Ortnamnen berättar: bada bastu, det gör man mest i Finland
Kan förekomsten av orden bastu respektive sauna i ortnamn ge en fingervisning om var bastubadandet är mest populärt? Ja, eller åtminstone var det tidigare har funnits bastur och där de varit så viktiga att de fått bli en del av namnskicket.
De senaste veckorna har humorgruppen KAJ från Vörå i Österbotten gjort Sverige medvetet inte bara om att finlandssvenska också är något annat än Mark Levengoods standardvarietet, men också om att även finlandssvenskar gärna sätter sig på bastulaven. Röster har hörts om att de späder på en fördom om bastu som typisk finsk företeelse, men såväl ortnamnen som Unesco ger dem rätt. År 2020 kom nämligen finsk bastukultur in på Unescos lista över immateriella kulturarv.
Bastu- i Sverige
Via Lantmäteriets söktjänst Sök ortnamn
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. får man fram att det i Sverige finns knappt 674 fastställda namn på Bastu-. Därtill finns det nio orter som bär ett namn skapat till ordformen badstuga. Platser med namn på Bastu- finns jämnt fördelade över landet, men mer sparsamt längst i norr och i ett stråk genom Dalarna, Hälsingland och Gästrikland. I det sistnämnda området torde namnen i stället börja på Bast-, men i och med att detta ord även har andra betydelser lämnas dessa namn utanför denna bild.
Orter i Sverige med fastställda namn som börjar på Bastu-. Källa: Lantmäteriet/Sök ortnamn
Typiska efterleder vittnar om att bastun har funnits på en höjd, som Bastuberget, Bastubacken och Bastukullen, eller i närheten till vatten, som i Bastugrundet, Bastuudden, Bastunäset och Bastuholmen. Observera att en bastu inte alltid var en byggnad som man badade i. Enligt SAOB användes bastu om uthus, vanligen avsett för att torka lin eller malt; om torkhus, ria, kölna, mälthus, och i vissa trakter även om tvättstuga. Bastu kan enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål också vara en fiskarkoja, fäbodkoja eller en annan enkel bostad för tillfällig användning.
På Lantmäteriets karta finns bara två fastställda ortnamn på Sauna-, nämligen Saunantieva i Pajala och Saunaso i Södra Finnskoga socken i Torsby kommun i Värmland. Tieva är ett meänkieliskt ord för en liten kulle eller en ås och so går tillbaka på ett finskt suo ’myr, kärr’. Saunaso ligger i de svenska finnmarkerna, ett område som under 1500- och 1600-talen befolkades av finskspråkiga nybyggare.
Tre gånger så vanligt i Finland
Bastun har alltså inte varit oviktig för svenskarna. Men hur ser det då ut i Finland? Finska Lantmäteriverkets karttjänst Kartplatsen har svaret. Det finns 177 fastställda namn på Bastu- och 1 956 fastställda namn på Sauna-. Sammantaget är sauna och bastu alltså mer än tre gånger så vanligt som förled i ortnamn i Finland jämfört med Sverige. Namnen på Bastu- på kartan nedan visar också tydligt var den svenskspråkiga befolkningen i Finland har varit, och är, bosatt. Namnen på Sauna- finns, som framgår av kartan nedan, spridda över hela landet, utom längst i norr.
Orter med fastställda namn på Bastu- i Finland. Källa: Lantmäteriverket/Kartplatsen
Orter med fastställda namn på Sauna- i Finland. Källa: Lantmäteriverket/Kartplatsen
Hur ser det då ut i KAJ:s hemkommun Vörå?
Jo, där hittar vi Bastubäcken, Bastuviken, två Bastuholmen, Bastumossen, Bastukärr och skäret Bastuugnen. Förutom ett finskt gårdsnamn lyser namn på Sauna- med sin frånvaro, men sådana finns som framgår av kartan nedan strax öster och söder om kommungränsen, i Alahärmä och Storkyro, som bägge är enspråkigt finska kommuner.
Vörå med omnejd. Källa: Lantmäteriverket/Kartplatsen
De siffror som ges ovan gäller alltså de fastställda och kartredovisade namnen. Det finns många fler namn än så i namnbruket. I Isofs Ortnamnsregister finns 2 140 namn som börjar på Bastu-, medan Namnarkivet vid Institutet för de inhemska språken innehåller 7 853 namn som börjar på Sauna-!
Ortnamn speglar ofta samhället som det sett ut när namnen har kommit i bruk, och de kan berätta om topografi, om djur och natur, men också om händelser, verksamheter och byggnader. De namn som har spelat en roll för kommunikationen människor emellan stannar kvar och ges vidare från generation till annan. Det finns säkert många Bastubacken och Bastuudden där man inte längre hittar någon bastu, men namnet finns kvar som ett vittne. Här blir det tydligt att bastun har spelat en stor roll i såväl Sverige som Finland, och att KAJ har traditionen i ryggen när de sprider sitt glada budskap.
Relaterat innehåll
- Kunskapsbanken I rörelse: De svenska finnmarkerna
- Isof: Ortnamnsregistret
- Lantmäteriet: Sök ortnamn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Institutet för de inhemska språken: Namnarkivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Lantmäteriverket: Kartplatsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Ordbok över Finlands svenska folkmål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
%20Leila%20mattfolk_webb_fotograf-joachim-bago.jpg)