Dansbanor och nöjesfält

Göteborg har haft många folkkära nöjesfält och dansbanor, där främst den arbetande ungdomen roade sig.

Mellan 1887–1922 fanns det en dansbana på Dufvas backe i Slottskogen, som också var ett populärt utflyktsmål för familjerna. Många tog med sig matsäck, och dukade upp en måltid i det gröna. På vintern åktes skridskodans på Lilla Dammen. Musiken fram­fördes av unga pojkar, som spelade på munspel.

1902 öppnade Krokängs nöjesplats på Hisingen. Den ägdes av Göteborgs Arbetarkommun och drevs fram till 1930-talet. För att komma dit ut fick man ta ångslupen ”Kaffesumpen” över älven. På nöjesfältet fanns lyckohjul och dansbana; där uppträdde även populära artister.

Liseberg öppnade i samband med jubileumsutställningen 1923. Här har det funnits två dansbanor: Polketten och Jazzen. På Polketten spelades gammaldans, på Jazzen dansades det till mer moderna tongångar. 

Visa: Uppå Dufvas backe

Läs som pdf

Innehållet på sidan är hämtat från kapitlet Dansbanor och nöjesfält i boken Det hände sig i Göteborg (Nordström 1980), sid 132–133. Här kan du läsa sidorna som pdf: