Storstrejk för rösträtt 1902

Den 15, 16 och 17 maj år 1902 rådde storstrejk i Sverige. Arbetarna, med det socialdemokratiska partiet i spetsen, hade länge arbetat för allmän rösträtt.

På 1890-talet hade det också bildats en mängd rösträttsföreningar, som började kämpa mot orättvisorna; man ville ha bort det förhatliga inkomststrecket, vilket endast tillät män med en årlig inkomst över 800 kronor att rösta. Men när en ny valordning år 1902 kom på förslag innebar den snarare en förstärkning av orättvisorna: in­komststrecket skulle sänkas till 600 kronor, åldersgränsen höjas till 25 år, och kvinnor skulle överhuvudtaget inte få rösta. I klartext innebar detta att stadens arbetare skulle få förbli utan rösträtt.

Förslaget väckte stor indignation hos alla rösträttskämpar. Det socialdemokratiska partiet föreslog att demonstrationer skulle hållas varje söndag från och med den 20 april. För övrigt skulle allt arbete i landet ligga nere under de dagar då riksda­gen avgjorde frågan. Följden av demonstrationerna och stor­strejken blev att förslaget återremitterades. Den allmänna rösträtten lät vänta på sig; först 1921 fick både kvinnor och män rösträtt i Sverige.

Visan om storstrejksdagarna i Göteborg utkom som skilling­tryck, och sjöngs till samma melodi som ”Arbetets söner”. Trycket innehåller även följande uppmaning: ”OBS. Sänd ett exemplar till våra lagstiftare - det skadar ej”.