En hamn som fanns, en hamn som kanske inte fanns men som nu finns, och staden med det tjusiga namnet som aldrig fanns, eller?

I den här bloggtexten behandlas staden Haparandas föregångare, dess namn, och namnen på Haparandas hamnar.

Haparandas nuvarande och äldre hamn

Haparandas hamn, som påbörjades 1931 men som stod klar först 1934, ligger inte vid staden, numera tätorten, Haparanda/Haaparanta utan ca 10 km sydväst om Haparanda söder om byn Nikkala och är även Sveriges östligaste gästhamn.

Före denna nuvarande hamn låg enligt en minnessten söder om Majgården i Salmis, vilken är rest av hembygdsföreningen i Salmi 1992, på detta ställe en äldre hamn för Haparanda, vilken anlades på 1860-talet, men tydligen hade staden Torneå använt området vid nuvarande Majgården i Salmis som hamn sedan 1600-talet. På Generalstabskartan Gn 38 från 1929 är piren vid hamnen söder om Majgården utmärkt med texten Lotsstation liksom fortfarande på Generalstabskartan Gn 38 från 1936 och 1941. Om denna hamn bar namnet Haparandahamn är osäkert, men på Erik Pipons Karta i 11a delar öfver alla egorna till Wuono by från 1866 bär en pir norr om Majgården namnet Salmis hamn och strandområdet är utmärkt med Haparandastads Hamnplats, vilket inte tycks vara ett namn och då hamnen på kartan redan har ett namn, Salmis hamn.

Det officiella svenska namnet på den nutida hamnen är Haparanda hamn, även om en nog mera korrekt stavning borde vara Haparandahamn, utan mellanslag. Det officiella meänkieliska namnet på hamnen är Hamina. Det meänkieliska appellativet hamina med betydelsen 'hamn' är ett lån av det svenska appellativet hamn. Bakom det meänkieliska namnet Hamina kan dock också det svenska namnet Haparanda hamn ligga där det svenska namnet då lånats in i meänkieli och förleden Haparanda i samband med detta har lämnats bort och den svenska efterleden hamn har anpassats till finskan, numera meänkieli som Hamina. Ett likalydande namn till det meänkieliska namnet är det mera kända finska namnet Hamina på staden med det svenska namnet Fredrikshamn i södra Finland. Även ortnamnsuppteckningen Kumpulanhamina med kortformen Hamina vid byn Kumpula på ön Sandskär/Sanskeri ca 30 km söder om Haparanda är ett likalydande namn. Ett meänkieliskt parallellnamn till det officiella meänkieliska Hamina på Haparanda hamn är enligt en uppteckning i Digitala ortnamnsregistret från 1935, året efter att hamnen stod klar, Kaaljuhaani.

Detta sistnämnda namn är ju intressant och frågan är varför Haparanda hamn förutom det meänkieliska officiella namnet Hamina, som väl får sägas ha ganska låg namnkaraktär och en tydlig närhorisontkaraktär, även bär det inofficiella meänkieliska namnet Kaaljuhaani? Namnet Kaaljuhaani ser ut att vara en folklig nordfinsk/meänkielisk form av det svenska namnet på Sveriges tronföljare Karl Johan, vars namn sedermera som kung blev Karl XIV Johan och vars namn på finska motsvaras av namnen Kaarle Juhana respektive Kaarle XIV Juhana. Bakgrunden till detta är väl så intressant och har att göra med tillkomsten av staden Haparanda. Det finns en ortnamnsuppteckning för Karl Johans hamn men denna uppteckning har bara en hänvisning till det finska (meänkieliska) namnet Kaaljuhaani och i ortnamnsuppteckningen för hamnen Kaaljuhaani ges det svenska namnet Haparandahamn, men även namnet Karls Johans hamn. Detta sistnämnda namn ges inom parantes och frågan är vad som menas med parantesen, är det frågan om ett äldre namn på hamnen eller bara ett förtydligande gällande vilken plats som avses?

På Generalstabskartan Gn 38 från 1929 finns namnet Karl Johans hamn utsatt:

Notera att ingen pir eller brygga är utritad på denna karta och frågan är om det verkligen är en hamn där, eller om det tidigare varit en hamn där eller om det alls tidigare varit en hamn där och om platsen bara bär ett historiskt namn efter en tidigare hamn eller planerad hamn.

På Generalstabskartan Gn 38 från 1936 är namnet ändrat till Haparandahamn:

Notera att på denna karta är både pir och karta utritade.

Historien bakom de två städerna Karl Johans stad och Haparanda

Staden Haparandas rötter sträcker sig tillbaka till 1500-talet till en by som äldst hetat Haapaniemi med betydelsen 'aspnäs(et)' och som från åtminstone 1600-talets mitt haft namnet Haaparanta med betydelsen 'aspstrand(en)'. Vid finska krigets slut 1809 var Haparanda en by som inte bestod av mer än sju hemman och premiärmajorens bostad, ett gästgiveri och en sockenarrest. Den nya gränsen mellan Sverige och Ryssland från 1809 kom att gå i Torneälven mellan byn Haparanda och staden Torneå och gjorde att en militärgarnison och tullbyggnader förlades till byn. Då den gamla handelsstaden Torneå kom att ligga i Ryssland måste en svensk ersättningsstad grundas, detta eftersom städerna var de enda ställen där handel, hantverk och industri enligt lag fick bedrivas. En tanke från 1751 om att flytta Torneå till trakten av nuvarande Nikkala togs upp av den förste landshövdingen för det nya Norrbottens län, Per Adolf Ekorn. Den nya staden grundades formellt 1812 och fick namnet Karl Johans stad (även stavningen Carl Johans stad förekom), efter kronprinsen i Sverige vid den tiden Karl Johan som 1818 kröntes till Sveriges (och Norges) kung Karl XIV Johan. En stadsplan gjordes upp för den nya staden vid Nikkala. Olika uppgifter gör gällande att inga flyttade till staden trots frikostiga löften om tio års skattefrihet och generösa regler för näringsidkare och att staden blev bara en pappersprodukt. Andra uppgifter pekar på att sammanlagt 20 personer fick borgerskap i Karl Johans stad 1818 men bara att ett antal av dessa flyttade till staden och att 1821 hade staden 23 invånare, där de flesta tillhörde en och samma familj, en färgares familj, medan andra uppgifter visar på att staden åtminstone hade en näringsidkare, en tobakshandlare från Torneå som bosatt sig i staden. Dessa uppgifter pekar på att Karl Johans stad inte alls bara var en pappersprodukt utan att staden verkligen har funnits om kriteriet är att det funnits invånare på platsen även om det varit en mycket liten stad med kanske bara några enstaka hus.

Istället var det Haparanda som lockade till sig alltfler köpmän från både Sverige och Torneå och den lilla byn Haparanda kom därför så sakteliga att bli ett viktigt kommersiellt och administrativt centrum i området och blev 1821 köping, en stadsplan gjordes upp 1828 och 1842 överfördes stadsrättigheterna från Karl Johans stad till Haparanda.

Placeringen av Karl Johans stad

På NG Wermings karta Carl Johans stad i Norrbottens län från 1812 heter halvön mellan Karl Johans hamn och Mustakari för Satama Saari med betydelsen 'hamnö(n)'. Satama Saaris namn på nutida kartor är Inaniemi. Naturnamn, särskilt för mindre lokaler, brukar inte skapas på pappret och med tanke på att namnet för denna halvö, f.d. ö, redan 1812 finns på planeringskartan för stadens grundade så bör namnet inte vara en pappersprodukt, inte minst med tanke på att efterleden saari betyder 'ö' och att namnet bör vara så pass gammalt att det är från tiden då halvön fortfarande var en ö. Å andra sidan så har ju denna halvö på nutida kartor namnet Inaniemi med betydelsen 'notnäs(et)', vars äldsta belägg är från 1937 och detta namn bör heller inte vara helt nytt, men först från tiden efter att ön blivit en halvö.

Det inritade rutnätet för denna karta är norr om nutida Haparanda hamn och viken Inaniemenlahti i vilken Haparanda hamn ligger. Mellan den på nutida kartor förekommande Inaniemenlahti och den planerade staden ligger på kartan från 1812 stranden Laxo Randa, med nutida meänkielisk ortografi Laaksoranta med betydelsen 'dalstrand(en)'. Utanför denna strand ligger på nutida kartor holmarna och grundet Laaksonkrunni med betydelsen 'dalsgrund(et)'. Norr om stranden Laxo Randa ligger på nutida kartor ett strandområde med sommarstugor med det svenska namnet Hillerströms strand och det meänkieliska parallellnamnet Hillerströminranta. I en ortnamnsuppteckning i Digitala ortnamnsregistret från 1937 står det att ”[e]n person Hillerström hade vid beslutet om byggandet av en stapelstad vid Karl Johans hamn inköpt en strandremsa där”. Hillerström bör således ha köpt denna strandremsa tidigast 1812. Denna strandremsa ser ut ligga precis utanför rutnätet för den planerade staden. Kanske var det så att då denna strandremsa låg utanför rutnätet för den planerade staden såldes den till Hillerström. Den planerade staden skulle ligga från området mittemot det nutida Laaksonkrunni upp till det nutida södra Vuopio, mittemot skäret som på 1812 års karta bar namnet Taival kari och vars namn på nutida kartor är Taipaleenkari och bakom strandremsan Hillerströms strand. De nuvarande fastigheterna som täcker den planerade staden Karl Johans stad är ungefär från söder 20:5 1, 20:4 1, 1:113 1 och 1:1 1. Delen av citatet ”vid beslutet om byggandet av en stapelstad vid Karl Johans hamn” är nog bara en platsangivelse syftandes på Generalstabskartan Gn 38 från 1929.

Frågan är hur långt marken som tillhörde Karl Johans stad utsträckte sig? På nutida kartor med fastighetsgränserna utmärkta framgår det att strandremsan Hillerströms strand/Hillerströminranta och de avstyckade fastigheterna i Haparanda hamn har fastighetsbeteckningarna Haparanda Karl Johans kronopark + nummer, vilket visar att dessa avstyckade fastigheter tidigare tillhört Karl Johans kronopark. En kronopark är skogsmark som ägs och förvaltas av staten och hamnen i Haparanda hamn är inte avstyckad och tycks således fortfarande tillhöra Karl Johans kronopark.

Även fastigheterna 1:113 1 och 1:1 1 vid södra Vuopio och Kipunen 1:55 har fastighetsbeteckningar som börjar med Haparanda Karl Johans kronopark, liksom de numera sammanväxta öarna Kolmikuusi och Peurakari. Frågan är om man utifrån detta kan anta att även områdena utanför den planerade stadens rutnät, vilka nu har fastighetsbeteckningar som börjar med Haparanda Karl Johans kronopark har varit stadens mark? Med andra ord, visar fastigheterna med fastighetsbeteckningar som börjar med Haparanda Karl Johans kronopark marken som en gång tillhört Karl Johans stad?

På kartan Trakten emellan Carl Johans stad och Torneå ur NG Wermings karta Carl Johans stad i Norrbottens län ser det inte ut som om hamnen ingår i stadens marker:

Intressant är också att namnet Carl Johanstad (sic!) finns utskrivet på C. P. Hällströms Karta öfver Sverige och Norrige från 1815:

Spåren efter Karl Johans stad

Frågan är om det finns några andra spår efter Karl Johans stad förutom att Haparanda hamn ligger i Karl Johans kronopark och att fastigheterna i och vid Haparanda hamn och norr om hamnen har fastighetsbeteckningar som börjar med Haparanda Karl Johans kronopark, vilket syns på kartor.

På Ekonomisk karta över Sverige 25N Haparanda 4d Västra Nikkala från 1949, vilken som bas har flygfoton, är det svårt att se om det finns några husgrunder efter de ovan nämnda förmodade enstaka husen i Karl Johans stad och samma sak med moderna flygfoton. På Terrängskuggningsfunktionen på Lantmäteriets e-tjänst Min karta ser det ut att kanske röra sig om husgrunder i gläntan söder om sand-/grustaget på fastigheten Haparanda Nikkala 20:5 1. Men någon detaljerad karta där det finns hus utmärkta i den nuvarande gläntan finns vare sig före Karl Johans stads formella grundande 1812, eller från tiden med stadsrättigheterna eller efter att Haparanda blivit stad. Det verkar inte ha funnits något rutnät med anlagda gator på platsen, om nu inte vägen till den nämnda gläntan är en rest av detta liksom vägen längs fastigheten 20:5 1. Men det kan inte vara frågan om husgrunder eller rest av väg från Karl Johans stad då det inte finns vare sig någon glänta eller väg till gläntan eller väg längs fastigheten 20:5 1 på denna ekonomiska karta från 1949, så både gläntan och vägen måste vara sentida. På samma ekonomiska karta framgår det att på piren i Haparanda hamn finns Karl Johans flaggspel, dvs. en anordning i hamnen med flaggor för avgivande av meddelanden till båtar. Detta flaggspel finns inte kvar. Tidigare har det även i hamnen funnits en hemmagjord skylt med texten Karl Johans stad med en karta över vägarna i Haparanda hamn. De synliga spåren efter Karl Johans stad tycks år 2024 förutom de ovan nämnda kartorna enbart vara en väg i Haparanda hamn med namnet Karl Johans väg.

Det är bara att konstatera att det väl är lite tråkigt att det officiella meänkieliska namnet för Haparanda hamn inte är Kaaljuhaani för nog hade det varit tjusigare än det officiella meänkieliska namnet Hamina och om Kaaljuhaani hade varit det officiella meänkieliska namnet så hade det funnits på kartor och skyltar och påmint om staden som väl ändå en gång kanske fanns.

/Björn Lundqvist