Stil och stilnivåer

Texter ser olika ut. Man skiljer på olika texttyper och stilnivåer.

Världen är full av texter. Från det att vi vaknar på morgonen till dess att vi lägger oss om kvällen ser vi texter överallt. Det är text på mjölkpaketet, i telefonen, på tv:n, på busshållplatsen, på busskortet, på bussen, i tidningen, över dörren till skolan. Det är text i läroböckerna, i reklambladen vi får i brevlådan och i kuverten som kommer från olika myndigheter.

Texter har olika stil

Detta är bara några av alla de texter vi läser en vanlig dag. Men de här texterna är väldigt olika. Vissa av texterna är lätta att läsa och påminner om hur vi pratar. Andra är svårlästa med långa, omständliga meningar och svåra ord. Det beror på att de har olika stil.

Varje gång man pratar med eller skriver till någon gör man olika val. Man bestämmer sig för vad man vill få sagt till vem och hur man vill göra det. Vad är budskapet, det man vill att den andre ska få veta. Vem är den som ska få höra budskapet. Det kan vara en eller flera personer, någon man känner eller någon främmande. Det kan också vara så att det inte är en person, utan till exempel en myndighet. Frågan hur rör på vilket sätt budskapet ska föras fram: telefonsamtal, personligt möte, mejl, tidningsartikel, sms, chatt eller något annat sätt. Svaren på alla de här frågorna avgör vilken stil man ska använda sig av.

Vem skriver du till?

Man pratar inte med alla människor på samma sätt. Man talar på ett sätt med sin mormor och på ett annat sätt med sin lärare eller sina vänner. På samma sätt skriver man på olika sätt beroende på vem man skriver till. En journalist som ska skriva i tidningen om en olycka måste tänka på att läsarna inte vet något om olyckan innan de läser om den. Därför måste journalisten välja ord och uppgifter som gör att alla förstår. Två personer som båda såg olyckan kan använda helt andra ord när de pratar om den med varandra. Det beror på att båda såg olyckan och vet vad som hände. Det brukar man kalla att de har en förförståelse. Den som har förförståelse vet redan något om det den får höra eller läsa om. Den som har förförståelse behöver inte få lika många detaljer som den som får veta något för första gången.

Skilj på tal och skrift

Det spelar också roll om man väljer att tala eller att skriva. Det talade språket skiljer sig från det skrivna. Talet har oftast lättare grammatik. Dessutom har talet fördelen att om man inte förstår varandra kan man alltid fråga. Det kan man inte om man skriver ett brev eller en uppsats. Då måste man vara så tydlig att man kan vara säker på att den som läser förstår vad man menar. Att tala som man skriver eller att skriva som man talar fungerar inte alltid så bra.