Julkvällen
Vi närmar oss snabbt julafton, eller julkvällen som den också har kallats. Men vad kan ortnamn som innehåller ordet julkväll tänkas ha syftat på?
Ordet julkväll förekommer i närmare trettio namn i ortnamnsregistret. Betydelsemässigt är ordet synonymt med julafton och båda orden har varit i bruk i riksspråket. I ortnamnen hittar man en intressant geografisk fördelning mellan orden: julkväll uppträder i namn från Dalarna och norrut, julafton i namn från Hälsingland och söderut. I viss mån återspeglas denna bild i dialektsamlingarna. Belägg för orden finns visserligen från större områden än vad ortnamnen visar, men det är helt klart att de båda orden har olika geografiska tyngdpunkter.
En del av namnen har koppling till höskörd och slåtter. Foto: Olof Ottersgård, Lit.
Vad kan då ligga bakom ortnamn som innehåller ordet julkväll? I vissa fall finns det nedtecknade berättelser med förklaringar till namnen. Om berget Julkvällen i Stöde socken i Medelpad berättas det att en person gick vilse där på julafton under sitt sökande efter en julgran. På juldagsmorgonen ska han ha nått upp på berget och därmed kunnat orientera sig. Julkvällsberget i Bräcke socken, Jämtland, ska istället har fått sitt namn av att solen går ner där på julkvällen.
För många av namnen finns dock inga upplysningar alls om vad bakgrunden kan vara. Ett visst mönster går dock att urskilja, nämligen att en rätt stor andel av namnen har koppling till höskörd och slåtter. Från Jämtland kan nämnas Julkvällen i Offerdals socken som varit namn på slåttermark, och Julkvällarna i Näskotts socken som avser numera igenväxta vallar. Andra namn har avsett fuktiga myrmarker och liknande, till exempel Julkvällsmyran i Torps socken i Medelpad och Julkvällstoet i Högsjö socken i Ångermanland (to ’trång sänka i ett berg’). Man kan misstänka att man även på dessa platser tagit hö till djuren, eftersom det var vanligt att sankmarker användes till detta.
Något som kanske kan kasta ljus över dessa namn är en upplysning man hittar under namnet Julkvällsstackslätten (Frostvikens socken, Jämtland). Namnet innehåller det dialektala ordet stackslätt och avser det området av en slåttermyr som räcker till en ”stack”, dvs. en hässja. I en uppteckning av namnet från 1949 står det: ”Foderarten här är särdeles begärlig för boskapen, så att den kan lämpa sig för det extramål, man brukat ge kreaturen på julkväll.”
Seden att ge djuren extra bra mat på julafton är väldokumenterad i våra folkminnessamlingar. I en uppteckning från Torrskogs socken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i Dalsland från 1936 berättas det så här:
”Kreaturen skulle ha särskild undfägnad på julkvällen. Denna bestod av det bästa hö man hade. Det skulle också vara mycket, så att de riktigt kunde frossa i mat under julkvällen. Och så skulle varje kreatur ha en bit av julbrödet. Vid denna traktering talade man med djuren och sade till var och en: ’Ät väl å trivs väl, dä' Guds välsignade julkväll i kväll!’”
Djuren i Kyrkås fick lite extra gott på julkvällen.
Mer om vilket slags foder det kunde handla om hittar vi i en uppteckning från Kyrkås socken i Jämtland från 1933 (se bilden ovan). I den står det:
”Om julkvällen skulle varje ko ha en kärve schäfte, för det var som ett slags högtidsfoder. Och kreaturen skulle ju också känna, att det verkligen var högtid.”
Det ord som används, skäfte, har använts om växten skavfräken men även om andra fräkenväxter. Kanske var det alltså just någon typ av fräken som växte på Julkvällsstackslätten.
Sammanfattningsvis kan man säga att det kan variera från namn till namn vad som ligger bakom ortnamn där julkvällen ingår, som i de inledningsvis nämnda bergsnamnen. Men när det handlar om namn som avser slåttermark finns det anledning att misstänka att det istället handlar om att man där skördat foder att ge till djuren just på julkvällen.
