Klarskinn

I äldre tid användes fiskskinn, klarskinn, i kaffepannan för att klara kaffet.

Tre bilder som visas hur fiskskinn rengörs, torkas och klipps i bitar.

Beredning av klarskinn. Foto: Skansen.

Tog hand om sumpen

Skinn från lutfisk (långa eller sej), ål, lake, abborre eller torsk användes förr för att klara kaffet. Det var ofta mycket sump i grovmalet kokkaffe och vanligtvis kokade man också på sumpen eller använde olika surrogat.

När klarskinnet får koka med i kaffepannan binder proteinet i fiskskinnet en del av kaffets garvämnen. När de sjunker till pannans botten drar de med sig sumpen. Klarskinn var något som alla använde. Man skrapade noga av fiskskinnen, torkade dem ovanför spisen och klippte dem i småbitar.

Röster från arkivet

Några röster från arkivets Frågelista M25, Jaktens och fiskets betydelse för hushållningen, visar på hur många olika slags fiskskinn som kunde användas till klarskinn:

Skinnen av lutfisk användes som klarmedel till kaffe.

Berättat av: Maria Aronsson, Råggärd, 1944 (Uppsala 16648)

Stora abborrar samt gäddor och lake flåddes. Skinnen hängdes i solen att torka till klarskinn.

Berättat av: Lisa Johansson, Vilhelmina, 1947 (Uppsala 18683)

Klarskinn i kaffe har använts (och begagnas ännu av somliga). Det flåddes av vattlagd lutfisk (långa, torsk, gråsej), torkades upphängd på ett snöre framför spisen, klipptes i halvtumsstora bitar och förvarades i en burk eller träask.

Berättat av: Karl L:son Bergkvist, Dalby, Värmland, 1951 (Uppsala 21518)

Klarskinn användes ofta till kaffe. Min mor använde det tom bara tills för några år sedan. Mest skinn av torkad långa men också abborrhud användes till klarskinn.

Berättat av: Paul Lundin, Ådalsliden, Ångermanland, 1978 (Uppsala 31004)

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Uppdaterad 23 mars 2021

    INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

    Isof, Institutet för språk och folkminnen, är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.


    Gå till institutets webb: www.isof.se