Ortnamn och deras historier
Ofta kanske vi inte tänker på vad ett ortnamn kan betyda eller hur det har kommit till, de bara finns där som ett slags platsmärken. Andra gånger har man funderat och kommit fram till tänkbara lösningar utifrån sina erfarenheter och samtida förståelse. En del av dessa historier har kommit oss till del och jag tänkte lyfta fram några exempel här nedan.
Utanför Uppsala finns det en liten ort som heter Vedyxa. När jag en gång var i krokarna för att hålla ett föredrag fick jag berättat för mig bakgrunden till namnet: Det var en gång, för hemskt länge sedan, som en man gav sig ut i skogen. Plötsligt fann han en yxa som man kunde hugga ved med och där bestämda han sig för att bygga sin gård, därför heter det Vedyxa. Eftersom jag hade förberett mig på just det namnet kunde jag direkt säga att den tolkningen inte var riktigt sann. Det var en så kallad folketymologi, alltså ett försök att tolka namnet utifrån dagens stavning och förståelse. Namnet Vedyxa är ett namn som har förändrats ganska mycket under tidens gång. Det äldsta belägget är från 1358 och visar stavningen vidhusum. Belägget gör det troligt att det är orden vidher ’skog’ och hus ’gård’ som ingår i namnet, alltså ’skogsgårdarna’ eller ’gårdarna vid skogen’. Den som hade berättat historien om namnet hade tolkat förleden rätt så bra, ved är etymologiskt detsamma som vidher, men efterleden hade spårat ur desto mer.
Diplom från 1358 där Vedyxa omnämns två gånger. Källa: Riksarkivet
Om vi istället rör oss längre norrut i landet, till Västerbotten och Norrbotten, hittar vi ofta olika förklaringar där vissa personer, baserade på ortnamn, sägs vara de första på platsen. Möjligen är en förklaring att norra Sverige länge sågs som ett nybyggarland där man tänkte att de som kom som nybyggare fick namnge sina ägor. Inte sällan är det bröder som enligt folketymologin har anlagt byarna. I Kallax är det, enligt folketymologin, två finnar som gemensamt har givit namn åt byn, den ene hette Kaarla och den andra Lax (se Övre Norrlands ortnamn 9 Öppnas i nytt fönster. s. 42). Visserligen får man kanske ge lite beröm till folketymologin för den har i alla fall uppfattat den finska kopplingen som namnet har, men den har helt fel i att det är personnamn som förekommer i ortnamnet. Namnet är en försvenskning av finskans *Kalalaksi, vilket innehåller orden kala ’fisk’ och laksi, som är en äldre form av ordet lahti och betyder ’vik’.
På kartan över Kallax från 1645 ser vi en del av viken som givit upphov till namnet. Det går inte se att den är fiskrik men i beskrivningen till kartan kan man läsa att det är ”ståteligit fiskie”. Utsnitt av kartakt Å23-47:Å1:26, Historiska kartor, Lantmäteriet.
I Värmland hittar vi Grossbol, tidigare stavat Gråssbol, där vi har en uppteckning från 1958 som berättar följande:
Efter digerdöden skulle det bara ha funnits kvar en dräng och en piga i hela hemmanet. Och när sjukan gick och folk dog som flugor, så var det en sådan gråt att sedan fick det heta Gråtsbol där.
Det var alltså sorgen och gråten hos de överlevande som föranledde namnet, enligt folketymologin. I Ortnamnen i Värmlands län Öppnas i nytt fönster. hittar vi två andra möjliga förklaringar. Förleden kan antingen innehålla ett ord som motsvarar isländskans gráð ’små böljor’; i dalmålet finns liknande ord gråda ’liten fors’ vilket visar att det kan ha funnits ett liknande ord även i värmländskan. Man får väl med denna tolkning anta att det varit namn, eller del av ett namn, på en del av Klarälven eller möjligen något annat mindre vattendrag som kan ha funnits i närheten. Eller möjligen innehåller namnet ett ord som finns i norska ortnamn, gråt, med betydelsen ’äng som är svår att slå’, alltså inte tårar och sorg. Efterleden är bol i betydelsen ’hemman’.
Bild av Sunrise från Pixabay
Ett sista exempel på en folketymologi hittar vi i Västmanland. Där har Harry Ståhl 1933 upptecknat följande förklaring till namnet Möklinta:
I Svenskt ortnamnslexikon kan vi inte hitta samma förklaring till namnet. Däremot står det att namnets ursprungliga efterled är pluralis av dialektordet löt ’betesmark’, ursprungligen med betydelsen ’sluttning’. Förleden innehåller troligen ett äldre namn på Storsjön som ligger vid sockenkyrkan. Sjöns namn kan ha varit *Mykle, som är bildat till fornsvenskans mykil som betyder just ’stor’. Om tolkningen är korrekt kan det ha varit sluttningarna vid sockenkyrkan som varit namngivande.
Folketymologierna är kanske inte så mycket att gå efter när man är intresserad av namnens tolkning, men de är i sig ett intressant bevis på människors fantasi och begreppsvärld. Den visar också vår vilja att förstå vår historia och det är ju ett område som vi gärna hjälper till med. Har du en berättelse om hur namnet på platsen där du bor har kommit till? Skriv gärna till oss på namn@isof.se!
%20Elin%20Pihl_webb1_fotograf-joachim-bago.jpg)