3. Nyord och ungdomsspråk

Studera årets nyordslista och tidigare års nyordslistor.

Diskutera:

• Vilka ord tycker du kan räknas som ungdomsspråk?
• Vad kan du lära dig om en annan människa utifrån hur hen talar (som ålder, kön, utbildningsnivå, yrke och ursprung)?
• Språket vi använder har olika status beroende på vem vi talar med. I vilka situationer känner du att ditt språk och de ord du använder har hög respektive låg status? I vilka situationer anpassar du ditt språk?
• Vad finns det för fördomar och attityder till ungdomsspråk i olika delar av samhället tror du? Vad tycker du om det?
• De största språken i Sverige efter svenskan är finska och arabiska. Men speglar nyordslistan och Svenska Akademiens ordlista den språkliga verklighet vi lever i?
• Hur svårt tror du att det är för förortsslang att bli etablerat och komma med i officiella ordlistor? Orden cringe och dabba som är inlånade från engelskan var med på nyordslistan 2018, och orden keff och guss finns med i SAOL.
• Hur ska vanliga slangord som aina, gitta, jalla, shoo, län, bre och göt kunna etablera sig även i ”de finare salongerna”? Sök på exempelvis Slangopedia Länk till annan webbplats. om du inte vet vad orden betyder.
• Det sägs att språk är makt – på vilket sätt och i vilka sammanhang har ungdomsspråk makt?

I lärarhandledningen finns förslag på artiklar att läsa om hur ordval kan spegla ens ålder.