Namnvårdsgruppens rekommendationer för myndighetsnamn i Sverige

Namnet bör vara genomskinligt, alltså i möjligaste mån avspegla myndighetens huvudsakliga verksamhet, men behöver inte täcka allt.

Ett namnled som tydligt signalerar att det handlar om en myndighet bör ingå i namnet, som myndighet(en), verk(et), styrelse(n) eller inspektion(en). Namn med inspektion bör till exempel bara ges myndigheter som har tillsyn eller kontroll som sin huvuduppgift. En ny myndighet med ett sådant uppdrag som sin huvuduppgift skulle då kunna kallas X-inspektionen eller Inspektionen för x.

Jämför med andra myndighetsnamn och överväg om paralleller kan göras. Undvik att använda namn som redan finns, liksom att skapa flera olika konkurrerande namn. Undvik även fantasinamn, förskönande namn, ordlekar och andra namn som riskerar att bli svårbegripliga.

Med ett bra myndighetsnamn kan man klara sig med en enda namnform. Om en kortform skapas bara för att myndighetsnamnet upplevs som långt och språkligt otympligt, är det bättre att försöka hitta en enda form som både är tillräckligt tydlig och tillräckligt kort för att vara språkligt hanterbar.

Kortformer av myndighetsnamn, som Skolverket för Statens skolverk, kan ändå vara motiverade, och de fungerar ofta som fullödiga namn. Men de bör planeras så att det av dem direkt framgår vilken den längre formen är. Samtidigt bör de inte ge upphov till missförstånd. En kortform som kan uppfattas som otydlig bör inte vara den enda namnform som myndigheten använder. Ange tydligt hur en eventuell kortform ska användas i olika typer av myndighetskommunikation.

Huvudspråket i Sverige är enligt språklagen svenska. Myndigheter ska därför ha ett namn på svenska. Detta gäller även namn på avdelningar och andra organisationsenheter Länk till annan webbplats..

Ett namn på svenska utesluter naturligtvis inte namn på andra språk. Myndigheter kan behöva ett sådant namn vid kontakter med utlandet eller med målgrupper med bristande svenskkunskaper. Då är det viktigt att rådgöra med namnexperter och professionella översättare. Språklagens krav på begripligt språk, som genomskinlighet, gäller även namn på andra språk.

För myndigheter som har namn också på andra språk än svenska kan det vara svårt att veta hur namnen ska hanteras i logotyper. Val av namnform och språk i en logotyp kan bero på faktorer som målgrupper, grad av internationell verksamhet, språklig hanterbarhet och kostnader.

Följ svenska skrivregler även i logotyper, alltså normala skrivkonventioner för stor och liten bokstav etc. För förkortningar av namn i logotyper, se även Namnvårdsgruppens rekommendation om förkortningar på namn på myndigheter Länk till annan webbplats..

För logotyper som innehåller text räcker det i de allra flesta fall med bara en enspråkig svensk logotyp. Det gäller i synnerhet om sammanhanget är huvudsakligen svenskspråkigt, till exempel vid kommunikation på svenska inom Sverige från en myndighet med huvudsakligen inrikes verksamhet och svenskspråkiga målgrupper. Men det gäller naturligtvis också de myndigheter som använder sitt svenska namn som officiellt namn på alla språk.