Namnbloggen
En blogg om namnen runtomkring oss.
Filtrerat på: Medeltida personnamn. Nollställ filtrering
-
Kvinnonamnet Ingemo – eller vad hände under det förra 00-talet?
I dag bär 492 personer i Sverige kvinnonamnet Ingemo . Det är alltså inget vanligt namn, men antalet är ändå ganska imponerande, med tanke på att det inte tycks ha förekommit alls innan de första namnbärarna föds, i Sverige 1909, i Finland 1901. Både i Sverige och i Finland nådde namnet en topp omkring 1950 för att sedan gå ner. Föräldrars benägenhet att kalla sitt barn Ingemo ligger i dag på nollstrecket, men det kan förstås ändras i framtiden.
-
Ubba , ett tidigmedeltida kvinnonamn
Jag har länge avundats runologer, som med lite tur och mycket skicklighet har möjlighet att upptäcka tidigare okända personnamn. Materialet på pergament och papper från medeltiden är så pass väl genomtröskat att möjligheterna att upptäcka förut helt okända förnamn är begränsade. Hur som helst — nu har jag faktiskt upptäckt ett nytt förnamn, även om det skett genom att bläddra i en bok och även om jag inte står bakom läsningen. Emellertid tycks namnet inte ha uppmärksammats av namnforskningen tidigare, och det kan vara märkligt nog.
-
Matrikeln över Jungfru Marie psaltares brödraskap i Vadstena 500 år
För 500 år sedan, år 1522, upprättades en matrikel över ett brödraskap i Vadstena. Matrikeln är intressant bland annat ur ett namnperspektiv. Den ger nämligen insikter i bruket av personnamn i Sverige under senmedeltiden.
-
Vasa, Vasaborg, Vasagatan och Vasakronan
Det är inte bara Vasaloppet som fått namn efter Gustav Vasa. Namnbloggen tittar närmare på Vasa som namn och som element i andra namn.
-
Hårfagre, Blåtand och Tveskägg – om kungars kroppsliga binamn
För snart 150 år sedan firade Norge 1000-årsjubileum, räknat efter året 872 då Harald Hårfagre påståtts ha enat landet och bestigit tronen. Namnet Hårfagre syftar på kungens utseende, och kroppsliga binamn som syftar på håret, ansiktet eller huvudet är inte ovanliga i de medeltida källorna.
-
Sylvester – en skogsman med fest och flärd
Att Sylvester har namnsdag på just nyårsafton är ingen slump. Daniel Solling förklarar mer om namnet som går att koppla till skog, festligheter och en mäktig påve på 300-talet.
-
Hedda och Frans klättrar på listorna
Hedda och Frans var årets klättrare på listorna över de mest populära namnen som gavs till nyfödda barn under 2019. Båda namnen är ursprungligen smekformer av andra namn och har sina rötter i helgonnamn.
-
Theoderik och Didrik – namnen som rykt från Rökstenen
Den högst aktuella nya tolkningen av Rökstenen har inneburit att flera personnamn nu är strukna ur historien. Här ska vi titta lite grann på ett av dessa, nämligen Þiudrikr .
-
Maja
Maja är ett populärt namn som år efter år finns med i topplistan när namnstatistiken presenteras. Ursprungligen är det ett smeknamn för Maria och Margareta .
-
Johannes, Olaus och Saxo
De lärda männen Johannes och Olaus Magnus, som verkade under 1500-talet, är kända under sina latinska namnformer. Men vad hette de på svenska?
-
Ibsen och Sankt Ibb
Vi tittar närmare på det berömda efternamnet Ibsen som kan kopplas till både Ven och Santiago de Compostela.
-
Kunta , Kukuvalder och Arsbal – om medeltidens nedsättande binamn
Peter Kukuval och Erik Arsbal fick dras med sina binamn även i officiella sammanhang. Men guldsmeden Knut accepterade inte att bli kallad Knut Kunta.
-
Niklas, Nils och Nisse
Den 6 december har Nikolaus och Niklas namnsdag. Nikolaus är den latinska formen av ett grekiskt namn, som är sammansatt av elementen nike ’seger’ och laos ’folk’.
-
Birgitta
Den 7 oktober har alla Birgittor namnsdag. Då är det Brittmässa, och om vi har tur även brittsommar. Birgitta har en historia som går tillbaka till 400-talet i Europa och till 1200-talet i Sverige.
Om bloggen
Isofs namnarkiv bloggar om allt som har med namn att göra.