Klarspråk är grunden – oavsett språk

För att nå ut till alla i vårt mångspråkiga samhälle behöver vi skapa förtroende och tillit till oss som myndighet. Det gör vi genom att samarbeta med målgrupperna, använda flera olika kanaler och framför allt klarspråk i all kommunikation – oavsett språk.

Pristagare med blommor och diplom.

Katrin Tonnes, Lena Sundström Mattsson och Mia Wadman från Folkhälsomyndigheten tog emot Klarspråkskristallen 2023 av kulturminister Parisa Liljestrand. Foto: Isof.


Folkhälsomyndighetens uppdrag är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, och redan när vi formulerar budskap tänker vi på att de ska kunna översättas och vara begripliga på många språk. Tack vare tydliga rutiner för kommunikationsarbete, språkgranskning och översättning kan vi snabbt ta fram information på olika språk när något händer – till exempel när vi informerade om vaccinationerna mot covid-19, eller när sjukdomen mpox började spridas i Europa.

Det är alltid den aktuella målgruppen som styr val av språk. En vaccinkampanj i digitala kanaler till gravida översätts till exempel till andra språk än en webbtext om påfyllnadsdoser till 65-åringar.

Men mångspråkig kommunikation är så mycket mer än översättningar till andra språk. Det kan också vara texter på lättläst svenska, teckenspråksfilmer och stöd i form av bilder. Vi använder oss även av grafik, animationer och korta filmer för att förklara, förtydliga och informera på flera olika sätt och utifrån målgruppernas behov. Det kräver ett nära samarbete mellan olika funktioner på myndigheten, alltifrån språkvårdare och kommunikatörer till produktionsledare och sakkunniga.

Samarbete är nödvändigt för att ta fram relevant information som passar mottagarna och för att skapa förtroende. Vi har till exempel tagit hjälp av religiösa ledare och andra lokala förebilder som talar olika språk för att nå ut med våra budskap. Vi har även engagerat ledande personer i stadsdelar där många språk talas för att få hjälp att sprida vårt informationsmaterial och för att samtala med människor. Samtalen har också varit viktiga för att bemöta desinformation och myter om till exempel vacciner.

Samverkan med regioner och kommuner har bidragit till värdefull kunskap om målgrupperna och deras förutsättningar. Och det är just den kunskapen som är så viktig för vårt klarspråksarbete i ett mångspråkigt och mångkulturellt samhälle.

Lena Sundström Mattsson
Språkvårdare och översättningskoordinator, Folkhälsomyndigheten