Publikationer

De enda historiska källor som finns tillgängliga om romer och resande i Sverige är äldre texter som nästan uteslutande är skrivna utifrån majoritetss…

Ordboken Sveriges medeltida personnamn innehåller i princip alla personnamn, både förnamn och tillnamn, som har bevarats i skriftliga källor från det…

Rapporten är ett resultat av Isofs forskningsprojekt Ägonamn i världsarvet södra Ölands odlingslandskap. I rapporten beskrivs projektet och de analy…

Hur arbetar svenska kommuner, regioner och myndigheter med klarspråk? Vilka hinder och utmaningar möter de? Finns det behov av bättre stöd? Här prese…

Språkrådets svensk–romska socialordlista på dialekten arli. I socialordlistan har en rad facktermer inom socialförsäkringsområdet samlats. De innehå…

Mycket har förändrats sedan det första Lexinlexikonet gavs ut för närmare 40 år sedan. Den här rapporten undersöker vad forskningen kan lära oss om h…

Språkrådets svensk–romska socialordlista på dialekten lovari. I socialordlistan har en rad facktermer inom socialförsäkringsområdet samlats. De inne…

Att svenska språket påverkas av andra språk kan ses som både berikande och inspirerande eller som ett hot. I den här rapporten undersöks attityder ti…

Kieliviesti är Språkrådets finskspråkiga språkvårdstidskrift som även innehåller fyra sidor på meänkieli. I tidskriften publiceras term- och översät…

Språkrådets svensk–romska omsorgsordlista på dialekten resande romani innehåller den centrala terminologin inom vård och omsorg. Omsorgsordlistan in…

Översyn av behovet att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och deras språk.

En rapport om språklig representation i det offentliga rummet och hur flerspråkighet synliggörs i offentlig miljö i Sverige, med vårdcentraler och bi…

Rapporten Språklagen och medborgaren gavs ut i samband med att språklagen funnits i tio år (år 2019). Den handlar om språklagens betydelse och med…

Den svenska basordlistan som ligger till grund för översättningarna har successivt utökats och innehåller nu cirka 6 500 termer. De tar i första han…

Varför säger göteborgaren änna , la , knô och brôte ? Och varför heter det dû, du skâ läsa denne här texten noga ? Svaren finns i grammati…