Djurnamn

Getter, hundar, katter, hästar och kor – de djur som finns i vår närhet får egna namn. Men vilka djur som har namngivits, och med vilka namn, har varierat över tid och rum.

Fotografi av man som står bredvid en stor tjur och håller handen på djurets rygg.

En tidig köttrasimport från Skottland: Aberdeen Angus-tjuren Perdron of Dalmeny med sin ägare Åke Leibring i Skived, Värmland år 1958. Foto: Forshaga hembygdsförening.

Människan har sedan länge gett egna namn till de djur som finns i vår vardag och som betyder mycket för oss. I skriftliga källor finns exempel på namngivna djur från flera tusen år tillbaka, till exempel från faraonernas Egypten.

Vilka djur som får namn, och vilka namn de får, har ändrats med tiden. Djur som får namn har som gemensamt att de uppfyller några av följande kategorier:

  • uppfattas som en individ,
  • är ett av flera av samma art (men inte av allt för många),
  • finns i eller nära hemmet,
  • fyller en viktig funktion,
  • förväntas leva flera år,
  • har yttre och inre egenskaper som gör att de går att skilja från varandra, och
  • åtminstone under en period är mer värt som levande än som död.

I dag är sällskapsdjur den mest namngivna djurkategorin men i äldre tider var namngivningen viktigare för lantbruksdjuren. Det hör ihop med vilka djur som varit mest betydelsefulla och närvarande i vår vardag.

Lantbruksdjur och sällskapsdjur

Lantbruksdjur, eller nyttodjur, är sådana djur som vi använt för arbete och transport (oxar, hästar), ull (får), ägg (hönor), mjölk (kor, getter) och kött (kor, oxar, får, getter, höns). I det äldre agrarsamhället bodde en majoritet av befolkningen på landsbygden och på de flesta gårdar fanns ett eller flera av dessa djurslag. På gårdarna fanns även katter och hundar men de hade oftast en mer praktisk funktion än i dag, katterna jagade möss och hundarna användes exempelvis som vakt- och jakthund. Det finns en lång tradition att namnge särskilt getter, hästar och nötkreatur och det kan du läsa mer om på sidan Namn på getter, hästar och kor.

I dagens moderna samhälle fyller djuren oftast en annan funktion i hushållet, och hålls för sällskap och motion snarare än för arbete eller matproduktion. Det handlar till exempel om hundar och katter, kaniner, marsvin, fåglar och fiskar. Vissa hästar kan närmast räknas till sällskapsdjuren då de utgör en stor del av ägarens fritidsnöjen. Sällskapsdjuren har fått högre status och stor betydelse, vi har dem ofta i bostaden och de räknas som en del av familjen. Det är också självklart att de får ett namn, något du kan läsa mer om på sidan Namn på katter, hundar och kaniner.

Dagens djurnamn hör ihop med människans namn

I äldre tid bildades namnen ofta utifrån djurens utseende eller andra egenskaper. I dag är djurnamn en kategori som lånar in många namn från människans värld. Det gäller framför allt personnamn, men också kommersiella namn och ortnamn. Djurnamnen kan också fungera som en mellanstation för att introducera nya personnamn eller för att åter göra gamla personnamn användbara. Särskilt för hondjur finns en stor överensstämmelse mellan populära babynamn och populära djurnamn.

För de allra flesta djurslag, förutom kor och getter, har det funnits en större namnrikedom för handjur. Det kan hänga ihop med att handjur hos exempelvis hästar och hundar sågs som mer betydande. Eftersom djurnamn ofta lånas in från människans värld finns också en större bas för namngivning av handjur eftersom flera kända personer, såväl fiktiva som verkliga, är män. I modern tid har mycket inspiration till djurnamn hämtats från exempelvis Disneyfilmer och där är de flesta kända fiktiva djuren hanar.

katt och hund som ligger tillsammans under en filt på en gul soffa

Pelle och Molly? I dag är det självklart att katter och hundar får egna namn.

Kända djurnamn från historien och mytologin

Bukefalos

Bukefalos ska ha varit Alexander den stores favorithäst som följde med kungen på alla fälttåg och dog av ålder efter slaget vid Hydaspes 326 f.Kr. Namnet Bukefalos betyder 'med oxhuvud' på grekiska. Enligt traditionen ska Alexander ha grundat en stad i nuvarande Pakistan som han döpte till Bukefala efter sin häst.

Dolly

Fåret Dolly blev världskänd 1997 när hon blev det första däggdjuret som fötts efter att ha klonats från en cell av ett vuxet djur. Hon fick sitt namn efter den berömda sångerskan Dolly Parton.

Lajka

Hunden Lajka blev år 1957 den första levande varelsen som färdades i omloppsbana kring jorden. Lajka fick sitt namn från hundtypen lajkahund.

Lajka är inte det enda djur som skickats ut i rymden. Andra exempel är rhesusapan Albert (1948), hundarna Tsygan och Dezik (1951), schimpansen Ham (1961) och katten Felicette (1963).

Pompe och Brandklipparen

Karl XII:s favorithund Pompe är kanske den mest kända hunden i svensk historia. Men egentligen var det inte en hund, utan tre hundar med samma namn. Den första Pompe dog 1699 och begravdes i Karlbergs slottspark där hans gravsten fortfarande står kvar. Den andra Pompe följde kungen ut i fält tillsammans med de tre andra hundarna Caesar, Snushane och Turk. Han dog i lägret vid Thorn i Polen år 1703. Den tredje Pompe sägs ha dött i Ungern år 1714.  

Även Karl XII:s stridshäst Brandklipparen har gått till historien. Enligt traditionen levde Brandklipparen i 40 år och tjänade både Karl XI och Karl XII, men förmodligen rör det sig även här om flera hästar med samma namn. Namnet ska hästen ha fått efter att ha ridits av kungen vid stora eldsvådor i Stockholm.

Sleipner

Sleipner är i nordisk mytologi Odens åttafotade häst som enligt sägnerna var avkomma till jättarnas stora hingst Svadilfare och guden Loke som förvandlat sig till ett grått sto. Namnet Sleipner kommer från fornisländskans sleipnir 'hal, halkig'.

Bland djuren i fornnordisk mytologi finns även exempelvis urkon Audhumbla, vargarna Freke och Gere, tuppen Gullinkambe, geten Heidrun, galten Särimner och hjortarna Dain, Dvalin, Duneyr och Duratror.

Streiff

Streiff var Gustav II Adolfs stridshäst som han red i slaget vid Lützen år 1632. Hästen fick sitt namn efter översten Johan Streiff von Lauenstein som hade sålt hästen till kungen. Streiff finns i dag uppstoppad på Livrustkammaren i Stockholm.

Lästips djurnamn

Aerts, Stefan (2015): Named, numbered or anonymous: How the Human – Animal Relation affects the naming of individual animals. I: Tiernamen – Zoonyme. Band I, Haustiere. Band II, Nutztiere. Hrsg. von Antje Dammel, Damaris Nübling, Mirjam Schmuck. 2015. (Beiträge zur Namenforschung 50: 1–4.)

Leibring, Katharina (2021): Djurnamn efter pandemin Länk till annan webbplats.. I: Bloggen New trends in Nordic Socio-onomastics.

Leibring, Katharina (2015): Namn på sällskapsdjur – nya mönster och strukturer. I: Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA-symposiet i Halmstad 6–8 november 2013.

Nordlander, Johan (1880): Norrländska husdjursnamn samlade ock ordnade. I: Svenska landsmål 1.

Nordström, Ernst (1921): Svenska husdjursnamn i Finland under svenska tiden. I: Hem och hembygd 2.

Övriga namn. Handlingar från NORNA:s nittonde symposium i Göteborg 4–6 december 1991.

Länkar

Språktidningen: Nu får vi heta som våra djur (nummer 6/2015) Länk till annan webbplats.