Tre frågor om samiskt termarbete till ...

Marko Marjomaa, språksekreterare i finska Sametinget och tillfällig chef för Sámi Giellagáldu:

Porträttfoto på Marko Majomaa i kostym mot en skogsbakgrund.

Hur arbetar ni inom den samiska språkvården med exempelvis samhällstermer?

Sámi Giellagáldu har språksektioner för skoltsamiska, enaresamiska, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Först undersöker språkkonsulenter om det redan finns termer i bruk. Språkkonsulenterna undersöker om eventuella termer är begripliga överallt i språkområdet och om en term motsvarar samma begrepp, till exempel i Sverige och i Norge. Utgångspunkten för utvecklingen av nya termer är att de är begripliga i hela språkområdet.

Om man måste utarbeta en helt ny term kontrolleras om termen redan finns i andra samiska språk. Språkkonsulenterna skickar termförslaget till språksektionen, som godkänner och rekommenderar användning av termen eller skickar den för vidareutveckling.

Vad finns det för utmaningar med att verka i flera länder?

Kommunikation kan vara en utmaning, eftersom det inte finns bara ett kommunikationsspråk som alla behärskar. Det finns också lite skillnader i arbetskultur.

Påverkas termer av majoritetsspråken?

Huvudspråken har tidigare påverkat samiska termer. Nu för tiden är målet att skapa samisk terminologi som inte har påverkats av majoritetsspråken.