Domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar

Att medborgarna har förtroende för domstolarna är centralt i en demokratisk rättsstat. För att upprätthålla förtroendet krävs bland annat att domstolarna utformar domarna på ett sådant sätt att även människor som inte är vana vid att läsa domstolstexter kan hitta i texten och förstå domstolens resonemang.

Domstolarna har det senaste decenniet arbetat aktivt med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften. Sådant förändringsarbete kan inte bli framgångsrikt om inte medarbetarna själva är engagerade och delaktiga. Därför har tyngdpunkten i arbetet med att utveckla domskrivningen legat i var och en av Sveriges cirka 80 domstolar.

Domstolarna har först undersökt hur domar och beslut uppfattas, exempelvis genom djupintervjuer med enskilda parter och genom att språkkonsulter fått komma med synpunkter på ett antal av domstolens domar.

Medarbetarna har sedan diskuterat resultatet och enats om riktlinjer för domskrivningen. Diskussionerna har varit väl så viktiga som slutresultatet, eftersom de gett medarbetarna möjlighet att reflektera kring de synpunkter som kommit fram och fundera på vad som kan göras annorlunda för att tillmötesgå de krav och önskemål som finns på domskrivningen. Ett femtiotal domstolar har hittills tagit fram riktlinjer för domskrivningen.

Många domstolar har sedan följt upp om de skriver på det sätt som de har kommit överens om. Vid dessa nya undersökningar har nya synpunkter kommit fram som lett till nya diskussioner och till att de ursprungliga riktlinjerna har justerats. På detta sätt har det skapats förutsättningar för att långsiktigt och systematiskt utveckla domskrivningen. Det är i sin tur en förutsättning för att inte utvecklingen ska stanna av och domskribenterna falla tillbaka i traditionella mönster av högtravande och svårbegripligt juristspråk. Så stark är nämligen traditionen.

Domstolarna är numera överens om att detta arbete ska ingå som en integrerad del i det övriga arbetet med verksamhetsutveckling. Målet är att skribenterna får ett naturligt mottagarperspektiv och följer riktlinjer som de själva har varit med om att ta fram och som ständigt utvecklas och tar avstånd från det traditionella sättet att utforma domtexterna till förmån för klarspråk.

Fredrik Bohlin
Domare i Ystads tingsrätt och tidigare projektledare för domstolarnas arbete med domskrivning