• Huvudmeny

Vad är nyord?

Ett nyord är helt enkelt ett nytt ord i språket. Svenskan får nya ord hela tiden – en del glöms bort snabbt, andra kommer för att stanna.

Ordet "cosplay" fanns med på nyordlistan 2015.

Språket förändras

Alla levande språk utvecklas. Nya ord bildas hela tiden medan andra ord glöms bort och försvinner eller ändrar betydelse. Nyord är ofta något som engagerar och som folk har åsikter om: orden kan tyckas vara allt från töntiga eller onödiga till roliga och nyskapande. Orden kan även leda till aha-upplevelser eller skratt då det helt plötsligt finns ord för något man tidigare inte haft ord för.

De nya orden är ofta kopplade till stora världshändelser och nya samhällsfenomen. På senare år har vi fått många nyord som har med teknik att göra (mobilzombie, e-sport). En del ord bildar vi direkt av ord som redan finns i svenskan (rattsurfa, ögonkramp), andra importerar vi från andra språk (selfie, animoji).

Det finns ingen myndighet eller organisation som tar fram eller godkänner nya ord och fraser, utan det är språkbrukarna – de som använder språket – som bildar och använder nya ord. När ett nytt ord introduceras i språket är det med andra ord upp till språkbrukarna att avgöra om ordet behövs eller inte. Om ordet etablerar sig och sprider sig genom att fler och fler använder det finns det en chans att det blir kvar i språket. Det handlar alltså om hur vanligt ordet är bland allmänheten och hur frekvent det används i olika medier. När ett ord väl har fått en viss spridning hamnar det kanske först på nyordslistan och så småningom även i ordlistor som SAOL.

Nyordslistan

Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som berättar om några av de nyord som har tillkommit eller etablerat sig i svenskan under året som gått. De ord som hamnar på listan kan vara helt nya ord, eller redan existerande, ”gamla” ord och uttryck som fått ny användning, ny betydelse eller ökad användning.

Orden som hamnar på nyordslistan är ett urval av alla de nyord som tillkommit. Exakt hur många ord som skapats kan förstås ingen veta, lika lite som någon någonsin kan veta hur många ord det finns i ett visst språk.

Språkrådet och Språktidningen utgår från ett antal kriterier när nyord till den årliga listan väljs ut. I korthet ska orden:

  • vara en benämning för ett nytt fenomen (till exempel flossa, explainer och VAR från 2018)
  • avspegla samhällsutvecklingen och året som gått (flygskam och nätläkare från 2018, fejkade nyheter från 2017)
  • ha en viss spridning i språkbruket och etablerats eller ökat i användning under de senaste två åren (lårskav och incel från 2018, cringe från 2017)
  • ha en intressant ordbildning, till exempel ett svenskt verb bildat av ett namn eller ett lånord, en förkortning, ett ord som fått ny ordklass eller liknande (dm:a från 2018, dabba och #metoo från 2017).
  • helst inte bara vara rent beskrivande utan säga något mer än ordleden som ingår (elsparkcykel är till exempel bara en sparkcykel som drivs med el medan viralgranska inte bara är att granska något på nätet utan också säger något om fejkade nyheter och hur viktigt det är i dag med källkritik)
  • helst inte bara vara en ny sammansättning med redan etablerade, vanliga ord
  • inte vara känsliga så att de riskerar att kränka personer eller främja ifrågasatta politiska uppfattningar.

Läs också nyordskrönikan 2018länk till annan webbplats, som handlade just om listans urvalskriterier.

Uppdaterad 13 januari 2020

Läs mer

Mer information om Språkrådets arbete med nyord, och våra nyordslistor, hittar du på våra nyordssidor. Se även: