Våga framhäva huvudbudskapet!

Vad har vi tänkt oss för huvudbudskap här? Vad är syftet med talet? Och vad har du tänkt att åhörarna ska minnas när de lämnar evenemanget?

Det här är frågor som jag som språkkonsult och mina kollegor på kommunikationsenheten ställer till talaren och talskrivaren när vi planerar tal tillsammans med Riksbankens direktionsmedlemmar.

Det är inte så många myndigheter som använder tal som en kanal för sina budskap. Men Riksbanken gör det, liksom många andra centralbanker. Talen planeras in som en del av vår strategiska kommunikation och används för att föra fram nya eller stärka redan kända budskap.

Kommunikationsenheten gör insatser i flera olika steg under planeringen. Först läser vi synopsis och lämnar synpunkter på både innehållet och upplägget. På talmötena tjatar jag om budskap och syfte, försöker dämpa de inblandades entusiasm så att huvudbudskapet inte drunknar i stickspår och påpekar vikten av att vara konkret och koppla resonemangen till sådant som åhörarna och läsarna känner igen. (Talen publiceras på vår webbplats.)

Det viktigaste vid klarspråksgranskningen är att se till att talet går att överblicka. Därför gäller det att hålla ned antalet delteman. Jag kan inget bestämma, men jag kan föreslå strykningar när något parti glider iväg från textens huvudtema. Jag ser till att det viktiga lyfts fram och att textbindningen är god.

Det ska förstås helst låta som ett tal och inte som en rapport. Språket kan därför behöva ansas en del … Jag stryker formuleringar som ”Hushållens konsumtion av bilar tidigarelades till kvartal två på grund av ändrade skatteregler, vilket pressade ner bilkonsumtionen i kvartal 3” och föreslår ”De som planerade att köpa ny bil gjorde det hellre under våren än sommaren eftersom nya skatteregler infördes 1 juli”.

Talaren läser inte upp talet så som det skrivits utan talar utifrån en Powerpointpresentation. Det tal som skrivs och publiceras på webbplatsen fungerar som underlag för det som talaren faktiskt säger och som en form av dokumentation.

Den största utmaningen är att få alla inblandade att förstå att klarspråk i ett tal främst handlar om att begränsa sig och våga framhäva huvudbudskapet. Annars verkar allt lika viktigt eller, gubevars, lika oviktigt …

Marianne Sterner
Språkkonsult på Riksbanken