Frågan om språkkrav splittrar riksdagspartierna

Inför riksdagsvalet 2022 har Språkrådet tagit tempen på riksdagspartierna. Via en enkät har vi kartlagt partiernas inställning till några centrala språkpolitiska frågor.

Framsidan på rapporten Riksdagspartiernas svar på språkpolitiska frågor

Alla partiernas svar finns i rapporten.

Frågorna handlar om främjandet av såväl svenska som nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk, engelskans roll i språksamhället, språkkrav för medborgarskap, modersmålsundervisning och sfi, tolkhjälp för andraspråkstalare samt olika former av stöd för främjande av flerspråkigheten i samhället. Alla åtta riksdagspartier besvarade enkäten.

Det vi kan konstatera är att splittringen i svensk politik inte återfinns i frågor som rör främjandet av de nationella minoritetsspråken eller det svenska teckenspråket. Inte heller går åsikterna isär när det gäller stöd till infrastrukturen för svenska språket (ordböcker, lexikon, termlistor) eller synen på hur engelskan påverkar det svenska språksamhället. Här ser vi inga större skillnader mellan partierna. Alla partier vill att samhället ska ge stöd till de nationella minoriteterna och teckenspråket, och alla partier vill säkra produktionen av ordböcker på svenska. Inget parti (delvis med undantag för SD) tycker att engelskan hotar svenskan.

I stället framträder skillnaderna mellan riksdagspartierna i frågor som rör det flerspråkiga samhället. I vissa av frågorna är splittringen mindre och inte lika tydligt uppdelad i ett höger- och vänsterblock (till exempel i frågor om sfi och tillgång till tolk), i andra frågor är den mer tydlig (till exempel vad gäller modersmålsundervisning och främjande av flerspråkighet). Den allra största splittringen gäller frågan om språktest för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

Om man hårdrar resultaten något skulle man kunna säga att partierna längst till höger (KD, M och SD) är mer positivt inställda till språktest, men mer negativt inställda eller avvaktande till olika former av stöd för att människor med utländsk bakgrund ska kunna bevara sin flerspråkighet. För partierna till vänster (särskilt MP och V) gäller det omvända. I de här frågorna intar S, C och L snarast en mellanposition. När det gäller sfi vill samtliga partier förbättra undervisningen, men högerblocket har större fokus på kontroll och uppföljning medan vänsterblocket har sitt fokus på kvalitetsförbättringar genom tillförsel av resurser.

Hela kartläggningen finns på Isofs webbplats. Det finns även ett poddavsnitt där vi samtalar om resultatet: Svenskan i samhället, avsnitt 8.

Ellen Bijvoet och Jennie Spetz
Språkrådet