Får

Får har hållits främst för ull, päls och kött. Fårkött var förr vardagsmat. Lår, och även bogar, saltades och torkades eller röktes till ”fårfiol”. 

Kvinna står grensle över får och mjölkar det.

Fåren har hållits för kött och ull, men ibland också för mjölk. Här fårmjölkning på Stora Rågö år 1927. Foto: Per Söderbäck/Isof.

Ull, mjölk och kött

Fåret (Ovis aries) kom till Skandinavien under yngre stenåldern, men blev allt vanligare under järnåldern. Det har hållits för såväl kött, som för ull och päls och har också mjölkats i mindre omfattning. Det fanns tidigt regionala variationer på olika får och ett flertal olika lantraser finns fortfarande bevarade, trots att man tidigt började avel med importerade raser. Lantrasernas många fördelar och ett aktivt bevarandearbete har gjort att de finns kvar. Får är goda landskapsvårdare som förr också föddes upp på löv.

Slaktades på hösten

Fåren slaktades vanligen på hösten, vid en ålder av 6 till 15 år. De skulle inte bli äldre än 10 år. En tacka som inte kunde betäckas, slaktades vid omkring 2 års ålder. En avelsbagge behölls vanligen i 3 år. Om den ansågs bra kunde den behållas i 6–7 år. Bagglamm slaktades efter fyra månader eftersom man bara ville ha en i varje besättning.

Fårkött till vardags

Fårkött var förr vardagsmat. Lår, och även bogar, saltades och torkades eller röktes till ”fårfiol”. Ett begrepp som fortfarande används och som egentligen är en skämtsam benämning på torkat fårlår som man håller mot bröstet medan man skär skivor. En fårfiol kunde passa både på festbordet och i matsäcksskrinet. Av köttrester gjordes korv och sylta/hack. Talgen var viktig. Den användes i korvsmet, till matlagning av alla slag och inte minst till ljustillverkning.

Röster från arkivet

Skåne

Efter frukost gjorde Mor iordning en bänk för att klippa ett får och Far skulle sedan slakta det. ”Slaktepågen” talade hela dagen om ditt snälla får Tomas, men han hade de andra sexton kvar, så han fick väl trösta sig. ---

Nästa dag: Far styckade fåret, och Mor saltade ner det och lagade två rullkorvar, innan hon började med middagsmaten. --- Till middag hade de köttbullar af får och surmjölk.

Plats: Lunnarps by, Mellby, Skåne
Upptecknat: 8-9 augusti 1902 av Hulda Sommarin, elev på Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala (29403:14)

Värmland

Fårkött var många som torkade eller rökade. Detta användes sedan som smörgåspålägg i matsäcken. Spadet som erhölls vid kokning av kött och fläsk användes ibland att koka råskalad potatis i. Ibland doppades bröd i spadet och åts, detta i synnerhet då fläsk kokades. Eller också bröt man hårt tunnbröd i spadet och åt. Denna rätt har jag hört några kalla brömoja. Andra har kallat det mölja.---

Berättat av: Sten Larsson (född 1895)
Plats: Gustav Adolf, Värmland
Upptecknat: 1954 (Uppsala 22802)

Se hela uppteckning 22802PDF (pdf, 19.5 MB)

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 16 mars 2021

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se