”Varför bloggar ni aldrig om snuskiga ortnamn?”
Mensträsk. Snålkuk. Trosa. Sexdrega. Porrarp. Det tar aldrig slut. ”Det här är en lågt hängande frukt” menar kommunikationsavdelningen. ”Folk kommer att älska det, alla vill läsa om det”. Gamla skämt dör aldrig, som att Handen ligger mellan Trosa och Fittja (en sanning med modifikation, uppenbar för alla som någonsin sett Södermanland på en karta). Varför bloggar ingen av oss om snuskiga ortnamn?
Missuppfattningar av äldre namn
Ja, när sommarsemestern närmar sig och bilresorna runtom i Sverige stundar är landets roligaste ortnamn ett återkommande ämne i diverse tidningar. Som ortnamnsforskare är det återigen dags att agera brandfilt för lustigheterna. Dessa ortnamn är ju sällan exempel på sex eller kroppsdelar rent etymologiskt; de har inte med könsord att göra utan är missuppfattningar/ljudutvecklingar av äldre namn med annan betydelse. ”Alla har väl hört det här nu” tänker vi. Alla vet att Pungpinan var en krog med ockerpriser och att Snålkuk med högsta sannolikhet är ett ursprungligen samiskt namn utan tillstymmelse till bånge. Trosa har mer att göra med långsamt flytande vatten än satin och spetsar. Det är nog därför vi aldrig bloggar om snuskiga ortnamn – ingen gillar en party pooper.
Obekväma upptecknare?
Det finns dock ett skikt ortnamn som har alla förutsättningar att innehålla snusk, om man nu vill kalla det så. Inofficiella namn som använts av den breda allmänheten, ofta yngre namn på mindre lokaler som en åker, ett torp eller för all del en fuktig myr. Yngre i sammanhanget innebär här kanske 1700- och 1800-tal istället för vikingatid. Här kan könsord och andra kraftuttryck definitivt ingå "på riktigt”. De är vitt spridda och mycket fantasifulla – men varför ser man inte fler av dem som officiella namn på kartan? Är det en utbredd censur vi pratar om? Nej, en hel del saknas ju för att de benämner så små lokaler att de inte är aktuella av den anledningen. Men man kan såklart fråga sig hur många namn som inte upptecknats, alltså medvetet inte uppgetts för upptecknaren på grund av att sagespersonen har upplevt det som opassande att uttala det för någon främling. Det är en fråga vi tyvärr har svårt att få svar på. Vi kan ändå misstänka att vissa upptecknare och uppgiftslämnare känt sig obekväma då och då.
%20Knullkroken.png)
I förklaringen till namnet Knullkroken har upptecknaren översatt verbet till latin. DOR 1500780.
Ett smörgåsbord av snusk
För den nyfikne är Ortnamnsregistret (som vanligt) en riktig guldgruva; är man ute efter väl valda kroppsdelar eller annat spännande kan man för all del hitta diverse fynd mellan Rövhålstjärn i Lappland och Rövaklämman i Skåne (en tudelad sten). Småland bjuder på de två skären Picken och Fittan, Jämtland på Horbadet (där en ogift piga ska ha dränkt sitt barn), Södermanland på Pitten (en långsmal åker) och Dalarna på Helveteskölen (en myr som var jobbig att gå över).
När man fnissat färdigt kan man fundera över hur kön och sexualitet kommer till uttryck i ortnamn och hur dessa namn traderats och hanterats av omvärlden, både av allmänheten och av officiella instanser. Dessa insamlade namn visar en ärlig bild av de senaste århundradenas folkliga uttryckssätt, om än inte fullständig.
Vad kan vi lära oss av det här? För att återknyta till titeln: man ska aldrig säga aldrig.
