Braxen

Abramis brama

Brax illustrerad i färg.

Illustration av Wilhelm von Wright till boken Skandinaviens fiskar (utgiven 1836-1857).

Braxen var en uppskattad matfisk i äldre tid, men i dag är den ganska bortglömd och underskattad.

Namnet kan troligtvis härledas till ett gammalt germansk verb med innebörden 'glimta' och 'glänsa'.

Braxen är vanlig i södra och mellersta Sverige, men saknas utmed Bohuskusten. Nordgränsen går genom Värmland, Dalarna och Hälsingland och den finns längs hela Norrlandskusten. Den förekommer även i Östersjöns skärgårdar. Braxen växer långsamt och det tar 7–8 år innan den väger ett kilo. Den kan nå en vikt av 11,5 kg och bli 75 cm. Vanligtvis ligger vikten på ca 1–2 kg i svenska vatten.

”När häggen blommar och enen ryker, då leker braxen”, står det i Bondepraktikan. Det var då man i huvudsak fiskade braxen med spö eller med nät och katsor. Även under vintern kunde den fångas med not.

Braxen har anrättats på många olika sätt: kokats, saltats, rökts. Det var vanligt att torka den eller salta in den, som förrådsmat. Braxen kan ersätta karp i recept. Passar bra i en aladåb. I äldre kokböcker räknas tungan som en delikatess.

Länkar

Havs- och vattenmyndigheten: Braxenlänk till annan webbplats

SLU Artdatabanken: Braxen (Abramis brama)länk till annan webbplats

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 10 december 2020

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se