• Huvudmeny

Om Sägenkartan

På Hofjäll låg det ett jättekast. Jätten stod på Ryra och skulle slänga stenen mot Torps kyrka. Han nyttjade sitt ena strumpeband som slunga, men kastet gick inte fram, för strumpebandet gick av.

Uppteckning från Torp, Bohuslän

I Sägenkartan kan man läsa äldre berättelser om jättekast men också om häxor, näcken samt möten med både tomtar, varulvar och självaste Djävulen. På kartan finns ett litet urval, nära 10 000 uppteckningar, från arkivsamlingar och tryckta sägenutgåvor. Kartan är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen (Isof), Norsk Folkeminnesamling (NFS, Universitet i Oslo) och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

teckning i färg med man som räcker över en svart katt till näcken

Offra en svart katt till näcken, så får man lära av honom att spela fiol. Illustration: Carl-Martin Bergstrand (arkivuppteckning: IFGH 6858:102)

Vad är en sägen?

Sägner är ofta muntligt överförda berättelser om hur människor uppfattar omvärlden, det förflutna och hur det övernaturliga tar sig uttryck i vardagen. Det rör sig om korta, ofta enepisodiska, berättelser med fast struktur. Till skillnad från sagor utspelar sig sägner i den verkliga världen. De återberättas ofta, men inte alltid, som sanning – alltså med anspråk på att bli trodda på. Många sägner finns spridda över ett mycket stort geografiskt område, andra är mer lokala.

I Sägenkartan ingår förutom sägner även andra typer av berättelser, exempelvis självupplevda möten med det övernaturliga, så kallade memorat, trosbeskrivningar och en och annan saga.

Folkminnesarkivens samlingar

Berättelserna som finns i Sägenkartan tecknades ner under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, ofta unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets allmogesamhälle. Dessutom engagerades lokalt arbetande upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet.

I fokus stod det som uppfattades som nationellt eller regionalt och som gammalt, rentav försvinnande. Detta gör att samlingarna idag ger ett exotiskt intryck och att de inte heller på något sätt ger en fullständig bild av vad människor berättade om och trodde på. I sin helhet utgörs samlingarna, trots sin storlek, av ett urval både vad det gäller vilka som intervjuades och vad som tecknades ned. Med en medvetenhet om dessa förhållanden är de dock en viktig källa till förståelsen för immateriella kulturarv.

Sägner handlar ofta om företeelser, möten och personer som upplevs som annorlunda. Ofta återspeglar berättelserna därför rädslor av olika slag, liksom fördomar. Ett exempel är sägner om trollkunniga, där ofta andra etniska grupper liksom präster pekas ut. Även språkligt sett används ibland ord och omnämnanden som är tydligt rasistiska. Med andra ord kan sägnerna användas för att synliggöra uppfattningar om De Andra under 1800- och det tidiga 1900-talet, men däremot knappast som källa till kunskap om hur de som pekats ut har levt, vad de har sagt eller trott i verkligheten, utanför sägnernas värld.

Hjälp till!

Sägenkartan innehåller nära 10 000 sägner, vilket endast är en liten del av arkivens sägensamlingar. Hittar du inga eller få uppteckningar från din ort? Eller vill du veta om det finns mer material från ett visst område eller om ett visst ämne? Kontakta oss gärna med frågor och om du vill hjälpa till att skriva av och tillgängliggöra sägner på Sägenkartan.

Synpunkter

Sägenkartan är ett samarbete mellan Isof, Norsk folkeminnesamling (NFS, Universitet i Oslo) och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Mer information om projektet.

Sägenkartan i media

NRK: Oppretter «sagnkart» – nå kan du se hvor sagnene stammer fralänk till annan webbplats (2018-02-03)

Västarvet: Trollbundenlänk till annan webbplats (2018)

SR P4 Halland: Ny karta samlar halländska sägner om häxor och trolllänk till annan webbplats (10 september 2017)

SR P5 STHLM: Sägenkartanlänk till annan webbplats (11 september 2017)

Nwt.se: Ny digital karta till det övernaturligalänk till annan webbplats (9 september 2017)

Lokaltidningen Stenungsund: Många tomtar på loftet i STOlänk till annan webbplats (6 september 2017)

Skogsaktuellt: Sägenkartan, som artportalen men för häxor och trolllänk till annan webbplats (5 september 2017)

Uppteckaren Ivan Markendahl intervjuar en man i Dalsland. Foto: Tage Heimer

Uppdaterad 27 oktober 2020