Palt, klimp och kroppkaka

Kamsrätter som palt, klimp och kroppkaka har länge varit ett vanligt inslag på matbordet. I norra delarna av landet är det mest palt som gäller, medan kroppkakan är vanligare i de södra delarna.

närbild på tallrik med palt serverad med smörklick och lingonsylt

Pitepalt är en känd kamsrätt.

Kamsmat – palt/kams/klubb, kroppkaka och klimp

Palt, kams, eller klubb, som den också kallas, kan vara ofylld och bara formad till en rund eller platt degklump, men kan också vara fylld med det man hade till hands, som till exempel stekt fläsk, rått kött, en bit ister, salt strömming, sill eller ål. Eller fiskrom, rompalten var på många håll mycket uppskattad. I stora delar av landet, framför allt i södra Sverige, innehöll palten alltid blod och på andra håll var palt det samma som paltbröd, dvs bröd där en viktig ingrediens var blod. Norrut skiljer man alltid på palt, som innehåller fläsk och leverpalt och blodpalt, där smeten innehåller malen lever eller blod.

Palten kokades i vatten, vassle eller mjölk och åts sedan med olika såser och tillbehör. Ofta kokade man palt i stora mängder, så man följande dagar kunde äta den uppstekt. Palt var också en bra matsäcksmat.

närbild på runda kroppkakor som med hålslev fiskas upp från stor rykande gryta

Kroppkakor.

Palt och kams är nära besläktade med kroppkakan, som innehåller kokt potatis och är vanligare söderut.

De är också alla besläktade med klimp, en degklump som kokas och äts med fläsk eller fläskflott eller i soppa. Klimpen kunde bestå av olika slags mjöl, ganska ofta ärtmjöl. En sådan klimp kunde dryga ut ärtsoppan om man lite ärter.

Ibland används begreppet kamsmat/kamsrätter som ett samlingsnamn på alla dessa varianter.

Palt i norr, kroppkaka i söder

Palt och kroppkaka har med tiden fått särskild regional förankring, palten framförallt i Norrbotten och kroppkakan i söder, med koncentration på Öland och i östra Småland och Blekinge. Även gotlänningarna framhåller sin speciella kroppkaka. Recepten och variationerna är oändligt många, både när det gäller deg och innehåll. I stort sett kan man sammanfatta skillnaderna med att degen i kroppkakan i söder innehåller mer kokt potatis och i den moderniserade form vi känner idag, också vetemjöl. Den vita kroppkakan med kokt potatis i smeten är en ganska sen företeelse, vilket flera uppteckningar vittnar om. I palten i norr innehåller degen mer råriven potatis och korn- råg- eller vetemjöl. Den gotländska kroppkakan gjordes på en stadig deg på råriven potatis, lite mjölk, salt och kornmjöl. Innehållet var oftast, liksom i de småländska och öländska kroppkakorna, brynta fläsk- och löktärningar och stött kryddpeppar. I senare tid har även här kokt potatis och vetemjöl tillsatts degen. På Gotland bakas också ”ugnstrull”, bullar med innehåll som gräddas i ugn. Något som mer liknar en pirog.

Särskilt Piteå har kommit förknippas med palt. Pitepalten är ett begrepp och görs enligt många recept, men smeten består oftast av både kokt och rå potatis, ibland med tillsats av korn-, råg- eller vetemjöl. Den fyllda pitepalten innehåller alltid rimmat eller färskt fläsk.

Röster från arkivet

Dalarna

Av gammalt odlades dels gråärter, dels vitärter.--- Gråärter maldes till mjöl: ärtmjöl. Av mjölet gjorde man klimpar, ärtklimp, men ärtmjölet uppblandades med något kornmjöl. Klimparna kokades dels tillsammans med ärter, dels kokades klimpen enbart i vatten eller med litet smör i vattnet eller kött- eller fläskben. Klimpen åts tillsammans med spadet ungefär som gröt och mjölk. De som hade råd brukade också blanda litet ärtmjöl i det kornmjöl som användes för kokning av gröt.--- Rovblast och kålrotsblast, båda sorterna kokades, mosades sönder och ingingo som ingredienser vid bakning av tunnbröd (=nödbröd).

Berättat av: Rombo Filip Eriksson
Plats: Våmhus, Dalarna
Upptecknat: 1935 (Uppsala 8679 frgl M81)
Se hela uppteckning 8679PDF (pdf, 6.6 MB)

Fler röster från Dalarna

Med ordet palt avses icke ”blodpalt” då denna kallas blodpalt. Vanlig, utan blod tillredd mjölpalt, kallas endast för palt, såvida den är till formen rund eller äggformad, i annat fall kallas den klubben, kakformad palt. Palten benämnes sedan efter det mjöl varav den är tillredd. Den vanligaste palten var tillverkad av vatten och kornmjöl, man gjorde en lagom tjock deg. (efter att först ha doppat skeden i det spad, i vilket palten skulle kokas, detta för att degen då bättre lossnade från skeden.) formade degen med fingrarna till en äggformig palt, samt lade den i den med vatten kokande grytan, an saltade först litet i vattnet. Hade man köttspad att koka palten i, så var det särdeles fint. Palt av blod tillreddes ungefär på samma sätt som ovan nämnda palt, men man brukade till denna även blanda litet rågmjöl i degen, därav ansågs palten bli lösare och smakligare. Kokades vanligast i rent vatten, samt lades sedan i köttspad, till vilket den åts. Men man brukade också lägga palten direkt i köttspadet och koka den däri, men spadet förlorade därigenom sin goda smak. Eller också åt man den till mjölk, hade man en liten smörklick att lägga i också, så var det kalasmat.---


Palt i form av kakor av korn- eller rågmjöl, med eller utan blod i degen, kallades klubben. Till denna palt skulle degen vara något stadigare än till den runda palten, denna klubben skulle nämligen bakas i händerna. Klubbe utan blod i degen gjordes vanligen enbart av kornmjöl, kokades i rent vatten eller också i ostvassla. Höll man på med att koka messmör, så brukade vi slänga i några paltar där, de blevo goda av vasslen.---


Palt av ärtmjöl och vatten kallades ärtpalt, kokades och åts som vanlig palt, men ansågs dock vara finare och för mer än vanlig palt. Kallades även Leksandspalt. I Leksand användes ärtmjöl i mycket större utsträckning än här, tex uppblandat med kornmjöl till gröt, samt till palt. Palt med inlägg förekom inte i Bonäs.

Berättat av: Rombo Filip Eriksson
Plats: Mora, Dalarna
Upptecknat: 1934 (Uppsala 7659 frgl M81)

Se hela uppteckning 7659PDF (pdf, 49.6 MB)



Blodpalt. Kornmjöl blandades i blod och knådades till en tämligen hård deg och av degen tillrundades avlånga bollar med händerna. Denna palt kokades omedelbart i vatten och torkades i såll på stänger i stugutaket. Stundom formades palten till små runda kakor med hål i mitten som efter kokningen torkades i stugutaket, uppstuckna på träkäppar.


Berättat av: Näsnissa Samuelsson

Plats: Mora, Dalarna

Upptecknat: 1934 (Uppsala 7659 frgl M81)

Se hela uppteckning 7659PDF (pdf, 49.6 MB)

 

 

Man har här i stor utsträckning ätit deg istället för bröd. Denna deg som åts istället för bröd tillreddes på så vis att man tog mjöl i en träskål och öste kokande vatten däröver till dess det blev lagom att med en stark träsked knåda tillsammans det till en hård massa. Denna deg åts så med samma den blivit färdig. Man åt smör eller en stekt strömming som ”sål” (sovel) till denna deg. Den andra degen kallades ”nävådeg” och tillreddes på följande vis: Man kokade upp vatten i en gryta så slog man i så mycket mjöl som man ansåg att det skulle behövas, detta fick nu stå och koka till dess vattnet började sjuda över mjölet då man med en stark grötmålla rörde tillsammans det hela till en stadig gröt. Av denna deg skar man sedan skivor som man tog mellan fingrarna och åt istället för bröd och potatis med fläsk eller glödstekt strömming som ”sål”.---

 

På senare tid har man börjat använda mejram som krydda i paltbröd. Det tunna blodbröd man av gammalt bakade vek man på samma vis som vanligt tunnbröd. Man satte upp det under taket för att torkas varefter det förvarades som annat bröd.

 

Plats: Venjan, Dalarna

Upptecknat: 1929 av Gunnar Strand (Uppsala 2369)

Se hela uppteckning 2369PDF (pdf, 27.2 MB)

 

 

Paltbröd gjordes av svinblod som drygades ut med svagdricka eller kärnmjölk och rågmjöl. Torkades och förvarades som vanligt mjukt bröd. Åts även färskt med istersmör. Kryddor till paltbröd voro mejram och peppar.

Berättat av: Henning Borbos

Plats: Orsa, Dalarna

Upptecknat: 1932–33 (Uppsala 5256)

Se hela uppteckning 5256PDF (pdf, 11.5 MB)

 

 

Klubben – kokta bullar av blod och bästa kornmjöl tillsattes med något salt, degen gjordes mycket stadig och bullarna sattes ner i en gryta med kokande rent vatten. Åts uppvärmd i flott uppblandad med potatis.

Berättat av: Rombo Filip Eriksson

Plats: Bonäs, Mora, Dalarna

Upptecknat: 1931 (Uppsala, 3337:2)

Se hela uppteckning 3337:2PDF (pdf, 11.6 MB)

Dalsland

När man slaktat större nötkreatur, brukade man av blodet baka paltbröd. Blodet späddes med dricka, det skulle vara bäst, mjölk var också bra men det fick också gå med vatten. Till kryddor skulle man ha mynta som växte i säden och man plockade upp och torkade bladen. Dessa gnoddes sedan sönder och blandades i degen till kryddor. Till denna deg sattes jäst som till tjock kaka. Sådan bakades den och man tog ut ett hål och så träddes de på en stång och torkades. Paltbröden blöttes sedan upp i dricka eller vatten och värmdes upp i stekpanna och åts med stekt fläsk och lingonsylt.

När blodet av mindre djur som får och svin blivit använt till blodkorv brukade man av den sista slanken blandad med vatten och mjöl göra ”pattál”. Det gjordes en hård deg som klappades ut mellan händerna till en rund bulle. Den kokades i vatten och åts varm. Ville man ha den riktigt förnäm lade man en liten talgbit mitt i bullen. När den då kokat kallades den en ”fet pattál”.

Berättat av: Maria Aronsson (född 1865)
Plats: Råggärd, Dalsland
Upptecknat: 1946 (Uppsala 17784)
Se hela uppteckning 17784PDF (pdf, 6 MB)

Gotland

Att fisk inbaktas i bröd är här endast känt i fallet ”talik” eller ”ungstrull”. Vid brödbak av gotländskt ”surbröd” då man bakade en bakugn full (10-12 bröd) brukade man ha ett särskilt stort som inuti var fyllt med ibland enbart fläsk, eller fläsk och fisk, eller enbart fisk, som man ibland kallade ”talik” och ibland ”ugnstrull”. Detta var en läckerhet, och åts vanligen varmt, då man först skar runt omkring samt avlyfte övre delen. Det kunde givetvis stå kallt också.

Berättat av: Carl Franzén
Plats: Hellvi, Rute och Hejde, Gotland
Upptecknat: 1933–34 (Uppsala 6749 frgl M25)
Se hela uppteckning 6749PDF (pdf, 24.7 MB)

Fler röster från Gotland

Kruppkakor, vetemjöl, potatis, mjölk. Har man råd kan man slå i ett ägg. Degen arbetas tills den håller ihop bra. Sen rullas den ihop till bullar och i dem läggs stekt fläsk med lök. Kroppkakorna läggs i kokande vatten, får ej kallna för fort. Bör koka ungefär en kvart. Förstklassig mat. Kruppskallar, stora feta torsklevrar rensas noga från mask, sköljes i flera vatten och mosas sönder. Mjölk, finhackad gräslök eller matlök tillsättes jämte något salt. Smeten röres ihop med en sked. Sedan ilägges vetemjöl eller fint kornmjöl och det hela arbetas ihop till en lös deg som fylles i väl rengjorda torskhuvuden vilka iläggs i kokande vatten. Skall koka sakta över eld. God mat.

Berättat av: Josefina Myrström (född 1873), Alina Hejdenberg (född 1868),
Teresia Hansson (född 1882)

Plats: Garde, Gotland
Upptecknat: 1948 av Alma Nyström (Uppsala, 19245)

Se hela uppteckning 19245PDF (pdf, 3.6 MB)



Ugnstrull var ett grovbröd, kanske något större än de vanliga, vari man gjorde en urholkning och däri lades färsk eller vattenlagd salt strömming, samt skivor av salt fläsk. Sedan lades ett lock av deg på och ugnstrulle sattes i ugnen med de andra bröden. Det åts till middag den dag man bakade.


Berättat av: Anna Österberg (född 1886)

Plats: Lokrume, Gotland

Upptecknat: 1942 av Herbert Gustavsson (Uppsala, 15394)

Se hela uppteckning 15394PDF (pdf, 3.1 MB)

 

Gästrikland

Palt var alltid blodmat. Man rörde rågmjöl i blod, kryddade med lök och blandade i ister. Det skulle arbetas, så att det vart som en deg. Man bakade ut det till småbullar, ungefär 12 cm lång och 7 cm bred. Bullarna kokas i saltat vatten. Om man inte åt dem genast, stekte man dem, skar i skivor och stekte. Palten skulle vara hårdare än blodkorv. Den åts till fläsk.

Berättat av: Johanna Jansson (född 1865)
Plats: Mojsjön, Ockelbo-Åmot, Gästrikland
Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip (Uppsala 9299 frgl M81)
Se hela uppteckning 9299PDF (pdf, 18.9 MB)


Fler röster från Gästrikland

Med palt menar man i allmänhet blodpalt. Palt som tillreds utan blod, kallas kams eller klibb. Ibland även klimp.

 

Klibb tillagades på mjöl, vatten, litet sirap och mejram. Mjölet man använde var mestadels ärtmjöl.

Plats: Valbo, Gästrikland
Upptecknat: 1940 av Vivi Wendin (Uppsala 14136 frgl M81)

Se hela uppteckning 14136PDF (pdf, 38 MB)



Man gjorde också kams eller palt. Den var betydligt mjölstarkare och kokades gräddad i vatten. Sedan skars den i skivor och stektes i fläskflott. En liknande rätt gjordes på vatten och ärtmjöl, sk klibb (klimp).


Berättat av: Lisa Olsson (född 1854), Karin Lindström (född 1863),
Maria Olsson (född 1859), Per Persson (född 1889)

Plats: Valbo, Gästrikland

Upptecknat: 1939–40 (Uppsala, 13294)

Se hela uppteckning 13294PDF (pdf, 13.1 MB)

Hälsingland

Palt

Palt har alltid varit blodmat. Man rör ihop blod, tillsatt med litet vatten, med kornmjöl, senare alltid rågmjöl, arbetar detta till en lagom fast deg och bakar ut till tjocka kakor, stora som vanliga brödkakor (skarpbullar). Motsvarar vanligt paltbröd.

Kams

Kams bestod av samma blandning som palten men bakades ej ut till kakor, utan arbetades i tråget och formades med händerna till mindre bullar, som dels kunde ätas färska, sedan de kokats i saltat vatten, dels, och det oftare, sparades och stektes upp i mjölk, dvs i en panna med litet flott och sedan påhälld mjölk. Dessförinnan hade kamsen skurits i bitar. Åts med fläsk, vanlig frukostmat.

---

Kams har även kokats utan blod. Man rörde ihop en bra tjock deg av rågmjöl och vatten, tidigare kornmjöl, så tjock, att man kunde forma den med händerna. Man skar den i fyrkantiga bitar, vilka lades ner i kokande saltat vatten.

Klubb

Klubb tillagades av ärtmjöl, det var ungefär på samma sätt som kams. När man skulle värma upp klubben, skar man den i bitar, slog på flott och stekte i panna.

Berättat av: Folkskollärare Hertzell
Plats: Bollnäs, Hälsingland
Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip (Uppsala 9311 frgl M81)
Se hela uppteckning 9311PDF (pdf, 6.1 MB)

Fler röster från Hälsingland

Blodkams

Man blandar ihop blod och rågmjöl, salt (men eljest inga kryddor), kavlar ut det just som en kaka på bordet, skär snedbitar och lägger ner och kokar dom i saltat vatten.


När blodkamsen ätes, kokar man mjölksås till med flott i såsen.


Uppvärmd kams

Blir det kvar skär man kamsen i bitar och steker opp i flott.

Berättat av: KnektKare, Karin Jonsson (född 1858)
Plats: Rengsjö, Hälsingland
Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip 1935 (Uppsala 9317 frgl M81)

Se hela uppteckning 9317PDF (pdf, 26.4 MB)



Nakne pojkar

Nakne pojkar, det var klimp av olika slag. Rärnklimp, vetemjölsklimp eller kornmjölsklimp. Man rörde ihop mjöl och vatten till en tjock smet och släppte ner tjocka klimpar i kokande och saltat vatten.


Berättat av: Werner Westin (född 1887)

Plats: Skog, Hälsingland

Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip (Uppsala 9319 M81)

Se hela uppteckning 9319PDF (pdf, 32.9 MB)

Jämtland

Bröd med blod som spad kallade man palt eller paltbröd. Blod av nöt, får, svin och getter användes. Blodet späddes alltid ut. Somliga spädde med vatten, andra med köttspad. De senare spädde mera, ty de räknade köttspadet som en sorts ersättning för blod. Vanligen rörde man i kornmjöl, men även grövre rågmjöl nyttjades, ja även bägge sorterna tillsammans. Potatis blandades ej i degen. Om kryddor och smaktillsatser togos med, vilket icke alltid skedde, hade man att välja mellan kyndel, mejram och peppar. Degen kallades paltbrödsdeg. Kakorna ristades inte. Man hade två sorters palt, nämligen vanlig palt av samma tjocklek som knäckebröd samt digerpalt. Degen varav digerpalten bakades fick jäsa och kakorna liknade halvtjockt bröd. Det tunna paltbrödet veks och upphängdes vanligen på käppar uppe i härbärgsjällen. Även den tjocka palten upphängdes. Det hände, att man smakade på den tunna palten, när den var nybakad, dock användes den ej vid måltid istället för bröd.

Plats: Norderön, Jämtland
Upptecknat: 1930 av K. O Andrén (Uppsala, 2773)
Se hela uppteckning 2773PDF (pdf, 25.5 MB)

Lappland

Palt var beteckningen på all slags palt. Mjölpalt, kams, pärpalt, kroppkakor, blodpalt, fetpalt. Vanlig, utan blod beredd palt av enbart mjöl: palt eller kams. Med potatis och fläsk: kroppkakor eller fetpalt.

Vanlig mjölpalt, vilken var den minst vanliga, kokades av tunn deg. Kokad pärpalt, alltså av kokad potatis med mjöl, måste degen vara hårdare. Rå pärpalt, då fick degen ej vara så hård. I alla sorters palt kunde man lägga in fläsk, men mest brukligt i äldre tid var att lägga in fårtalg. Till blodpalt skulle man ha mynta till krydda. Minns hur jag som lillpojke fick plocka munta på en särskild ”bänk” när mor skulle göra blodmat, palt, blodpannkaka eller blodpudding.

Berättat av: Almar Nilsson (född 1896)
Plats: Fredrika, Lappland
Upptecknat: 1968 (Uppsala 26938 frgl M81)
Se hela uppteckning 26938PDF (pdf, 22.8 MB)

Norrbotten

Ordet palt är en gemensam benämning på all salgs palt. Det har nämligen funnits och finns fortfarande flera sorters palt. Vanlig flatpalt, gjordes av råriven potatis, kornmjöl, vatten och salt. Sedan paltdegen fått lagom konsistens, formades palten med händerna, som förut doppats i vatten eller mjölats, till runda, något tillplattade kakor, som lades i en träslev. Försiktigt sänktes sleven ned i grytan med kokande vatten. Palten fick ligga kvar i sleven en liten stund, nämligen så länge det tog att forma till en ny palt. Den förra palten hade då hunnit stadga sig så pass, att den kunde släppas ned i vattnet, och en ny palt hamnade då i sleven ett tag, osv. Palten fick koka ungefär 1 timma. Man åt den varm. I mitten gjorde man en grop, i vilken en smörklick lades. Den smälte av värmen och de paltbitar som man skar ut från palten runt om gropen doppades i smöret i tur och ordning. Istället för smör kunde man ha lingonsylt. Mjölk dracks till. Ofta försågs palten med något slags inlägg, såsom lätt brynta kött- och fläskbitar, och då kallades palten fläskpalt, lätt brynta njur- och isterbitar, njurpalt. I detta sistnämnda fall ingick i regel blod i degen, och då kunde man kalla palten helt enkelt för blodpalt. En gemensam benämning på alla slags palt med inlägg var fetpalt.

I s k rompalt blandade man abborr-rom i själva paltdegen, i leverpalt malen eller i småbitar hackad lever, likaledes i själva degen.

Palt räknades alltid som kraftig mat och sällan förekom varken smörgåsbord eller efterrätt till ett paltmål.

Berättat av: Egon Lundberg
Plats: Norrfjärden, Norrbotten
Upptecknat: 1961 (Uppsala 24771 frgl 81)
Se hela uppteckning 24771PDF (pdf, 29 MB)

Fler röster från Norrbotten

Palt, antingen enbart av kornmjöl, eller också av potatisrev dvs riven potatis och kornmjöl. Denna senare palt kallas potatispalt. Även av blod och mjöl göres palt, kallad blodpalt. Dessutom finns fetpalt, som framställes genom att salt fläsk, skuret i små bitar, inlägges i palten. Man säger då att palten är försedd med ett öga. Formningen av palt sker för hand, varefter den lägges ned i sleven, som ligger i det kokande vattnet i grytan. Palten får ligga i sleven under det att nästa palt formas.

Plats: Nederluleå, Norrbotten
Upptecknat: 1929 av Algot Lundberg (född 1898), som intervjuat sin mor (Uppsala, 2428:1) 
Se hela uppteckning 2428:1PDF (pdf, 19.6 MB)



Nakne pojkar

Nakne pojkar, det var klimp av olika slag. Rärnklimp, vetemjölsklimp eller kornmjölsklimp. Man rörde ihop mjöl och vatten till en tjock smet och släppte ner tjocka klimpar i kokande och saltat vatten.


Berättat av: Werner Westin (född 1887)

Plats: Skog, Hälsingland

Upptecknat: 1935 av Imber Nordin-Grip (Uppsala 9319 M81)

Se hela uppteckning 9319PDF (pdf, 32.9 MB)

Småland

Kroppkakor med ål eller salt, vattenlagd sill. Den minsta, fingertjocka ålen användes till kroppkakor.

Stora råskalade potatis rives på ett rivjärn, beräkna 3 potatis till varje kroppkaka, låt den rivna massan vila 15 minuter i kärlet, häll nu bort alla den bruna lut = saften från potatisen, blanda i ungefär ¼ kokt kall, skalad riven potatis, lite finhackad lök, siktat kornmjöl så mycket att massan blir likt en gröt, forma med bägge händer rätt stora runda bullar, gör ett hål i mitten av varje kroppkaka och fyll här med rå men välflådd och rengjord ål skuren i små tärningar, stryk över fyllningen med potatismassan, så att ålen blir fullt gömd. I det på spisen kokande saltade vattnet nerlägges nu kroppkakor så fort man hinner forma till dem. Kroppkakorna bör koka en timme, denna tid passar också för ålen, ty all ål som kokas, bör koka en timme, för att bli god utan att falla sönder. I brist på ål användes salt, väl benad stor-sill som vattenlagts dagen förut och sönderskurits i små tärningar. Precis vilken fisksort som helst passade ej i kroppkakor. Åts med sitt eget spad som sås, eller i bästa fall likte mjölk dels som sås och dels att supa till, liksom mjölk och bröd ätes.

”Blinda” kroppkakor

Dessa koktes och anrättades på samma sätt som föregående, men saknade sovelfyllning, men fanns fisk av vilket slag som helst, så åts detta tillsammans med blind-kroppkakorna - - -

Under minst 1 gång varje vecka hela fastan åts kroppkakor.

Berättat av: Alma Nilsson
Plats: Döderhult, Småland
Upptecknat: 1958 (Uppsala 23787 frgl M25)
Se hela uppteckning 23787PDF (pdf, 88.3 MB)

Fler röster från Småland

Kroppkakorna gjordes av hälften kokt och hälften rå, riven potatis, ett par ägg och så mycket kornmjöl att det blev en fast deg. Av degen formades små runda kakor. Ett hål gjordes i mitten på kakan och fylldes med stekta fläsktärningar och lök. Kroppkakorna fick koka i saltat vatten tills de flöt upp.---

Berättat av: Annie Andersson
Plats: Dalhem, Småland
Upptecknat: 1960 (Uppsala 24423 frgl 81)

Se hela uppteckning 24423PDF (pdf, 21.2 MB)



Palt. När man lagade till palt, brynte man tärningar av fläsk, ister och lök. De skulle vara inuti palten. Dessutom skulle man röra till rågmjöl i ett fat, och det skulle vara bra nog tjockt. Så skulle man ha i potatis, både rå potatis och kokt potatis, ett par av varje, lite jäst, vit- och kryddpeppar och sirap. Så skulle man ha i blod förstås, svinblod, det är så kraftigt och så skulle man späda med mjölk och vatten. Själva palten gjordes trind och rund, det blev som kakor ungefär, och tärningarna lades i, och så koktes palten i saltat vatten ½ - 1 timme ungefär. Ibland stekte man fläsk och åt till palten, och då kokade man också en grå sås till av vetemjöl, vatten, fläskflott och lök. Ibland åt man bara lingonmos till palten.


Berättat av: Fru Klara Gustavsson (född 1883)

Plats: Hummelstad, Hallingeberg, Småland.

Upptecknat: 1951 av Carin Haeggblom (Uppsala 21575 frgl M81)

Se hela uppteckning 21575PDF (pdf, 9 MB)




Till palt användes groft rågmjöl som gjorde tillsammans med blod en deg med kryddor i: salt, peppar, kummin eller mejram, ibland en stekt ister eller fläsktärning inuti. En del tog också sirup i palten för den skulle bliva söt. Sedan stektes den i en stor gryta tills den blev genomkokt. Storleken varierade från ett hönsägg till en knytnäves storlek. Varje husmor hade sin bestämda form och storlek på palten. När den skulle ätas så stektes palten upp i fläskflott samt östes mjölk över och koka upp det. Var mycket god och närande mat.


Till tjänstefolk kunde det hända att palten användes som sovel. Detta skedde hos snålt folk. Då skivades palten i cm-tjocka skivor och så fick dom fläskflott att breda på detta. Skulle utgöra istället för fläsk eller kött, det förekom vid tidig måltid på morgonen vid klockan 4-5 på morgonen då dom skulle ut att tröska på logen.

Berättat av: Gösta Johansson

Plats: Moheda, Småland

Upptecknat: 1973 (Uppsala 28877 frgl M81)

Se hela uppteckning 28877PDF (pdf, 11.7 MB)



Århults by af Ålems socken, omsluter tiden från och med 1850-talet fram till nuvarande tid. Genom minnen och berättelser från mina förfäder, samt genom egna iakttagelser, efvenså genom att rådfråga äldre personer här i byn, har jag försökt att få svaren så fylliga som möjligt.

 

Palt kokas av blodet eller ”svetten” efter slaktade svin, i form av ”flate bulle” med mjöl och blod. Här följer nu ett ”gammalt recept” (kan vi säga) för tillagning af palt. Till en blodmängd av 2 liter= 3 halfstop, 3 kvarter = cirka 1 liter svagdricka eller söt mjölk, skålpund mycket groft sammalet rågmjöl, 5 teskedar salt, något vitpeppar, 5 teskedar mäjram, 5 matskedar finhackad lök.

 

Blodet silas, dricka och mjölk tillsättes under vispningen, kryddor och lök iblandas, hvarefter smeten får stå 11/2 timme och ”svälle”. Smeten formas som bullar i händerna, ett hål göres mitt på bullen och i detta hål lägges skurna fläsk- eller istertärningar, hvarefter smeten vikes över hålet, så lägges den formade palten i en djup kokskeda af trä med långt skaft, samt nedlägges i en gryta med kokande saltat vatten inte för många på en gång, för då faller palten sönder, den bör koka en half timme, hvarefter den tages upp, samt lägges i ett rissel, i hvars botten man lagt ren råghalm, ätes varm tillsammans med sylt eller grädde. Kall kan den stekas i skivor och stekas i mjölk på en vanlig stekpanna.

 

Berättat av: C. G. Nilsson (född 1878)

Plats: Ålem, Småland

Upptecknat: 1942 (Uppsala, 15369)

Se hela uppteckning 15369:

–15369, del 1PDF (pdf, 18.5 MB)

–15369, del 2PDF (pdf, 18.5 MB)

 

 

Kroppkaka, ”krobbkaka”. Till dessa togs stötta potater och kornmjöl, fläsk, flott, kryddpeppar. Då man format en bulle skar man den mitt itu och tog tre teskedar flott och fläsk som lades emellan båda kakhalvorna som lades samman igen, den lades nu i en gryta med kokande vatten, med något salt. 12 stycken sådana lades i samtidigt. Då dessa togos upp lades andra ned i stället. Dessa åtsos blå måndag – Bullamåndag – i fastlagen.

Berättat av: August Strömberg (född 1864)

Plats: Jät, Småland

Upptecknat: 1931 (Uppsala 3595)

Se hela uppteckning 3595PDF (pdf, 23.7 MB)

Värmland

Handpalt tillagades av blod utspätt med en mindre mängd mjölk. Häri vispades vetemjöl och grovt rågmjöl. Av denna smet gjordes bullar som koktes i vatten, tillsatt med något salt. Smult eller fläsktärningar blandades ibland i palten. Vid förtärandet skars den i skivor som stektes i fläskflott. Även lök och peppar blandades i smeten ibland. Till handpalten åts det stekta fläsket, vit sås eller lingonsylt.

Berättat av: Emmy Zaring
Plats: Sundsbyn, Blomskog, Värmland
Upptecknat: 1968 (Uppsala 27149 frgl M81)
Se hela uppteckning 27149PDF (pdf, 5.1 MB)

Fler röster från Värmland

En särskild sorts soppa, kokad av fett köttspad, med stora mjölklimpar, kallades ”kreffninger” (kroftningar). Den hade därjämte en del underliga namn som: ”kongler”, ”Kärkfelk” och ”naken kvinnfelk”.

Berättat av: Sten Larsson
Plats: Gustav Adolf, Värmland
Upptecknat: 1959 (Uppsala 24278 frgl M81)

Se hela uppteckning 24278PDF (pdf, 12.5 MB)



Kroppkaka som förr var så vanlig, inte precis vardagsmat, lagades till så: Av kokt mosad potatis, mjöl, lite mjölk och ägg rördes ihop en deg. Denna deg kavlades eller bakades ut till en stor kaka. Kokt rökt fläsk skars i små bitar eller tärningar. Dessa ströddes så ut på den utbakade degen, vilken sedan lages ihop från sidan, så att fläsket fann inuti. Så skars det sönder i lagom bitar som den kokades i salt vatten och åts till mjölksås.


Berättat av: Maria Karlsson (född 1868)

Plats: Stjälpet, Nordmark, Värmland

Upptecknat: 1950 av A Sandberg (Uppsala 20689 frgl M81)

Se hela uppteckning 20689PDF (pdf, 10.8 MB)



Paltbröd. Benämning på bröd med blod som spad. Man använde blod efter kor och svin. Blodet späddes ut med litet vatten. Allt eftersom man vispade blodet spädde man i vatten. Och om blodet ändå var för tjockt, när det skulle användas, spädde man ytterligare med vatten. Man använde sammalet rågmjöl. Blandade spad, mejram och socker. Man bakade ut ämne till den---Man gjorde ett hål i mitten. Jäst tillsattes och hon fick stå och jäsa som vanlig kakdeg.--- Palten hängdes i likhet med tunnbrödet på spett i taket. När den var genomtorr så bars spettet med palten till visthusboden.

Berättat av: Lotta Andersson (född 1859)
Plats: Borgvik, Värmland
Upptecknat: 1930 av Ragnar Nilsson (Uppsala, 2469:4)

Se hela uppteckning 2469:4PDF (pdf, 19.5 MB)

Västergötland

En maträtt som kom stekt palt eller paltbröd nära, var stekt bröd. Det tillgick på så sätt att man stekte fläsk i stekpannan, varefter flottet späddes ut med vatten. I detta spad lade man ned brödstycken. Var brödet poröst, sög det till sig det feta spadet, mjuknade och blev fett och gott, det påminde rätt mycket om stekt paltbröd. Stekt bröd med stekt fläsk var en ofta förekommande frukosträtt under den tid, då man ej hade annat än torrt och hårt bröd att tillgå.

Berättat av: Ida Svensson (född 1865), Anna Lyrén (född 1878), Adolf Gustafsson (född 1880)
Plats: Larv, Västergötland
Upptecknat: 1950 (Uppsala, 20646)
Se hela uppteckning 20646PDF (pdf, 12.4 MB)

Östergötland

Man gjorde aldrig mjölpalt utan blod. När man talade om palt menade man alltid blodpalt. Den i saltvatten kokta palten skars i skivor och dessa stektes i stekpanna och åts sedan med kröson eller fläsk.

Kroppkakor förekom ej i orten.

Berättat av: Fru Alfhild Andersson (född 1890)
Plats: Lagnö, Sankt Anna, Östergötland
Upptecknat: 1966 av Per Aggemark (Uppsala 26340 frgl M81)
Se hela uppteckning 26340PDF (pdf, 8 MB)

Fler röster från Östergötland

Paltbröd. Blodet efter nötkreatur och grisar blandades med mycket råriven potatis och rikligt med salt, för att det lättare ska kunna förvaras. Surdeg (eller jäst numera) blandades i till en vanlig deg som får jäsa över natten. På morgonen arbetades in mera mjöl till en fast deg som fick jäsa upp. Utbakades i tunna, runda kakor och med en kniv gjordes ett kors i kakan. Vet ej om det hade någon rituell betydelse. Med ett korvhorn gjordes ett hål i mitten av kakan. Fick jäsa upp, naggades och gräddades. Sedan kakorna kallnat klövs de itu, för att kunna torka lättare, och träddes på en lång, smal stake att torka i taket. Användes ofta som frukosträtt på sommaren tillsammans med stekt fläsk och mjölksås.

Berättat av: Ottilia Andersson (född 1881)
Plats: Svinhult, Östergötland
Upptecknat: 1950 (Uppsala, 20602)

Se hela uppteckning 20602PDF (pdf, 2.6 MB)

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 22 september 2020

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se