Dialekter i skolan

Ett undervisningsmaterial tänkt för ämnena svenska och svenska som andraspråk på högstadiet och i gymnasiet.

Det här undervisningsmaterialet om dialekter vänder sig till dig som är lärare på högstadiet och gymnasiet. Det är tänkt att fungera som underlag för undervisningen om dialekter i ämnena svenska och svenska som andraspråk, och vi kopplar materialet till de relevanta avsnitten i kurs- och ämnesplanerna. Det finns mycket material att välja bland och tanken är att du som lärare gör ett urval utifrån förutsättningarna för just dina elever och din undervisning.

Använd tillsammans med dialektinspelningar

Materialet används med fördel tillsammans med de dialektinspelningar med transkriptioner och översättningar till standardsvenska som finns under sidan Utforska Sveriges dialekter i kunskapsbanken Lär dig mer om svenska dialekter (klicka dig vidare till respektive dialektområde för att hitta ljudklippen). Notera att dessa dialektinspelningar, precis som majoriteten av de inspelningar vi har i våra samlingar, till största delen representerar äldre svenska dialekter såsom de lät för cirka 100 år sedan, främst ute på landsbygden.

Vi har även ett material här på vår webbplats som representerar nutida dialekter: läromedlet Svenska från olika håll. Det kan vara väldigt talande att jämföra inspelningar därifrån med inspelningarna av äldre dialekt på sidorna Utforska Sveriges dialekter.

Materialets innehåll

I undervisningsmaterialet på den här sidan har vi sammanställt lättillgänglig och grundläggande information om dialekter som eleverna kan ta del av på Isofs webbplats.

Vi rekommenderar att du utgår från våra två pedagogiska filmer om dialekter: Vad är en dialekt? och Varför finns dialekter? I dem presenteras relevanta basfakta kring dialekter i allmänhet och de svenska dialekterna i synnerhet. Kring dem kan undervisningen sedan byggas ut med information om dialekter och inspelningar av dialekter som finns att ta del av här på vår webbplats och som vi länkar till på den här sidan.

Vi ger här också förslag på inspirations- och diskussionsfrågor samt olika övningar och uppgifter som kan användas i undervisningen om dialekter. Vissa är tänkta att få igång elevernas tankar medan andra kan ingå i betygsunderlaget.

Vi guidar dig även vidare med tips på var man kan lyssna och titta på dialekter och var man kan läsa både på och om olika dialekter.

Fakta om dialekter på isof.se

Här på isof.se hittar du en mängd fakta och information om dialekter, samt dialektinspelningar som du kan använda i undervisningen.

Pedagogiska filmer om dialekter

Vad är en dialekt och varför finns de? Dialektpedagog Lovisa Alvtörn förklarar.

Som utgångspunkt för undervisningen om dialekter passar det bra att använda våra två pedagogiska filmer om dialekter: Vad är en dialekt? och Varför finns dialekter? I dem presenteras relevanta basfakta kring dialekter i allmänhet och de svenska dialekterna i synnerhet.

Kring dessa filmer kan undervisningen sedan byggas ut med annan information om dialekter och inspelningar av dialekter som finns att ta del av här på vår webbplats och som vi presenterar eller länkar till på den här sidan.

Du hittar också en fördjupningsfilm där vi gläntar på dörren till en inspelning 1947. Fotografier och inspelningar ger en bild av hur en dialektinspelning kunde gå till längre tillbaka i tiden.

Kunskapsbank om svenska dialekter

I vår kunskapsbank om svenska dialekter hittar du grundläggande och populärvetenskapligt skriven information om vad en dialekt är, fördomar runt dialekter och hur dialekterna har förändrats genom tiderna. Du kan också fördjupa dig i olika dialekter och dialektområden, och lyssna på dialektinspelningar från olika delar av Sverige.

Läromedlet Svenska från olika håll

Mer fakta om dialekter hittar du i vårt webbläromedel Svenska från olika håll. Där finns en genomgång av svenskans huvudsakliga dialektområden. Du får veta vad som är typiskt för dialekterna i varje område. Det finns också ljudexempel, ordlistor, exempel på kända svenskar och musik på dialekt från alla dialektområdena. Detta läromedel fokuserar på de moderna svenska dialekterna, som de låter idag!

Vi har anpassat språket i Svenska från olika håll så att det ska vara så enkelt som möjligt. Därför kallar vi det för ett läromedel i svenska som andraspråk, men det passar precis lika bra för dig som är barn eller ungdom och har svenska som modersmål!

Dialektkartan

Dialektkartan kan du botanisera runt och lyssna på hundratals äldre dialektinspelningar från olika delar av Sverige!

Notera att dessa inspelningar saknar transkriptioner och översättningar och därför ibland kan vara svåra att förstå. I vår kunskapsbank om svenska dialekter hittar du dock dialektinspelningar från alla Sveriges landskap med transkriptioner och översättningar.

Vanliga frågor och svar om dialekter

Här kan du läsa vanliga frågor och svar om dialekter, med länkar till fördjupning. Vissa av svaren är lite mer komplicerade och kan vara svåra att ta till sig för eleverna. Därför finns det också en särskild version där svaren är skrivna specifikt för barn och unga.

Dialektkviss

Bland våra kviss hittar du flera olika dialektkviss där du kan testa dina kunskaper om dialekter och dialektord. Dessa kan vara roliga för eleverna själva att testa!

Dialektbloggen

I Dialektbloggen skriver våra dialektologer intressanta och spännande texter om olika dialektord och dialektföreteelser. Vissa av texterna är enkla att förstå och kan läsas direkt av eleverna medan andra är lite svårare. Det finns också både mycket korta och ganska långa blogginlägg så botanisera gärna runt bland dessa texter.

Fakta och lärarinformation som pdf

Här hittar du ett undervisningsmaterial om dialekter som pdf. Fakta om dialekter är främst skrivet för elever på högstadiet och gymnasiet, men kan anpassas även för yngre elever. Det finns även ett häfte med källhänvisningar.

Dessa häften är för närvarande under uppdatering! Nysläpp planeras till starten av höstterminen 2023.

Uppgifter och övningar

Vissa av uppgifterna vi tipsar om här kan göras ganska stora om man vill, men det går också att plocka delar och använda dem som mindre moment i undervisningen om dialekter. Anpassa omfånget efter vad som passar just dina elever!

Övning 1

Låt eleverna i grupper välja ut en till tre inspelningar med transkriptioner från olika delar av landet. Jämför dem med varandra och/eller med standardsvenskan eller den egna dialekten.

Vilka dialektområden tillhör dialekten/dialekterna? Utgå från avsnittet Utforska Sveriges dialekter i kunskapsbanken. Var finns skillnader mot standardspråket? Ge exempel från inspelningarna/transkriptionerna.

Hittar du ord eller uttal som är gemensamma med t.ex. norskan eller danskan eller inlånade från t.ex. tyskan eller franskan. Finns det kanske fornnordiska ord eller uttal som i dag inte lever kvar i standardspråket? Kolla upp ord du inte känner igen från standardsvenskan i till exempel Svenska Akademiens ordbok (SAOB) Länk till annan webbplats. eller en etymologisk ordbok där ords ursprung och utveckling förklaras. Kan man dra slutsatser om hur dialekten utvecklats genom att dialekttalarna antingen har haft kontakter med utomstående eller att de istället har levt isolerat?

Övning 2

Eleverna väljer enskilt eller i grupp var sin dialektinspelning med transkription. Se till att det blir spridning över de olika dialektområdena. Låt eleverna efterforska och med hjälp av informationen om dialekter analysera den dialekt de valt.

Exempel på uppgifter:

  • Ange dialektområde, typiska språkdrag, ord och uttal du inte känner igen från standardspråket och som verkar vara speciella för dialekten. Gör en liten dialektordlista för inspelningen.
  • Ta reda på ortens/områdets historiska utveckling. Lever dialekten kvar idag? Varför/varför inte? (T.ex. massiv utflyttning/inflyttning, skiftesreform eller ej,
    industrialisering eller ej, i nutid påverkan från närliggande storstad, resten av landets attityder till dialekten osv.)
  • Redovisning muntligt och/eller skriftligt. Eventuellt kan övriga i klassen anteckna för att sedan bli testade. Eleverna kan få i uppgift att lära ut några av de speciella dialektord de hittar i sin dialekt.

Övning 3

Mormors katt av Rut Puck Olsson är en liten bok som finns översatt till över 40 dialekter. Den är därför utmärkt som utgångspunkt för att jämföra dialekter med varandra, hitta likheter och skillnader. De olika versionerna går extra lätt att jämföra med varandra eftersom textmassan på varje sida alltid återfinns på samma sidnummer.

Exempel på uppgifter med boken som utgångspunkt:

  • Eleverna kan få utdrag ur boken utan att få veta vilken dialekt deras utdrag är skrivet på. De kan både lyssna på och läsa sin dialektversion. Därefter gäller det att gissa vilken dialekt det är! Känner de igen några speciella ord eller språkdrag? Ta hjälp av kunskapsbanken och avsnittet Utforska Sveriges dialekter. Sök på nätet, i Rietz Svenskt dialekt-lexikon Länk till annan webbplats., en etymologisk ordbok eller Svenska Akademiens ordbok (SAOB) Länk till annan webbplats. efter dialektord som finns med.
  • En annan uppgift är att försöka översätta utdraget till standardsvenska, eller till sin egen dialekt.
  • Det kan vara spännande att välja flera versioner av boken och jämföra dessa med varandra för att hitta likheter och skillnader mellan dialekter nära eller långt ifrån varandra.
  • Med hjälp av de dialektord eleverna hittar i boken kan de få försöka skriva en kort fortsättning på dialekt på det utdrag de fått.
  • De kan också göra en ordlista med översättningar av de dialektord som finns i deras textavsnitt.

Övning 4

Läraren och/eller eleverna väljer ut ett antal dialektord med översättning och en exempelmening där ordet ingår. Det kan vara ord ur det egna områdets dialekt eller blandat från hela det svenskspråkiga området. Tala om var ordet används/användes och beskriv om möjligt ordets bakgrund och historia (genom att t.ex. leta i Rietz Svenskt dialekt-lexikon Länk till annan webbplats. eller en etymologisk ordbok). Har det kommit in i dialekten från ett annat språk eller är det ett gammalt fornnordiskt ord som dröjt kvar i dialekten men försvunnit ur standardsvenskan? Finns ordet i dag i andra språk?

Använd sedan orden som Dagens dialektord i klassrummet! Presentera på en plansch eller muntligt. Blir det för krångligt att låta eleverna undersöka ord själva, använd gärna några ord från Dialektbloggen.

Övning 5

Visa eleverna förordet till Räggler å paschaser (1895), av Gustaf Fröding, som är skrivet på Värmlandsmål och som börjar så här:
”Förola. Di mäst tå di här rägglan å paschasan skrivd ja först ôt Kallstatininga, för dä bönnra i Varmlann töckt dä va rolitt te läs tocke. Å atte ja nu gir ut dôm i e bok, d’ ä bar för te förtjän litt pänga, för pänga behövver en så mö en kan få.”

Läs gemensamt eller låt eleverna läsa i grupp och se hur mycket de förstår. Om något är svårt att förstå – prova att läsa det högt och lyssna på dig själv så blir det lättare! Ofta upptäcker man att man förstår ganska mycket trots alla skillnader mot standardspråket.

Övning 6

Adoptera ett dialektord. Samla ihop ord som är på väg att försvinna ur det egna områdets dialekt eller ur andra dialekter. Brainstorma, fråga personer (äldre) i omgivningen eller leta i våra inspelningar med transkriptioner. Försök ta reda på exakt vad orden betyder samt hur, var, när och av vilka de använts/används genom att till exempel intervjua dialekttalare och leta i Rietz Svenskt dialekt-lexikon Länk till annan webbplats. eller Svenska Akademiens ordbok (SAOB) Länk till annan webbplats..

Skapa sedan en lista med orden och låt alla välja ett ord var som de adopterar och därmed lovar att använda minst fem gånger inom den närmsta veckan. Skriv en liten dagbok över användningen av ordet och anteckna hur det gick till när du använde det. Vem sa du det till? I vilken situation? Förstod de vad du menade? Hade de hört ordet förut? Tycker du att ordet behövs och borde finnas kvar? Varför eller varför inte? Kommer du att fortsätta använda ordet i framtiden? Fortsätt eventuellt med att adoptera ett nytt ord nästa vecka!

Övning 7

Argumentationsövning. Låt eleverna argumentera mot varandra i grupper för och emot användningen av dialekter.

Exempel på argument: gemenskap – utanförskap, vackert – fult, variation – enhet, visa ursprung – alla lika förutsättningar, öva upp språkkänslan – inte förstå varann

Övning 8

Testa din lärares/dina klasskompisars ordförråd med dialektord. Arbeta i par och gör en lista på minst tio ord. Leta dialektord till exempel genom att fråga personer i din omgivning. Ta med dem till nästa lektion och gör då en tävling – eller samla alla orden på tavlan! Se vilka som känner igen dem, och om de har exakt samma betydelse för alla. Det kan antingen vara ord från din egen dialekt eller från någon annan.

Övning 9

Hitta en sångtext, dikt, tidningsartikel eller någon annan text du tycker passar och översätt den till din dialekt.

Övning 10

Översätt en sångtext eller annan text från dialekt till standardspråk. Se våra tips på musik och texter på dialekt.

Övning 11

Gör en egen dialektordlista över din dialekt! Använd intervjuer och litteratursökningar som underlag.

Övning 12

Dör dialekterna? Välj ut några ord ur din orts dialekt och undersök hur utbredd förståelsen är bland unga och gamla.

Övning 13

Är det bra eller dåligt att tala dialekt tycker du? Motivera! Intervjua andra i din omgivning om deras åsikter? Hittar du någon trend eller tycker alla olika/lika? Vad kan olikheterna bero på?

Övning 14

Finns det dialekter som är mer populära än andra? Dialekter väcker känslor – ta reda på vilka! Gör en enkät eller intervjua ett antal personer i olika åldrar.

Inspirationsfrågor/diskussionsfrågor/reflekterande skrivning

Dessa frågor och uppgifter kan användas som diskussionsunderlag i helklass eller i grupper. Eleverna kan också få i uppgift att besvara dem enskilt eller i grupp som skrivuppgifter. Notera att bakgrundsfakta och en del av svaren på vissa av frågorna finns i våra Frågor och svar om dialekter.

1. Vad är en dialekt för dig? Gör din egen definition!

2. Vad är skillnaden mellan ett språk och en dialekt? Låt eleverna ge förslag, problematisera och diskutera.

3. Beskriv din dialekt! Skriv fritt.

4. Beskriv din dialekt utifrån motsatspar som: ful – fin, bred – utjämnad, varm – kall, gammal – ny, bekväm – obekväm, stolt – undangömd, mjuk – hård, land – stad, bildad – obildad, modern – omodern, rolig – tråkig, trygg – otrygg, lätt – svår, manlig – kvinnlig, vuxen – ungdomlig, tuff – mesig, mörk – ljus, glad – ledsen, positiv – negativ, framtid – dåtid, förr – nu, stark – svag.

5. Beskriv din dialekt med hjälp av informationen på sidorna Utforska Sveriges dialekter och Svenska från olika håll.

6. Hitta argument för och emot användandet av dialekter. Är variation bra eller vore det bättre om alla pratade exakt likadant? Motivera!

7. Vad fyller dialekter för syfte? Har de någon mening?

8. Vilka dialektord kan du i din egen dialekt och vad betyder de? Känner du till några ord som bara du och dina kompisar använder och som folk på andra ställen inte brukar förstå?

9. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig dem? Vad tycker du om dem?

10. Känner du någon som pratar mycket dialekt? Vem är det? Finns det något speciellt som verkar känneteckna dialekttalande personer? Är de oftare unga eller gamla, från landsbygden eller från staden? Har de olika typer av utbildningar, yrken eller intressen? Har de alltid bott på samma ställe eller flyttat runt? Är deras föräldrar ursprungligen någon annanstans ifrån?

11. Har du läst någon bok eller sett någon film där dialekt användes? Vad tyckte du om det? Vilken blev effekten av dialektinslagen? Hur skulle boken eller filmen ha varit utan dialekten, tror du?

12. Tycker du att det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!

13. Har det någon betydelse var, när eller med vem man pratar eller fungerar dialekt lika bra eller dåligt i alla sammanhang?

14. Har du tänkt på om du själv pratar likadant med alla? Använder du exempelvis samma ord och uttryck till dina föräldrar som till dina kompisar eller din lärare, till gamla personer, eller till människor som du inte känner?

15. I vilka situationer brukar folk framhäva sin dialekt? Vad symboliserar dialekten, tycker du?

16. I vilka situationer brukar folk undertrycka sin dialekt? Vad symboliserar standardsvenskan, tycker du?

17. Vilken är din favoritdialekt? Motivera! Finns det någon dialekt du inte tycker om? Varför?

18. Vilket är ditt favoritord på dialekt (antingen din egen eller någon annan dialekt)? Motivera! Tycker dina klasskompisar likadant?

19. En skåning låter… En stockholmare låter… En norrlänning låter… En dalmas låter… En värmlänning låter… En Eskilstunabo låter… En norrbottning låter… En smålänning låter… En göteborgare låter… En finlandssvensk låter… En gotlänning låter… Uppfattas man olika beroende på vilken dialekt man har? Fundera på vilka attityder du själv har till olika dialekter. Vad tror du att det beror på?

20. Det är ganska vanligt att dialekter används i reklam i dag. Kan du komma på någon sådan reklam? Vilken är dialekten som används och vilken effekt har dialektanvändningen? Varför tror du att reklamskaparna har använt dialekt och varför just den dialekten? Vad skulle hända om man bytte ut den mot en helt annan dialekt, eller om man bytte ut den mot standardsvenska – skulle effekten bli en annan? Skulle du bli mer eller mindre lockad att köpa tjänsten eller varan i reklamen?

21. I dag säger man att det pågår en dialektutjämning i Sverige. Det innebär att dialekterna blir mer och mer lika varandra. Dagens unga pratar mindre dialekt än de äldre. Samtidigt uppstår nya uttal, ord och uttryck hela tiden i språket. Vad tror du kommer att hända med dialekterna i framtiden?

22. Under större delen av 1900-talet försökte människor i stora delar av landet arbeta bort sin dialekt och prata mer standardsvenskt. Varför tror du? Tycker du att de gjorde rätt? Gör folk så än i dag? Är det bra eller dåligt? Kan du förstå varför?

23. På vissa platser har dialekterna varit mycket mer motståndskraftiga och starka än på andra. Där pratas än idag ganska mycket dialekt, medan dialekterna är nästan helt försvunna på andra håll i landet. Varför tror du att utvecklingen har varit så olika? Kan du komma på några ställen där dialekterna lever kvar än idag? Vet du någon plats där dialekterna nästan är borta?

24. På senare år har det blivit mer populärt med dialekter och de har fått högre status i många sammanhang. Vilka anledningar kan det finnas till en sådan utveckling?

Fördjupning – länkar och lästips

Tipsen du finner här är sådana vi speciellt kan rekommendera för skolan. Du hittar ännu fler tips som passar för barn och unga i klassrummet, på sidan Dialekttips. På sidan Länkar och lästips om dialekter hittar du även andra lästips och länkar som du som lärare kan ha användning av.

Vi anger svårighetsnivå på tipsen:

  • L innebär att materialet är lite svårare och passar bara för lärare, som inspiration och för att plocka delar ur för den egna undervisningen.
  • E innebär att materialet passar även för elever.
  • GyE står för gymnasieelever och då bedömer vi att materialet är lite för svårt om man går på högstadiet.

Du som lärare får förstås avgöra vad du tror passar just dina elever. Särskilt när det gäller de skönlitterära verken kan eleverna ofta läsa eller lyssna på ett utdrag även om nivån är för hög för att de ska ha behållning av boken i sin helhet.

Läs – skönlitteratur

Efter varje tips anger vi från vilket landskap/vilken storstad dialekten i boken kommer. Observera att det finns stora skillnader mellan de skönlitterära verken i hur mycket dialekt som ingår. Svårighetsgraden på de dialektala inslagen skiftar också, både beroende på hur mycket just den dialekten skiljer sig från standardsvenskan (eller elevens egen dialekt) och hur många drag författaren har valt att ha med för att representera dialekten. De flesta verken har bara dialekt i dialogerna, men några har dialektala inslag även i andra delar av texten.

Bakhtiari, Marjaneh, 2008: Kan du säga shibboleth? Stockholm. Enbart ljudboken inläst av Sanna Persson-Halapi 2008 har dialekt. Inläsaren växlat skickligt mellan olika typer av skånska, standardsvenska, bruten svenska, rosengårdssvenska, persiska och engelska. Rollfiguren Åke är ett exempel på en person som talar dialekt. L/GyE (Skåne)

Cedervall, Marianne, 2008: Svinhugg. Stockholm. Även som ljudbok inläst av Susanne Alvengren och Gun Olofsson 2009. Del 1 i serien om väninnorna Mirjam och Hervor. Del 2: Svartvintern, 2010 (utspelar sig i Norrland, färre dialektinslag). Del 3: Spinnsidan, 2011. L/GyE (Gotland samt en aning norrländsk standard)

Ekman, Kerstin, 1974: Häxringarna. Stockholm. L/GyE (Södermanland)

Fröding, Gustaf, 1895-97: Räggler å paschaser – på vårat mål tå en bonne. Stockholm. L/E (Värmland)

Johansson, Elsie, 1998: Mosippan. Stockholm. Även som ljudbok inläst av Johansson själv 2005. Del 2 i trilogin Berättelsen om Nancy. Del 1: Glasfåglarna, 1996. Del 3: Nancy, 2001. L/GyE (Uppland)

Lagerlöf, Selma, 1921: ”Prinsessan av Babylonien”. I: Troll och människor 2. Stockholm. Novell/saga. L/E (Värmland)

Lidman, Sara, 1953: Tjärdalen. Stockholm. L/GyE (Västerbotten)

Lindgren, Torgny, 2003: Berättelserna. Noveller från de tre tidigare novellsamlingarna Merabs skönhet, Legender och I Brokiga Blads vatten. Endast dialekt i vissa noveller, t.ex. ”Skräddar Molin”, ”Merabs skönhet”, ”Brev 1: Vatten”. Även som ljudbok inläst av Lindgren själv 2003. L/GyE (Västerbotten)

Lindgren, Torgny, 1982: Ormens väg på hälleberget. Stockholm. Även som ljudbok inläst av Lindgren själv 2005. L/GyE (Västerbotten)

Lundell, Ulf, 1976: Jack. Stockholm. Även som ljudbok inläst av Jonas Karlsson 2003. L/GyE (Stockholm)

Moberg, Vilhelm, 1927: Raskens. En soldatfamiljs historia. Stockholm. L/E (Småland)

Moberg, Vilhelm, 1949: Utvandrarna. Även som ljudbok inläst av Per Sjöstrand 2005. L/E (Småland)

Nilsson Piraten, Fritiof, 1932: Bombi Bitt och jag. Stockholm. Även som ljudbok inläst av Hans Alfredson 2006. Filmatiserad år 1968. OBS: Boken kan vara lite svår för högstadieelever p.g.a. sitt lite ålderdomliga språk med exempelvis pluralböjda verb. L/E (Skåne)

Olsson, Rut ”Puck”, 1987: Mumunes Masse (Mormors katt). Älvdalen. Mormors katt finns även översatt till 43 andra dialekter. Observera att dialekterna skiljer sig ganska mycket från standardspråket. L/E (Dalarna, samt översatt till 43 andra dialekter)

Olsson, Rut ”Puck”, 1987: Mier um Masse. Älvdalen. Även fortsättningen Mer om katten finns översatt till flera andra dialekter. Observera att dialekterna skiljer sig ganska mycket från standardspråket. L/E (Dalarna, samt översatt till 7 andra dialekter)

Sjödin, Nicke, 1999: Ett som anne. Bjästa. Underfundiga dikter att le åt. L/E (Ångermanland)

Stoor, Stina, 2013: Ojura. Novell. Tips till läraren: Carl-Johan Markstedt har skrivit en lärarhandledning till novellen Länk till annan webbplats.Ojura Länk till annan webbplats.. L/E (Västerbotten)

Sund, Lars, 2007: En lycklig liten ö. Helsingfors. L/GyE (Österbotten)

Tunström, Göran, 1976: Prästungen. Stockholm. Självbiografisk. Det går bra att läsa enbart enstaka kapitel som t.ex. Universums snabbaste man, eller Brylépuddingsövergreppet. L/GyE (Värmland)

Törnqvist, Peter, 2009: Kioskvridning 140 grader: en wästern. Stockholm. L/GyE (Småland)

Wennström, Annica, 2009: Svart Kvark. Stockholm. L/GyE (Västerbotten)

Wikander, Ann-Marie, 2009: Sigrid – röd som skam. Skellefteå. 2011 kom fortsättningen Sigrid – en skugga av blod, och 2013 Sigrid – blod är tjockare än vatten. L/GyE (Jämtland)

Östling, Pär, 2006: Vi faller. Stockholm. L/GyE (Hälsingland)

Läs – facklitteratur

Andersson, Lars-Gunnar, 1985: Fult språk. Svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm. Om den förhärskande synen på rätt och fel, fult och fint i språket. Boken passar lärare och den språkintresserade allmänheten men den är så pass lättsamt och ledigt skriven med bl.a. exempel och förklaringar av termer att även högstadie- och gymnasieelever kan hänga med. L/E

Bruce, Gösta, 2010: Vår fonetiska geografi. Om svenskans accenter, melodi och uttal. Lund. Främst avsedd för grundläggande utbildning på universitetsnivå. Boken handlar om den dialektala variationen som gäller ljudsidan av det svenska språket. I bokens interaktiva version på Internet, som man får tillgång till via en kod i boken, kan man även lyssna på ljudexempel. L

Chambers, J. K. & Trudgill, Peter, 1998: Dialectology. 2:a uppl. Cambridge. Lärobok på engelska för universitetsstuderande. Ger en god inblick i metoder, modeller och forskningsresultat i studierna av språkvariation och språkförändring. L

Dahl, Östen, 2000: Språkets enhet och mångfald. Lund. Främst avsedd för grundläggande utbildning på universitetsnivå, men vänder sig även till den språkintresserade allmänheten. Ger en bred bild av det mänskliga språkets mångfald. Tar bland annat upp språkförändring, attityder, språkgemenskaper, hur språk föds och dör samt språklig mångfald inom samhällen. L/ev. GyE

Dahlstedt, Karl-Hampus och Ågren, Per-Uno, 1980: 0. Skrifter utg. av Johan Nordlandersällskapet 2. 2:a utg. [med enstaka rättelser]. Umeå. Handbok som enligt författarna själva främst är avsedd för dem som är uppvuxna i övre Norrland. Bygdemålstexterna är endast översatta i ett fåtal fall, och det kan vara svårt att hänga med. Boken är ändå ett bra komplement till Wesséns Våra folkmål, eftersom övre Norrlands dialekter saknas i Wesséns handbok. L

Einarsson, Jan, 2009: Språksociologi. 2:a uppl. Lund. Grundbok i språksociologi/sociolingvistik som tar upp olika sidor av samband mellan språk och samhälle. Riktar sig främst till högskolestuderande, lärare och lärarstudenter, men även till den intresserade allmänheten. L/GyE

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm. Trots sin ålder är detta den nyaste dialekthandboken som omfattar hela Sverige. Dialekterna behandlas landskapsvis. Östsvenska mål i Finland och Estland tas inte upp. L/ev. GyE

Pettersson, Gertrud, 1996: Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund. Grundbok i språkhistoria som främst riktar sig till universitetsstuderande men som även kan läsas av den intresserade allmänheten. Redogör för språkhistoriska forskningsteorier genom tiderna samt det svenska språkets utveckling. Dialekter behandlas särskilt i kapitlet ”Dialekterna och språkhistorien”. L/GyE

Rietz, Johan Ernst, 1862-1867: Svenskt dialekt-lexikon. Ordbok öfver svenska allmogespråket Länk till annan webbplats.. 1-2. Malmö, Köpenhamn, Leipzig & London. Register och rättelser av Erik Abrahamson. Uppsala & København 1955. Rietz dialektlexikon är trots sin ålder vårt senaste dialektlexikon omfattande hela Sverige. Man bör notera att lexikonet p.g.a. sin ålder och sin tillkomsthistoria har vissa begränsningar. Rietz påpekar själv att det är ofullständigt, nyare dialektord saknas av naturliga skäl och felaktigheter förekommer också. Är man medveten om dessa brister är lexikonet dock en guldgruva. Registret av Abrahamson är mycket användbart eftersom det ibland är svårt att hitta rätt uppslagsord i lexikonet.) L/E (med lärarens hjälp)

Språken i Sverige. Sveriges Nationalatlas. 2010. Red. Östen Dahl & Lars-Erik Edlund. Stockholm. 30 språkforskare presenterar den språkliga mångfalden i Sverige, både inom och utom svenskan, i kartor, text och bild. Tar bland annat upp språksläktskap, svenska språkets historia, traditionella och moderna dialekter, ortnamn, personnamn, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. Till boken hör en CD-skiva med intervjuer och berättelser på tio svenska dialekter. L/E

Sundgren, Eva, 2004: Språklig variation och förändring. Exemplet Eskilstuna. Lund. Förkortad version av Sundgrens doktorsavhandling, främst riktad till universitetsstuderande. Beskriver den språkliga variationen och förändringen i Eskilstuna under 1900-talets sista decennier, samt visar hur man kan gå tillväga vid variationslingvistiska undersökningar. L/GyE

Thelander, Mats, 1996: ”Från dialekt till sociolekt.” I: Svenskan i tusen år: glimtar ur svenska språkets utveckling. Red. Lena Moberg & Margareta Westman. Stockholm. Populärvetenskaplig uppsats som främst riktar sig till den intresserade allmänheten. Behandlar på ett lättsamt och intresseväckande sätt dialekternas utveckling ur ett historiskt perspektiv. L/E

Trudgill, Peter, 1976: Språk och social miljö. En introduktion till sociolingvistiken. Stockholm. Översatt från engelskan av Margareta Thelander. Grundbok i språksociologi främst riktad till universitetsstuderande men med ett lättflytande språk och en åskådlighet i framställningen som gör att den fungerar väl även för den intresserade allmänheten. Tar i dialektkapitlet upp flera av de teorier och modeller som också återfinns i Trudgill och Chambers bok Dialectology, med den fördelen att språket här är svenska. Notera att exemplen är brittiska eller internationella. L/GyE

Wessén, Elias, 1969: Våra folkmål. 9:e uppl. Stockholm. Denna klassiska dialekthandbok behandlar dialekterna gruppvis och framhåller vilka drag som särskilt karaktäriserar sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, gotländska mål och östsvenska mål. Den rymmer också särskilda kapitel om övergripande frågor som exempelvis språkgränser och
ordförråd. L/ev.GyE

Westman, Margareta, 1995: Språkets lustgård och djungel. Stockholm. Populärvetenskaplig bok riktad till den intresserade allmänheten. Tar på ett lättsamt sätt upp språkets myllrande liv ur många olika perspektiv. Kapitlet ”Hur språket varierar” handlar om dialekter, sociolekter och kronolekter. L/E

Läs – övrigt

På vår sida Dialekter på Facebook Länk till annan webbplats. kan du ta del av aktualiteter på och om dialekt. Vi tipsar om tidningsartiklar, musik, forskning, filmer, litteratur, debatter, tv-klipp m.m. L/GyE

Leinonen, Therese, 2010. Vokaluttal i svenska dialekter Länk till annan webbplats.. Leinonen ger i denna artikel exempel på resultaten från sin doktorsavhandling om vokaluttal i svenska dialekter. Hur uttalas t.ex. vokalerna i nät och dör i olika dialekter? Skiljer sig uttalet mellan äldre och yngre talare? L

Dialektbloggen. I vår blogg presenterar vi varje månad en ny populärvetenskaplig artikel om ett dialektalt ord eller uttryck. L/E

Svenska dialekter i Finland Länk till annan webbplats.. Faktatext om de svenska dialekterna i Finland från Institutet för de inhemska språken. L/GyE

Titta – film

Efter varje tips anger vi från vilket landskap/vilken storstad rollfigurernas dialekt kommer.

Bröllopsfotografen, 2009. Komedi, 112 minuter, barntillåten. Regi: Ulf Malmros. På Svenska Filminstitutet finns arbetsmaterial för skolan i form av en filmhandledning till filmen Länk till annan webbplats.. L/E (Värmland)

Den enfaldige mördaren, 1982. Drama, 105 minuter, från 15 år. Regi: Hans Alfredson. L/GyE (Skåne)

Hallåhallå, 2014. Dramakomedi, 98 minuter, barntillåten. Regi: Maria Blom. L/E (Dalarna)

Känn ingen sorg, 2013. Drama/musik, 119 minuter, från 11 år. Regi: Måns Mårlind & Björn Stein. L/E (Göteborg)

Macken – Roy´s och Roger´s Bilservice, 1990. Komedi, 93 minuter, barntillåten. Regi: Claes Eriksson. L/E (Västergötland)

Mammas pojkar, 2012. Komedi, 100 minuter, från 7 år. Regi: Ulf Malmros. L/E (Värmland)

Masjävlar, 2004. Drama, 98 minuter, barntillåten. Regi: Maria Blom. L/GyE (Dalarna)

Smala Sussie, 2006. Gangsterkomedi, 97 minuter, från 15 år. Regi: Ulf Malmros. L/GyE (Värmland)

Så ock på jorden, 2015. Drama, dramakomedi, 135 minuter, från 11 år. Regi: Kay Pollak. L/E (Fiktiv norrländsk ort)

Titta – serie

Efter varje tips anger vi från vilket landskap/vilken storstad rollfigurernas dialekt kommer.

Ack Värmland, 2015. Komedi. Regi: Ulf Malmros & Jaana Fomin. Tv-serie 10 X 22 minuter. L/GyE (Värmland)

Albert och Herbert, 1974-1979. Tv-serie i 5 omgångar. L/E (Göteborg)

Alberts och Herberts jul, 1982. SVT:s julkalender. L/E (Göteborg)

Bombi Bitt och jag, 1968. Drama. Regi: Bengt Lagerkvist. Tv-serie 5 X 50 minuter. L/E (Skåne)

Hipp hipp, 2001-2011.Humorserie i 3 säsonger skapad av Anders Jansson och Johan Wester. Det passar bra att visa enskilda klipp med de rollfigurer som talar dialekt, t.ex. Kajan och Tiffany. L/E (Skåne)

Macken, 1986. Regi: Claes Eriksson och P.A. Norell. Tv-serie med Galenskaparna och After Shave. 6 X 30 minuter. L/E (Västergötland)

Svenska dialektmysterier, säsong 1 2006. Tv-serie med Fredrik Lindström. 8 X 60 minuter. L/E (Avsnitten: 1. Svenska dialekter, 2. Norrland, 3. Skåneland, 4. Stockholm, 5. Dalarna, 6. Glada väst, 7. Gnällbältet, 8. Östsvenska och gutniska).

Svenska dialektmysterier, säsong 2 2012. Tv-serie med Fredrik Lindström. 8 X 30 minuter. L/E (Avsnitten: 1. Värmländska, 2. Bohuslänska, 3. Blekingska, 4. Överkalixmål, 5. Småländska, 6. Uppländska, 7. Gotländska, 8. Rikssvenska)

Lyssna – sång

Efter varje tips anger vi från vilket landskap/vilken storstad artisternas dialekt kommer. Observera att det varierar hur mycket dialekt de olika artisterna använder. Vissa sjunger på regional standardsvenska medan andra sjunger på regional eller till och med lokal dialekt.

Ainbusk (tidigare Ainbusk Singers). Visor/pop. Exempelvis ”Gunatt” från singeln Lassie 1990/albumet Från När till fjärran (Live), 1993 och ”Blomstarteid” (Den blomstertid nu kommer) från albumet Skynda att älska, 2008. (Gotland)

Alfvengren, Susanne. Vispop. ”När vi rör varann”, singel, 1984. (Gotland)

Andersson, Frida. Visor/pop. Exempelvis ”Vilsen i Stockholm” eller ”Spår 2” från albumet Håll mej hårt, 2013. Singeln ”Paradiset” tillsammans med Bo Sundström, 2015. (Nyland, Finland)

Blända. Indie. Exempelvis ”Uppvidinge härad” från albumet Minnesmissbruk, 2010 och singeln Aldrig mera hit, 2011. (Småland)

Eriksson, Lasse. Rock. Exempelvis ”Kruskrock” från albumet Niesby City å sombäl ar. Skämtsamma covers på kända rocklåtar. (Österbotten, Finland)

Euskefeurat. Progg/folkrock. Exempelvis ”Vöre Vale” från albumet Lurv, 2008 och ”Då i dåij” från albumet Hoven Droven, 1988. (Norrbotten)

Glesbygd’n. Reggae. Exempelvis ”Parasita” från albumet Ärtes jord’n, 2009 eller ”Knugen faller” från albumet En hand som värjer kronans tyngd, 2013. (Norrbotten)

Hellström, Håkan. Vispop. Exempelvis ”Valborg” från albumet Det kommer aldrig va över för mig, 2013. (Göteborg)

Johansson, Jonathan. Pop. Exempelvis ”Aldrig ensam” från albumet En hand i himlen, 2009, eller ”Stockholm” från albumet Klagomuren, 2011. (Skåne)

Kapten Röd. Reggae. Exempelvis ”Saknade vänner” eller ”Ju mer dom spottar” från albumet Fläcken som aldrig går bort, 2011. (Göteborg)

Majornas 3dje rote. Blues/folkrock. Exempelvis ”Flickorna i Göteborg” från albumet Majornas 3dje rote med Tomas von Brömssen, 2008. (Göteborg)

Môra-Per. Folkrock. Exempelvis ”De som byggde landet” från albumet Brev till en vän, 2008 eller ”Godnatt jord” från albumet Sockervägen, 2011 (Värmland)

Månskensbonden. Pop. ”Döpt i Kyro älv”, singel, 2015 (Österbotten, Finland)

Persson, Peps och Peps Blodsband. Blues/reggae. Exempelvis ”Upp eller ner” från albumet Hög standard, 1974 och ”Oh boy” från albumet Spelar för livet, 1992. (Skåne)

Sven Ingvars. Visor/dansband. Exempelvis ”Tre käringer i en backe” och ”Ä du mä på dä?” från albumet Sven Ingvars i Frödingland, 1972. (Värmland)

Timbuktu. Hip-hop. Exempelvis ”Annie Leibovitz” från albumet För livet till döden, 2014, ”Resten av ditt liv” från albumet Sagolandet, 2011, ”Tack för kaffet” med Dregen från albumet En high 5 & 1 falafel, 2008, ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” från albumet med samma namn, 2005. (Skåne)

Triakel. Folkmusik/visor. Exempelvis ”Veit”, ”I Jamtlann” och ”Lillhl-Pe i Floa” från albumet Sånger från 63° N, 2004 och ”Julgranspolska” och ”Torspar-julaftas våggvisa” från albumet Vintervisor, 2000. (Jämtland)

Zetterlund, Monica. Visor/jazz. Exempelvis ”Den sista jäntan” från albumet med samma namn 1973. (Värmland)

Lyssna – tal

Dialekter i Dalarna. 2004. Uppsala. L/E.

Från Pyttis till Nedervetil. Tjugonio prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. Utgivare: Gunilla Harling-Kranck. Helsingfors, 1998. Cd med inspelningar av finlandssvenska dialekter med tillhörande bok med transkriptioner och översättningar. I boken ingår också dialektöversikter och en artikel om svenskans utveckling i Finland. L/E.

Kvillerud, Reinert, 1999: Bohuslänska. Språkprov med kommentar. Göteborg. Publikation bestående av 22 bohuslänska dialektinspelningar med tillhörande transkriptioner. I boken finns också en kommentardel innehållande bohuslänskans utveckling genom tiderna, uttal, ordböjning, ordbildning, ordförråd, lånord samt meningsbyggnad och språkkonstruktioner. L/E för inspelningarna, L/ev. GyE för kommentardelen.

Lyssna på svenska dialekter! Cd med utskrifter och översättningar utgiven av Språk- och folkminnesinstitutet genom Eva Thelin. 2003. Uppsala. Publikationen består av en cd med 29 inspelningar samt en tillhörande bok med transkriptioner och översättningar. Inspelningarna kommer från Isofs samlingar och alla Sveriges landskap finns representerade. L/E.

Lyssna på dialeter och talspråk   Länk till annan webbplats.På webbplatsen Finna Klassrum finns ett material kopplat till de finska läroplanerna i svenska där man kan lyssna på ljudprov från inspelningar med både yngre och äldre talare från olika orter i Svenskfinland från 2005-2008. L/E.

Språken i Sverige. Sveriges Nationalatlas. 2010. Red. Östen Dahl & Lars-Erik Edlund. Stockholm. 30 språkforskare presenterar den språkliga mångfalden i Sverige, både inom och utom svenskan, i kartor, text och bild. Tar bland annat upp språksläktskap, svenska språkets historia, traditionella och moderna dialekter, ortnamn, personnamn, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. Till boken hör en cd med intervjuer och berättelser på tio svenska dialekter. L/E.

Swedia 2000 Länk till annan webbplats.. Webbplats där du kan lyssna på dialektprover med både äldre och yngre kvinnor och män från hela det svenska språkområdet, inspelade 1998-2000. L/E.

Uppländska. Språkprov med kommentar. 1993. Uppsala. Publikation bestående av 21 uppländska dialektinspelningar med tillhörande transkriptioner. I boken ingår också en kommentardel med en språkgeografisk bakgrund där Upplands dialektområden beskrivs. Här kan man även läsa om ordböjning, syntax och ordförråd i uppländskan. L/E för inspelningarna, L/ev. GyE för kommentardelen.

Värmländska dialekter. 2001. Uppsala. Cd med 31 dialektinspelningar från Värmland. L/E.

Västgötska dialekter. 2000. Uppsala. Cd med 25 dialektinspelningar från Västergötland. L/E.

Wennstedt, Ola, 2005: ”Senna tala ve … Dialekter från Västerbotten”. I: Västerbotten 2005:1. Umeå. Till detta nummer av tidskriften Västerbotten hör en cd med 12 dialektinspelningar från Västerbottens län. Artikeln ”Senna tala ve …” innehåller en kort introduktion av de fyra dialektområdena i länet samt transkriptioner av inspelningarna. L/E.

Varför ska du undervisa om dialekter?

En del av kulturarvet

Dialekten vi har vuxit upp med är en del av vårt ursprung, vår identitet, vår personliga historia. Den är, liksom alla våra dialekter, viktig för att den är en kulturskatt som är för värdefull för att glömmas bort. Genom att tala och förstå dialekt kan vi känna del i en gemenskap, och genom att lyssna på och försöka förstå äldre dialekt och andras dialekter kan vi ta del av andra sätt att se på världen och att leva i den.

Genom våra inspelningar får eleven uppleva ett äldre språkbruk, en del av vår historia och vårt kulturarv. Berättelserna från förr och orden för företeelser som idag håller på att falla i glömska ger en levande inblick i ett svunnet Sverige. Dessa röster kan ge eleven ett nytt perspektiv på sin egen livssituation i dag, genom jämförelsen med hur annorlunda livet i Sverige kunde vara för bara några generationer sedan.

Dialekter nu och då

Huvuddelen av våra inspelningar representerar dialekterna så som de talades för omkring hundra år sedan. Syftet med att spela in dialekt var nämligen länge att samla in och bevara de äldsta exemplen på dialekt man kunde hitta. Eleven kan jämföra med hur dialekterna låter i dag, antingen genom egen erfarenhet eller genom att lyssna på nyare dialektinspelningar på webbsidan 100 svenska dialekter i dag Länk till annan webbplats. (från projektet Swedia 2000). Vad lever kvar? Vad har förändrats? Vilka är anledningarna till den här utvecklingen? Nya ord har kommit in för nya företeelser, vissa ord har försvunnit. I många fall blir det också tydligt att dialekterna har utjämnats sedan inspelningarna gjordes. De har i dag kvar färre lokala drag och låter istället mer regionala eller standardsvenska. Det finns dock dialekter som inte har förändrats så mycket på den här tiden, och det är spännande att fundera på hur det kommer sig att just dessa dialekter är så starka än i dag.

Språklig variation

En grundläggande egenskap hos levande språk är att de ständigt förändrar sig. En annan sådan grundläggande egenskap är variation. Detta är en viktig lärdom för eleven. Att bli medveten om vilken stor geografisk variation det finns i språket, och att få lyssna på talare från vitt skilda delar av vårt språkområde, kan förhoppningsvis leda till ökad förståelse och tolerans för dem som talar annorlunda än man själv.

Dialekter och fördomar

Det finns många fördomar knutna till dialekter. Stockholmare är si, smålänningar så, skåningar är alltid så här och alla vet väl hur norrlänningar är … Genom att bli medveten om sina fördomar och reflektera över dem tar man ett första steg mot att bli av med dem. Våra inspirationsfrågor hjälper eleven att medvetandegöra sina tankar kring sin egen och andras dialekter. Pratar jag likadant med mina vänner eller min lärare som med mormor? Vad tycker jag egentligen om min egen dialekt? Varför tycker jag så illa eller bra om just den där personen – kan det ha något med dialekten att göra? Varför används dialekter så ofta i reklam? Vad har det för betydelse om dialekterna försvinner, det vore ju bara bra om alla förstod varandra bättre, eller?

Förbättra språklig kompetens

Att lyssna på dialekter kan också hjälpa eleven att utveckla och vidga sin språkliga kompetens, exempelvis att förbättra sin förmåga att förstå variationer i uttal och intonation och att utöka sitt eget ordförråd. Det kan bli lättare att förstå våra grannspråk danska och norska när man tränar sitt öra att tolka varierande uttal. Denna ökade kunskap kan sedan dessutom vara till hjälp vid inlärningen av främmande språk. Många elever har kanske inte stött på så mycket dialekter eller dialekttalande tidigare. Dialektundervisningen kan bli ett tillfälle att förundras och förtrollas av språkets fantastiska möjligheter.

Dialektala ord beskriver ofta något som standardsvenskan saknar ord för. Orden känns oumbärliga för dem som använder dem, som hurven, töligt, buksorg och sunsa. Det finns i dag ganska mycket skönlitteratur med dialektala inslag, och också musik som framförs på dialekt. Ta bara en titt bland våra fördjupningstips! Varför har författaren eller sångaren valt att använda dialekt? Ger dialekten en extra dimension – en känsla, en stämning, en färgning? Vad skulle hända med boken eller sången om dialekten saknades? Hur skulle vår värld vara utan dialekter?

Dialekter i kursplaner och ämnesplaner

Dialekter och språklig variation är en viktig del av kurs- och ämnesplanerna i svenska. Här har vi samlat de utdrag ur kursplanerna för grundskolan och ämnesplanerna för gymnasiet som är relevanta för undervisningen om dialekter.

För grundskolan inkluderar vi även centralt innehåll och kunskapskrav gällande informationssökning och källkritik. Dessa delar är även givetvis även relevanta för svenska som andraspråk och svenskan i gymnasiet, även om vi inte tar upp dem här nedan.

Du vet väl att det finns mycket information om dialekter för eleverna på vår webbplats? De är även välkomna att kontakta oss via epost eller telefon, eller att besöka våra arkiv i Uppsala och Göteborg!

Grundskolan Lgr22: kursplan i svenska i grundskolan

Ämnets syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och till­tro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska ele­verna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika samman­hang och medier.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Årskurs 4−6

Centralt innehåll under rubriken Språkbruk:

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grann­språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på motta­gare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kom­mu­nika­tion i digitala och andra medier.

Centralt innehåll under rubriken Informationssökning och källkritik:

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i upp­slags­böcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt för­hållningssätt.

Kunskapskrav
Betyget C i slutet av årskurs 6:

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Årskurs 7−9

Centralt innehåll under rubriken Språkbruk:

  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter och sociolekter. Fram­trädande skillnader och likheter mellan de nordiska språken. De natio­nella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
  • Språkbruk och språkförändring genom tiderna, till exempel vilka språk som påverkat svenskan historiskt och i nutid.

Centralt innehåll under rubriken Informationssökning och källkritik:

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors till­för­lit­lig­het med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur kunskapskraven
Betyget E i slutet av årskurs 9:

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Gymnasiet GY11: ämnesplan för ämnet svenska

Ämnets syfte

Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.

Svenska 1

Centralt innehåll. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
  • Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Ur kunskapskraven
Betyget E: Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

Svenska 2

Centralt innehåll. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Ur kunskapskraven
Betyget C: Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Svenska 3

Centralt innehåll. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Ur kunskapskraven
Betyget A: Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.

Gymnasiet Gy11: ämnesplan för ämnet svenska som andraspråk

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk.

Svenska som andraspråk 1

Centralt innehåll. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariation hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön, och social bakgrund. Attityder till språklig variation.

Ur kunskapskraven
Betyget E: Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk.

Svenska som andraspråk 2

Centralt innehåll. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.

Ur kunskapskraven
Betyget A: Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenska språkets släktskapsförhållanden med andra språk.

Svenska som andraspråk 3

Centralt innehåll. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk.

Ur kunskapskraven
Betyget C: Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människors sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden.