Vad betyder orden i efternamnen?
Du har kanske någon gång funderat på vad vissa ord i ditt eller andras efternamn betyder? Förutom de många son-namnen består svenskspråkiga efternamn till stor del av namn som är sammansatta av två ord. Orden i namn som Lindgren, Hedström eller Forsberg kanske inte väcker några frågor, men vet du vad ord som garp, bratt, och holt betyder?
Dessa, och flera andra ord, är vanliga i våra efternamn, men ovanliga i allmänspråket. I denna text presenteras en lista med förklaringar för ett urval av sådana ord, men först ska vi uppehålla oss vid frågan varför dessa ovanliga ord finns i våra efternamn. För att kunna besvara den frågan krävs en liten namnhistorisk utläggning.
Forsgren? Granbäck? Björksten?
Vanliga och ovanliga namn
Under flera hundra år har vi i Sverige bildat sammansatta efternamn. Inte sällan valdes första ordet i namnet (förleden) efter en plats som man hade anknytning till; det andra ordet (slutleden) lades ofta till till för att namnet skulle passa in bland övriga efternamn. En person som bodde i Lindesberg kunde exempelvis ta efternamnen Lindström eller Lindgren och en person från Forshaga kunde ta namn så som Forsberg eller Forsgren. Förleden varierades mycket oftare än slutleden, vilket återspeglas i dagens efternamnskick vilket totalt innehåller betydligt fler förleder än slutleder.
Vissa efternamn, till exempel Lindberg och Hedström, har idag tusentals namnbärare och de som bär efternamnet är nödvändigtvis inte släkt med varandra, medan andra efternamn bärs av ett fåtal personer som är släkt med varandra. Varför förhåller det sig så? Innan år 1902, då släktnamnsförordningen från år 1901 började gälla, kunde i princip vem som helst byta till vilket efternamn som helst. Vissa restriktioner fanns förvisso, men personer från skilda delar av landet kunde ta samma efternamn, vilket förklarar att vissa efternamn har så många bärare idag.
Att vissa efternamn har få bärare förklaras av att släktnamnsförordningen gav existerande efternamn ett skydd från att tas av personer som inte hade anknytning till det. Under förordningens två första decennier fungerade inte alltid namnskyddet, men från 1920-talet och framåt kunde man inte byta till ett efternamn som redan fanns om man inte hade släktmässig anknytning till det. Ville man byta bort sitt son-namn, och inte fanns något passande namn i släkten, fick man nybilda ett efternamn.
Varför ovanliga ord finns i vissa efternamn
Att nybilda efternamn var, och är, mycket populärt i Sverige. På grund av namnskyddet tog vissa av de vanligaste efternamnslederna, såsom berg, lind och ström så att säga slut allteftersom nya efternamn bildades. Varifrån skulle man då hämta nya efternamnsleder? I många fall, inte minst i de statliga namnförslagsböckerna, användes för- och efterleder från ortnamn, men nu sådana som i många fall inte tidigare hade använts i efternamn.
Eftersom många ortnamn är gamla är också många av de ord som ingår i ortnamnen inte vanliga i dagens allmänspråk. Den som skapade, eller valde ett efternamn från olika listor, var i många fall nog inte medveten om ordens betydelse. Bar man efternamnet Håkansson kanske man valde ett namn som började på Holt för att kunna behålla sina initialer, eller så valde man helt enkelt ett namn som lät och såg tilltalande ut. Nu är det ju så med namn att man inte behöver veta vad det betyder för att det ska fylla sin funktion. Det går utmärkt att säga att man bor i Skellefteå utan att veta vad ortnamnet betyder. På samma sätt kan man använda och bära personnamn utan att veta vad de enskilda orden betyder.
Ordlista
I listan nedan förklaras ett urval av ord som förekommer som för- och slutleder i sammansatta efternamn. Förklaringarna är främst hämtade från ”Svenskt ortnamnslexikon” och presenteras inom enkla citattecken tillsammans med exempel på ett ortnamn där leden ingår. Det ska tilläggas att listan nedan är mycket förenklad och ortnamn som innehåller listans ord kan ha en annan etymologi än vad som anges här. En längre förklaring av vissa av lederna nedan, och andra vanliga ortnamnselement i Sverige, finns på sidan Vanliga ortnamnselement Öppnas i nytt fönster..
Källor
Ordbok över Sveriges medeltida personnamn Öppnas i nytt fönster.. (Institutet för språk och folkminnen, Uppsala).
Ordbok över svenska språket utg. av Svenska Akademien 1–39. 1898–2023. Lund. Läst via: www.svenska.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Peterson, Lena, 2007: Nordiskt runnamnslexikon Öppnas i nytt fönster.. Uppsala.
Svenskt ortnamnslexikon Öppnas i nytt fönster.. Utarbetat inom Institutet för språk och folkminnen och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Redaktör: Mats Wahlberg. Andra reviderade upplagan. Uppsala 2016.
