• Huvudmeny

Nyord och ungdomsspråk

Vilket språk vi använder säger något om vilka vi är. En del ord används till exempel mer av ungdomar än av vuxna. Bland nyorden finns ofta ett antal ord som är mer typiska för ungdomar än för vuxna. Vilka är de? Använder du dem? Vad säger ditt språk om vem du är?

Uppgift


Studera årets nyordslista och tidigare års nyordslistor.

Diskutera:

  • Vilka ord tycker du kan räknas som ungdomsspråk?
  • Vad kan du lära dig om en annan människa utifrån hur hen talar (som ålder, kön, utbildningsnivå, yrke och ursprung)?
  • Språket vi använder har olika status beroende på vem vi talar med. I vilka situationer känner du att ditt språk och de ord du använder har hög respektive låg status? I vilka situationer anpassar du ditt språk?
  • Vad finns det för fördomar och attityder till ungdomsspråk i olika delar av samhället tror du? Vad tycker du om det?
  • De största språken i Sverige efter svenskan är finska och arabiska. Men speglar nyordslistan och Svenska Akademiens ordlista den språkliga verklighet vi lever i?
  • Hur svårt tror du att det är för förortsslang att bli etablerat och komma med i officiella ordlistor? Orden cringe och dabba som är inlånade från engelskan var med på nyordslistan 2018, och orden keff och guss finns med i SAOL.
  • Hur ska vanliga slangord som aina, gitta, jalla, shoo, län, bre och göt kunna etablera sig även i ”de finare salongerna”? Sök på Slangopedialänk till annan webbplats eller Kidishlänk till annan webbplats om du inte vet vad orden betyder.
  • Det sägs att språk är makt – på vilket sätt och i vilka sammanhang har ungdomsspråk makt?

I lärarhandledningen finns förslag på artiklar att läsa om hur ordval kan spegla ens ålder.

Redovisning


Skriv en krönika om ungdomsspråkets status i samhället. Använd ord från nyordslistorna som exempel, men även typiska ungdomsord du själv använder.

Uppdaterad 24 januari 2020