3. Till vilka ordklasser hör nyorden?

1. Vilka ord tillhör vilken ordklass?

Vissa ordklasser är mer öppna för nya ord än andra – men vilka är de? Studera årets nyordslista och kategorisera årets nyord enligt ordklass.

Diskutera:

• Till vilka ordklasser hör flest ord?
• Vilka ordklasser finns inte representerade bland årets nyord?
• Vilka ordklasser verkar vara mest respektive minst öppna för att ta emot nya ord? Varför tror ni att det är så?

2. Vilka ord kan du omvandla till en annan ordklass?

När ett nyord bildas genom avledning tar man ett redan existerande ord och omvandlar det till ett nytt genom att byta ordklass.

• Försök hitta minst ett:
  • substantiv som går att göra om till ett verb (leg/legga, mms/mms:a)
  • verb som går att göra om till ett substantiv (mansplaina/mansplaining, ståpaddla/ståpaddling)
  • ord som går att göra om till ett adjektiv (faktaresistens/faktaresistent, serieotrohet/serieotrogen).

Det är ovanligt att det bildas nya pronomen i svenskan, men under de senaste åren har pronomenet hen kommit att användas av allt fler, och många använder också en alltmer i stället för man. Dessutom finns det vardagliga benim (från nyordslistan 2019) som används av vissa unga. Varför tror ni att det är så ovanligt med nya pronomen? Varför har svenskan trots det fått dessa nya pronomen? Känner du till några andra förändringar i vårt bruk av pronomen?

3. Hur anpassas nyorden?

Ibland kan det vara svårt att använda framför allt inlånade ord. När nya ord kommer in i svenskan måste de ofta anpassas till det svenska språksystemet. Vad innebär det? Hur gör vi för att anpassa orden? Studera nyordslistan och laborera med orden genom att sätta in dem i meningar för att se hur de anpassas och böjs för att kunna passa in.

• Hur ser substantiven ut i bestämd form, det vill säga om du sätter den/det framför? Och hur blir pluralformen, det vill säga om du sätter flera framför?
• Hur böjs verben i olika tidsformer?
• Hur kompareras adjektiven?

Diskutera:

• Vilka ord var svåra att hantera i övningen ovan? Varför?
• Ibland är det svårt att bestämma hur ett ord ska stavas (vapea, vapa eller vejpa?) och böjas (s-plural eller annan pluralform: flera youtuber, youtubers eller youtubare?). Hur och i vilka sammanhang kan detta bli ett problem? Vilka svårigheter kan det innebära för språket när vi får nya ord? Vilka olika sätt att lösa sådana problem finns det?
• Vissa ord bildar plural på flera sätt, till exempel bikini där SAOL rekommenderar ”bikinier hellre än bikinis” medan SO i plural rekommenderar flera ”bikini, även bikinier eller bikinis”. Varför tror du att det är så?

Välj ett nyord och beskriv det som i en ordbok, det vill säga gör en ordboksartikel. Ange uttal, ordklass, böjning, betydelse etc. som i följande exempel från Svenska Akademiens ordlista:

• zombie [såm’bi] s. ~n; pl. ~r (-er) hellre än ~s
  - levande kropp som förlorat sin själ och styrs av magi; slö och apatisk person

Titta i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok (SO) Länk till annan webbplats. för att se fler exempel på hur det brukar se ut.