Tillgänglig information för alla läsare

Diskrimineringslagen slår fast att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Porträttfoto på en man med glasögon och kostym.

Magnus Larsson. Foto: Stefan Tell

Självklart ska det finnas hiss som komplement till trappor och hörselslinga för dem som behöver ljudförstärkning. Samma förhållningssätt gäller också tillgången till information.

Demokratin stärks när fler känner sig delaktiga, och där är språket och rätten att kunna ta del av information en av de bärande pelarna. Det gäller nyheter och samhällsinformation men också hur vi talar och skriver. En av de viktigaste beståndsdelarna för inkludering är hur vi uttrycker oss i mejl och telefon, i informationsfoldrar och på webben.

Klarspråk förverkligar FN:s konvention

När man använder klarspråk i sin kommunikation verkar man utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Klarspråk är språkversionen av begreppen design för alla och universell utformning och förverkligar konventionens intention om jämlikhet och delaktighet.

Ibland kan man behöva skriva särskilda bearbetningar, exempelvis texter på lättläst. Eftersom vi inte alltid vet vem läsaren är, måste vi kunna presentera texter på olika sätt och i olika format. Utöver personer med funktionsnedsättningar finns det ofta andra läsare som har stor nytta av att vi skriver texter på flera sätt.

Det är viktigt att nå ut med information, men det är viktigt att läsaren också förstår vad vi vill ha sagt.

Magnus Larsson
generaldirektör för Myndigheten för tillgängliga medier, MTM