Hur vet vi det här?

Olika sorters källor

Bruken växte sig stora under 1600-talen, men bruken fortsatte länge, även efter att man hittat på andra sätt att jobba som inte räknades som vallonsmide (till exempel lancashiresmide under 1800-talet och framåt). Vissa bruk fortsatte att drivas in på 1900-talet.

Vi har olika sorters källor från den här långa tidsperioden, och därför kan vi också veta en del om livet på bruk. Vi har kartor och beskrivningar över dem, vi har listor över allas löner, vi har register över när och varför folk har dött, vi har berättelser och brev, och från den senare tiden har vi också inspelningar av folk som kan berätta om livet på bruk!

Han fick börja när han var 12 år

Här kan du lyssna på en del av en intervju med David Löfström, född 1883, som berättar om när pappan var barn och växte upp på ett bruk.

Intervjuare: Jo. När Löfström, om jag får säga så …

David Löfström: Ja, ja, ja.

Intervjuare: … var liten, då var far med i bruket här?

David Löfström: Ja, det var han, och han var murare på sin tid. Och förresten, då var det inte några sådana där bestämda jobb de hade utan det var lantbruk ibland och smidet ibland och så undan för undan efter som det föll sig. Det findes inte folk så det räckte till till allting inte se. Och då var det jordbruket mest som var det enda näringen här. Och …

Intervjuare: Fick ni som pojke vara med och hjälpa till i jordbruket?

David Löfström: Jaa, det tror jag det se, då fick han ju börja när han var 12 år och tidigare fick han ju gå varannan vecka i skolan och varannan vecka i arbete. Och då hade han ju 25 öre om dagen. I regel. Så det vart inte så värst stora inkomster på den tiden.

Läs mer om vallonbruken i Isofs webbutställning!