1. Hur bildar vi nyord?

1. Så bildas nya ord

Nya ord bildas oftast enligt ett visst mönster. De två vanligaste metoderna för att bilda nyord är att skapa en ny sammansättning av befintliga ord (till exempel klädbibliotek) eller att låna in ett ord från ett annat språk (som cringe). Andra ordbildningstyper är förkortningar (till exempel fomo), kortord (som app) och ord som har fått en ny ändelse, en så kallad avledning (som legga av leg).

Läs gärna artikeln om hur nya ord bildas: Vad är ett nyord? Länk till annan webbplats. (Språktidningen, december 2010).

Studera årets nyordslista och gör följande uppgifter:

• Hur är nyorden bildade? Analysera orden och placera in dem i en eller flera av följande ordbildningskategorier:
  • sammansättning (exempel: bemanningsföretag, hästlasagne, reality-tv, foppatoffel)
  • inlån från andra språk (exempel: parkour, gäri, reality-tv, blinga, app)
  • förkortning (exempel: fomo, mms:a)
  • kortord (exempel: app, legga)
  • avledning (exempel: legga, blinga, förortare, skajpa/skypa)
  • andra typer av ordbildning (exempel: foppatoffel som är bildat av ett namn).

• Sammanställ och diskutera dina resultat:
  • Placerade du något ord i flera kategorier? I så fall varför?
  • Vilket ordbildningssätt var vanligast? Varför tror du att det är så?
  • Placerade du några ord i kategorin övrigt? Hur skulle du säga att de orden är bildade?
  • Bilda egna nyord inom respektive kategori och förklara vad dina nyord betyder.

2. Ord som bildas av namn

En del ord bildas av namn. Förekommer det personnamn, ortnamn, varumärken eller andra namn bland nyorden? Ett par exempel från tidigare nyordslistor är:

• zlatanera: ’klara av något med kraft; dominera’, efter Zlatan Ibrahimović (2012)
• swisha: ’använda en app [Swish] för att föra över pengar’ (2015).

Titta på nyordslistan:

• Finns det ord på listan som har bildats av namn? Vilket eller vilka?
• Försök att komma på exempel på andra nyord eller andra ord som är bildade av namn.

3. Nya ord från andra språk

Många nya ord kommer från andra språk. Efter andra världskriget har vi främst lånat från engelskan, men även från andra språk. Vilka av årets nyord är inlånade och från vilka språk?

Diskutera:

• Vilka ord kommer från engelskan? Hur kommer det sig att vi lånar så många ord från just engelskan?
• Hur vanligt är det bland nyorden att lånorden tas in rakt av, anpassas i stavning och böjning respektive översätts till svenska (så kallade översättningslån)? Varför behandlas olika lånord på olika sätt tror du?
• Vilka ord kommer från andra språk? Vilka andra språk är det? Varför tror du att vi har lånat in just de orden från de språken? Vad är det för typ av ord?

Undersök något av följande:

• Ord från engelskan:
  • Vilka lånord från engelskan kom in i svenskan under tidigare århundranden?
  • När kom de in i svenskan ?
  • Vilken typ av ord är det? eller

• Ord från andra språk:
  • Vilka språk förutom engelskan har vi främst lånat ord från?
  • När i tiden gjorde vi det?
  • Vilken typ av ord är det? eller

• Ord till andra språk:
  • Vilka ord har svenskan lånat ut till andra språk?
  • Till vilka språk är det?
  • Hur används, stavas och uttalas orden?

• Välj ut ett par ord från nyordslistan och gör en plansch, en tabell eller annan schematisk uppställning där du redovisar ordens betydelse med dina ordbildningsanalyser och slutsatser eller
• Gör en tidslinje med exempel på lånord där du visar från vilka språk vi lånat in nya ord och vilken typ av ord det är.