Skrivrådet: Ordvalet avslöjar inte allt

Det kan vara svårt att benämna grupper av människor på ett sätt som fungerar för alla inblandade, skriver Maria Bylin.

Porträttfoto på Maria Bylin.

Maria Bylin.

Att inte råka kränka någon med sitt språkbruk är viktigt för många som ber Språkrådet om råd om ordval, särskilt när det handlar om att benämna grupper av människor. Den ambitionen stöttar vi till fullo, och vi har den statliga värdegrundens krav på respekt i ryggen. Ändå är det sällan lätt att ge råd.

Ibland är det oerhört svårt att hitta ett uttryck som fungerar bra för alla inblandade: de som blir benämnda, skribenten och läsaren.

Enklare val om gruppen är enig

Om den grupp som ska benämnas är enig och tydligt kommunicerar vad de vill bli kallade blir valet enkelt. Romer och samer är ofta tydliga med att de vill benämnas just så som grupp. Inom andra grupper kan oenigheten vara stor och förslagen flera. Då kan det bli omöjligt att välja en benämning som alla i gruppen accepterar.

Ordvalet ska också fungera för den som skriver. Få vill riskera att associeras med sexism, rasism eller funkofobi, vilket man kan drabbas av om man inte är uppdaterad på de senaste orden. Och förändringen av ords laddning kan gå fort.

Nya ord kan vara svårbegripliga

För läsaren kan det bli en begriplighetsfråga, eftersom vissa nya ord kan vara ogenomskinliga. Exakt vad betyder funktionsvariation eller rasifierad?

Sammanhanget som benämningen ska användas i är också viktigt. Vissa benämningar är en del av den terminologi som myndigheter, forskare och organisationer behöver för att kategorisera grupper av människor i formella texter, ofta i övergripande sammanhang. Då kanske en grupp benämns personer med funktionsnedsättning. I sina organisationer kan en del av de människorna (särskilt yngre) benämna sig själva som funkisar, medan en person som berättar om sig själv kanske säger jag använder rullstol. Sammanhanget påverkar ordvalet.

Det är med andra ord inte alltid självklart vilket ord man ska välja i ett visst sammanhang för att uttrycka sig begripligt och samtidigt inte såra någon. Eller för att slippa förknippas med åsikter man inte vill associeras med.

Dra inga slutsatser enbart utifrån ordvalet

Den insikten kan vi också använda som läsare och lyssnare, för att förhålla oss öppnare till andra människors ordval. Vi kan ju ha olika associationer till ett ord, och associationerna kan snabbt förändras. Det gör att man inte kan dra slutsatser om en persons ideologiska perspektiv enbart utifrån ordvalet, för den som använder ett äldre, kritiserat ord kanske bara har missat att associationerna förändrats. Omvänt kan någon använda de nyaste orden för att uttrycka åsikter som går helt på tvärs mot den respekt och hänsynsfullhet som låg bakom lanseringen av de nya orden.

Om man vill bilda sig en välgrundad uppfattning om någons värderingar bör man alltså ta hänsyn till fler faktorer än vilka ordval personen gör.

Maria Bylin
Språkvårdare vid Språkrådet