25 år av minoritetspolitik

Vad har hänt på minoritetspolitikens område de senaste 25 åren? I tidslinjen lyfter vi fram några av de viktigaste händelserna under åren.

2000

Startskott för svensk minoritetspolitik

Den 9 februari år 2000 antar Sverige två viktiga konventioner om nationella minoriteter och minoritetsspråk: Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan). Samtidigt får finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska status som nationella minoritetsspråk och judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar status som nationella minoriteter.

I samband med att konventionerna antas blir minoritetspolitik ett eget politikområde i Sverige.

2005

Samlad svensk språkpolitik

Riksdagen beslutar om en samlad språkpolitik med fyra mål: svenska ska vara huvudspråk, ett komplett och samhällsbärande språk, samt användas vårdat, enkelt och begripligt. Alla ska också ha rätt till språk – att utveckla svenskan, sitt modersmål och de nationella minoritetsspråken samt ges möjlighet att lära sig främmande språk.

Läs propositionen Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik på riksdagens webbplats

2006

Språkvård för finska, jiddisch, meänkieli och romska

Institutet för språk och folkminnen (Isof) får ett uppdrag om språkvård för nationella minoritetsspråk för finska, meänkieli, romska och jiddisch i regleringsbrevet.

Läs mer om språkvård i finska

Läs mer om språkvård i jiddisch

Läs mer om språkvård i meänkieli

Läs mer om språkvård i romska

2009

Språklagen

Den 1 juli 2009 införs en ny lag i Sverige: Språklagen. Den förtydligar svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället och slår fast att alla har rätt till språk. I lagen får de nationella minoritetsspråken samt svenskt teckenspråk ett särskilt skydd.

Riksdagen.se: Språklag (2009:600)

Läs mer om språklagen i vår kunskapsbank om språkpolitik

2010

Minoritetslagen på plats

Den 1 januari 2010 börjar Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (ofta kallad minoritetslagen) att gälla. Minoritetslagen slår fast de nationella minoriteternas rättigheter och innebär bland annat att alla myndigheter ska arbeta för att främja och skydda de nationella minoritetsspråken.

Riksdagen.se: Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Vägledning: Din rätt till nationella minoritetsspråk

Läs mer om minoritetslagen i vår kunskapsbank om språkpolitik

I samband med att lagen träder i kraft får Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget i uppdrag att tillsammans följa upp och samordna genomförandet av Sveriges minoritetspolitik.

Läs uppföljningsrapporterna på webbplatsen minoritet.se

Samiskt språkcentrum

Sametinget har ansvar för språkvård och språkfrämjande av de samiska språken. År 2010 bildas Samiskt språkcentrum som arbetar för språkrevitalisering och för att stärka samiskans position i samhället.

Läs mer om Samiskt språkcentrum på Sametingets webbplats

Statsbidrag för språkrevitalisering

Isof får i uppdrag att årligen fördela statsbidrag till minoritetsorganisationer för att främja revitalisering av minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.

Läs mer om bidrag till minoritetsspråken

2012

Strategi för romsk inkludering

Den 23 februari beslutar regeringen om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012–2032. Målet för strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Läs mer om och ta del av strategin på regeringens webbplats

2013

Lärarutbildning för finska, meänkieli, romska och samiska

År 2013 får Stockholms universitet, Södertörns högskola och Umeå universitet i uppdrag av regeringen att starta ämneslärarutbildningar i de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romska och samiska.

Läs mer om lärarutbildning i finska på Stockholms universitet

Läs mer om lärarutbildning i meänkieli och samiska på Umeå universitet

Läs mer om lärarutbildning i romska på Umeå universitet

2014

Vitbok och kommission mot antiziganism

I mars 2014 presenterar regeringen boken Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Samtidigt beslutar regeringen att inrätta en kommission mot antiziganism med uppdrag att komplettera och förstärka samhällets insatser mot antiziganism.

Ladda ner vitboken på regeringens webbplats

Läs mer om kommissionens arbete på webbplatsen minoritet.se

2015

Starkare rätt att läsa nationella minoritetsspråk som modersmål

År 2015 ändras Skollagen (2010:800) så att barn i grundskolan får starkare rätt att läsa nationella minoritetsspråk som modersmål i skolan. Ändringen innebär till exempel att man får läsa ett nationellt minoritetsspråk som modersmål även om man inte hade några tidigare kunskaper i språket.

Vägledning: Din rätt till nationella minoritetsspråk

2018

Utredning om språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska

I juni 2018 får Institutet för språk och folkminnen (Isof) i uppdrag av regeringen att utreda hur språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska skulle kunna organiseras.

2019

Skärpt minoritetslag

Den 1 januari 2019 skärps Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk på flera områden. Till exempel skrivs det in starkare rättigheter att få förskola och äldrevård på finska, meänkieli och samiska. Alla kommuner ska också upprätta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Vägledning: Din rätt till nationella minoritetsspråk

2020

Sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset

Den 19 mars 2020 beslutar regeringen att starta en statlig utredning i form av en sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionen ska utreda kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik.

År 2023 överlämnar kommissionen sitt slutbetänkande Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (Aivan ko meitä ei olis ollukhaan – eksklyteerinki ja assimileerinki tornionlaaksolaisista, kväänistä ja lantalaisista) till regeringen.

Ladda ner slutbetänkandet och de tillhörande rapporterna från regeringens webbplats

2021

Lärarutbildning för jiddisch

I regleringsbrevet för 2021 får Lunds universitet i uppdrag av regeringen att starta ämneslärarutbildning för jiddisch.

Läs mer om utbildning i jiddisch på Lunds universitet

Sanningskommission för det samiska folket

I november 2021 startar regeringen den statliga utredningen Sanningskommissionen för det samiska folket. Kommissionen ska bland annat kartlägga den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Den ska också lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning.

Läs mer om utredningen på sanningskommissionens webbplats

Resursbibliotek för nationella minoritetsspråk

I december 2021 får Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag av regeringen att genomföra en satsning på resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. Satsningen är en del av den nationella biblioteksstrategin.

Läs mer om resursbibliotek för nationella minoritetsspråk på KB:s webbplats

2022

Start för nya språkcentrum

Isof får i uppdrag av regeringen att starta språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska under perioden 2022–2024.

Läs mer om våra språkcentrum:

Språkcentrum finska

Språkcentrum jiddisch

Språkcentrum meänkieli

Språkcentrum romska

Ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket

Den 1 mars 2022 börjar Lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket att gälla. Lagen ska främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter.

Läs Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket på riksdagens webbplats

2024

Starkare rätt till modersmålsundervisning i gymnasieskolan

Från den 1 januari 2024 ändras skollagen så att även gymnasieelever har rätt till modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk även om de inte har några kunskaper i språket. Det tidigare kravet på att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att erbjudas modersmålsundervisning i språket tas alltså bort. De nya reglerna börjar gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Nytt uppdrag om språkcentrum

I december 2024 får Isof i regleringebrevet inför kommande år ett nytt uppdrag att ansvara för språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska.

Läs mer om Isofs språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska

2025

Strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism

Den 15 maj 2025 presenterar regeringen en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism under perioden 2025–2034. Målet är att skapa bättre förutsättningar för judiskt liv i Sverige.

Läs strategin på regeringens webbplats

MUCF tar över arbete med minoritetspolitiken

Den 28 maj ger regeringen i uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län att förbereda och genomföra en överföring till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) av den verksamhet som länsstyrelsen ansvarar för inom minoritetspolitiken. Verksamheten ska vara överförd den 1 januari 2026.

Läs regeringens pressmeddelande om uppdraget

Uppdrag att främja meänkieli genom språkteknologi

Den 12 juni 2025 får Isof ett utökat uppdrag av regeringen att främja meänkieli genom att utveckla språkteknologin för språket och på så sätt också stärka språkvården.

Läs Isofs webbnyhet om det nya uppdraget

50 år av finsk språkvård i Sverige

År 2025 har det gått 50 år sedan Sverigefinska språknämnden bildades med uppgift att vårda och utveckla finskan i Sverige. Isof ansvarar för språkvården av finska i Sverige och uppmärksammar 50-årsjubileet på flera sätt under året.

250-årsjubileum av judiskt liv i Sverige

Under 2025 uppmärksammar myndigheter, museum, föreningar och andra organisationer runtom i Sverige 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. I regleringsbrevet för 2025 fick flera svenska myndigheter, bland annat Isof, i uppdrag av regeringen att bidra till arbetet med jubileet.

Läs mer om 250-årsjubileet på jubileumswebbplatsen judisktliv.se

Besök Isofs webbutställning Jiddisch i Sverige