Begripligare statistik i Ouagadougou
Vad gör jag som språkvårdare i ett land där jag behöver tolk för att göra mig förstådd? Vad kan klarspråk betyda i ett land där bara var femte är läskunnig?
Vid det här tillfället var Linda Larsson Conteh och Karin Hansson från SCB och Nathalie Parès, Brå, kursledare.
Skillnaderna mellan Burkina Faso och Sverige är enorma, men viljan hos statistiker att sprida begripliga fakta baserade på statistik är densamma.
Tre gånger har jag haft privilegiet att under ett par dagar hålla klarspråksutbildning på Burkina Fasos statistikbyrå. Vid ett tillfälle berättade en av deltagarna om en journalist som beklagade att statistikbyrån inte hade någon relevant statistik om hur människor lever: ”Men det har vi! Det visade sig att journalisten inte hade förstått att statistiken om justerade priser handlar precis om det, hur människor lever.” Detta kunde lika gärna ha hänt på Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige.
SCB:s samarbete med Burkina Fasos statistikbyrå 2008–2016 har framför allt handlat om att framställa statistik, men en liten del har rört kommunikation, inklusive klarspråk. Förutom en introduktion till vad klarspråk är och hur man gör diskuterade vi själva processen. Var och en tog fram en individuell handlingsplan: Hur kan jag börja med klarspråk redan på måndag?
När vi övade praktiskt studerade vi bland annat rubriker i statistiska rapporter. Lyfter man i rubrikerna fram statistiska resultat eller inte? De flesta rapporterna är återkommande, ofta årligen, så det är naturligt att läsarna är intresserade av vad som har hänt sedan sist. Gruppen fann både goda exempel som ”Läskunnighet i Burkina Faso: allt fler som är 15 år och över undervisas i att läsa och skriva” och mindre informativa rubriker som ”Användningen av elektricitet som ljuskälla”.
Det blev också mycket diskussion om värderande uttryck i rapporter, som här: ”Analfabetism är fortfarande ett bekymmer för Burkina Faso och att utplåna den är en stor utmaning att ta tag i.” Att läskunnighet är ”ett bekymmer” och ”en stor utmaning” är givetvis okontroversiellt, men passar sådant språk i en statistisk rapport? Deltagarna tyckte inte det.
SCB:s projekt är avslutat, men jag har stort hopp om att kunskaperna om klarspråk har fått fäste på statistikbyrån och kommer att påverka hur deras rapporter skrivs framöver.
Karin Hansson
Klarspråksexpert på SCB