Zornmärkesuppspelningen har pågått sedan 1933 och grundar sig på Anders Zorns initiativ till att utnämna riksspelmän. Huvudman för riksspelmansskapet/zornmärkesuppspelningar är Svenska Folkdansringen, en ideell organisation vars syfte är att vidareföra och öka intresset för folklig kultur inom dans, musik, dräkt och slöjd.
Område: Metodiska exempel, Musik och dans, Framträdanden
Namn: Riksspelmansskap/Zornmärkesuppspelning - Svenska Folkdansringen
Geografiskt läge: Hela Sverige.
Den ideella organisationen Svenska Folkdansringen förvaltar sedan 1930-talet Zornmärket, en utmärkelse som utdelas till förtjänta spelmän inom den traditionella musiken i Sverige. Genom årligen återkommande uppspelningar tilldelas utvalda pristagare ett så kallat zornmärke i silver och rätten att inneha titeln riksspelman.
Uttagningen inleds med att utövare inom den svenska traditionsmusiken får anmäla sig till att spela upp för en jury bestående av fyra ledamöter med stor erfarenhet. De får visa minst tre exempel ur sin egen repertoar och blir därefter bedömda utifrån musikalisk skicklighet. Uppspelningen sker på instrument som är knutna till den svenska spelmanstraditionen. Det finns även ett märke i guld som tilldelas ”synnerligen framstående traditionsbärare”. Även dessa erhåller rätten att titulera sig riksspelman.
I folkmusiksammanhang är Zornmärket väl etablerat och bland utövare betraktas titeln riksspelman som viktig och hedersam. Intresset är stort bland utövare och Zornmärkets betydelse, roll och funktion inom den svenska traditionsmusiken har flitigt diskuterats sedan märkesuppspelningarna inrättades.
Huvudman för riksspelmansskapet/zornmärkesuppspelningar är Svenska folkdansringen, en ideell organisation som är religiöst och partipolitiskt obunden. Till organisationen är kopplat närmare 400 lokala föreningar indelade i 22 distrikt. Svenska folkdansringen anordnar kurser och bedriver forsknings- och dokumentationsprojekt inom traditionell musik, dans, dräkt och slöjd.
Organisationen har utvecklat ett omfattande utbildningsmaterial samt producerat ett flertal böcker, ofta i samarbete med andra organisationer och utövare. Materialet har givits ut såväl på Folkdansringens eget förlag, som i samarbete med andra förlag. Föreningens medlemmar deltar dessutom i festivaler och konferenser både inom och utom Sverige vilket ger rika möjligheter till utbyte inom området.
Svenska Folkdansringen är medlem av flera olika internationella organisationer. Ett exempel är NORDLEKRÅDET – de nordiska folkdans- och folkmusikorganisationernas samarbetsorganisation. Utanför Norden sker samarbetet i Svenska Sektionen av CIOFF (International Council of Organizations of Folklore Festivals and Folk Arts) som är en internationell festival- och folkkulturorganisation. Genom båda dessa organisationer knyts också kontakter med Estland, Lettland och Litauen.
Gustafsson, M 2004. Den långa vägen: småländsk anknytning till Zornmärkesuppspelningarna. Ingår i: Spelfot 2004 (33:4), s. 4-9.
Kaminsky, D 2005. Hidden Traditions: Conceptualizing Swedish Folk Music in the Twenty-first Century. Diss., Harvard University.
Kaminsky, D 2007. The Zorn Trials and the Jante Law: On Shining Musically in the Land of Moderation. I: Yearbook for Traditional Music (2007), Vol. 39, pp. 27-49. International Council for Traditional Music.
Ling, J 1978. Svensk folkmusik : bondens musik i helg och söcken. Stockholm : Prisma.
Lundberg, D, Malm, K & Ronström, O 2003. Music, media, multiculture: changing musicscapes. Stockholm: Svenskt visarkiv.
Lundberg, D & Ternhag, G 2005. Folkmusik i Sverige. 2., omarb. uppl. Hedemora: Gidlunds
Lundberg, D & Ternhag, G 2014. Musiketnologi: en introduktion. 2. reviderade uppl. Möklinta: Gidlunds
Ramsten M 1992. Återklang : svensk folkmusik i förändring 1950-1980. Göteborg : Musikvetenskapliga institutionen, Univ.
Ramsten M 1994. Folkmusiken. Ingår i: Musiken i Sverige. Stockholm : Fischer.
Ramsten, M o. Ternhag G 2006. Anders Zorn och Musiken. Mora: Zornsamlingarna.