Namnbloggen

Marstrand, Långholmen och Sibirien

Marstrand, Långholmen och Sibirien har fått ge (ök)namn åt besvärliga och arbetssamma åkrar, ouppskattade arbetsplatser, gårdar med elaka husbönder och en gymnasieskola.

Skärgårdsmiljö med byggnader och hamn.

Karlstens fästning på Marstrandsön. Foto: Jenbuc (CC BY).

Från marstrandsarbete till badort

Stränderna vid staden Marstrand i Bohuslän domineras av en stor sandbank. I namnet ingår dialektordet mal ’sand, grus, småsten, grusbank’ (i ett dokument från år 1313 skrivs namnet Malstrand).

Marstrand var förr förknippat med det hårda straffarbete som fångarna på Karlstens fästning tvingades utföra, så kallat marstrandsarbete. Fästningen fungerade som straffanstalt för grövre brottslingar fram till 1855. Det är av den anledningen som det i Götaland, framför allt i Småland, finns, eller kanske snarare har funnits, ett ganska stort antal åkrar och ängar med namnet Marstrand. Det rör sig nämligen om mark som var svårarbetad och besvärlig, tröttsam att slå etc. Till en åker i Stora Skedvi i Dalarna hade man i stället en lång och besvärligt väg att färdas, och ett sandstensbrott i Vamlingbo på Gotland var djupt och besvärligt. På marstrandsarbete tänkte väl även de skolpojkar som under mitten av 1800-talet kallade Katedralskolan i Uppsala för Marstrand.

Under 1800-talet kom Marstrand att få hög status som badort på grund av Oskar II:s årliga besök. Om den fina sandstranden Marstrand i sjön Gopen i Hanebo i Hälsingland fått sitt namn på grund av associationer med Marstrand som badort är ovisst – namnet kan också innehålla samma dialektord mal ’sand, grus’ som stadsnamnet Marstrand.

Fängelset Långholmen

Ett annat känt fängelse, Långholmen i Stockholm (med namn efter belägenheten på den långsträckta Långholmen), har också fått ge namn åt åkrar som var steniga och arbetsamma att bruka. Att flera hus runt om i landet kallas Långholmen beror i stället oftast på deras ovanligt långsträckta form. Säkerligen har man dock i flera fall associerat till fängelset, särskilt när Långholmen har använts som öknamn på arbetarbostäder. En stor gård i Västmanland fick under början av 1900-talet öknamnet Långholmen på grund av sin elaka husbonde.

Långholmens spinnhus avbildat på 1850-talet.

Ensliga Sibirien

Ett tredje namn med likande associationer är Sibirien. Många åkrar och ängar har fått detta namn, därför att de har varit besvärliga på olika vis eller haft dålig växtkraft, liksom man väl har föreställt sig förhållandena i Sibirien. En åker i Råda i Västergötland med detta namn odlades upp under rysk-japanska kriget 1904–1905, och de som arbetade med röjningsarbetet var missnöjda med att ha blivit förvisade så långt bort.

När en stor lada i Malingsbo i Dalarna skulle byggas, fick den namnet Sibirien på grund av att arbetet utfördes motvilligt av bruksfolket, som liknade arbetsplatsen vid Sibirien.

De flesta åkrar och ängar med namnet Sibirien har dock fått sitt namn på grund av sitt avlägsna eller ensliga läge. Detta gäller också det inofficiella stadsdelsnamnet Sibirien i Vasastan i Stockholm – när området bebyggdes i slutet av 1800-talet, ansågs det ligga långt bort från centrum.

/Maria Löfdahl