Dansbanor och nöjesfält
Göteborg har haft många folkkära nöjesfält och dansbanor, där främst den arbetande ungdomen roade sig.
%2014_Dansbanor_Upp%C3%A5-dufvas-backe-12.jpg)
Mellan 1887–1922 fanns det en dansbana på Dufvas backe i Slottskogen, som också var ett populärt utflyktsmål för familjerna. Många tog med sig matsäck, och dukade upp en måltid i det gröna. På vintern åktes skridskodans på Lilla Dammen. Musiken framfördes av unga pojkar, som spelade på munspel.
1902 öppnade Krokängs nöjesplats på Hisingen. Den ägdes av Göteborgs Arbetarkommun och drevs fram till 1930-talet. För att komma dit ut fick man ta ångslupen ”Kaffesumpen” över älven. På nöjesfältet fanns lyckohjul och dansbana; där uppträdde även populära artister.
Liseberg öppnade i samband med jubileumsutställningen 1923. Här har det funnits två dansbanor: Polketten och Jazzen. På Polketten spelades gammaldans, på Jazzen dansades det till mer moderna tongångar.
Läs som pdf
Innehållet på sidan är hämtat från kapitlet Dansbanor och nöjesfält i boken Det hände sig i Göteborg (Nordström 1980), sid 132–133. Här kan du läsa sidorna som pdf: