Det undersöker man i projektet Svenskan i Amerika.
Inblicken. Vad har olika namn för roll i språket för flerspråkiga personer? Det tittar man närmare på i projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon.
Inblicken . På 1940-talet inleddes arbetet med en ordbok över folkmålen i övre Dalarna. Kristina Hagren har jobbat med projektet i 35 år och ger nu ut det 41:a häftet i serien.
Inblicken . I de samiska samlingarna i Uppsala finns ett rikt bildmaterial från insamlaren Gunnar Modin. Här ser du några av bilderna från hans samling.
Inblicken . På 1800-talet fanns på vissa platser dräktalmanackor som styrde klädedräkten för olika högtider och händelser. I arkivet hittar vi en beskrivning av den kvinnliga kyrkodräkten för juldagen.
Inblicken. Den skönsjungande ljusbäraren, det italienska helgonet, den fördömda Lilith och den elaka lussekärringen. Fyra olika kvinnogestalter som alla ryms i vårt moderna luciafirande.
Inblicken . Ståltrådshorvan och Flajenrör - namnet på en åker kan berätta mycket om samhället förr och nu. Det säger Viktoria Bengtsdotter Katz som jobbar med projektet Ägonamn på södra Öland.
Inblicken . För 70 år sedan bildades Nämnden för svensk språkvård och språkrådgivning har sedan dess varit en viktig del i det språkvårdande arbetet. I dag besvarar Språkrådet över 10 000 språkfrågor per år.