Blöta

När man blöter upp hårt och sprött tunnbröd i varm vätska, oftast köttbuljong eller mjölk, kallas det för blöta, i de nordligare delarna av landet.

Äldre man sitter vid ett matbord med en tallrik blöta framför sig.

Lars Lennart Lindgren, född 1934 i Munksund, Piteå landsförsamling, äter blöta på sin födelsedag. Foto: Louise Nilsson.

Kategori: Mattraditioner

Geografiskt läge: Norrbotten

Blötan kan ätas som huvudrätt eller med till exempel kokt kött och kokta grönsaker. Man kan också smälta smör i blötan. Den äts numera på tallrik med kniv och gaffel. Blötan är exempel på en mycket gammal och vanlig vardagsrätt som i vår tid lever kvar mer som festmat.

Historik

I äldre tid bestod ofta en måltid av att man hällde brödsmulor eller bröt bröd i surmjölk, långfil, vatten, stekflott, buljong eller annan vätska. Det var det bästa sättet att få i sig det hårda förrådsbrödet på och samtidigt ta tillvara fettet eller vätskan. Den åts då med sked eller med händerna.

På många håll, särskilt i de nordligare delarna av landet, där vardagsbrödet var knäckebröd eller tunnbröd, var detta en del av basmaten under större delen av året. I Norrbotten och Västerbotten och även längre söderut i Norrland, kallas rätten för blöta, när vätskan är varm. Om det är kall mjölk eller långfil, kallas den oftast för bryta. Särskilt festligt blev det när man fick nykärnat smör till blötan, vilket var vanligast på söndagarna.

Men blöta åts också som tillbehör till vardagsmaten saltströmming eller stekt fläsk. Den som inte hade smör kunde istället äta blötan med mesost.

Av det nykärnade smöret brukade husmodern göra ”kärngåsar”, runda smörkulor, stora som ett ägg och två åt var person och dessa lades upp på locket till kärnan i två ringar, en inre och en yttre. Den ena skulle vara till potatisen och fisken på lördagenskvällen, den andra till blötan på söndagsmorgonen.

Plats: Edefors, Norrbotten
Upptecknat: 1927 av Gerd Enequist (Uppsala, nr 1500:1)
Se hela uppteckningen Länk till annan webbplats. Pdf, 15.9 MB, öppnas i nytt fönster.

1941 berättar en skolkökslärarinna:

I Piteå och annorstädes i övre Norrland används blöta mycket. Som frukost på söndagsmorgon eller som förrätt till middag, om man har bråttom är blöta en vanlig rätt.

Mjölk kokas upp och däri bryts tunnbröd, ojäst, tunt som papper eller framugnsbröd. Det var bakat med jäst och en aning tjockare. Det gräddas i främre delen av ugnen.

Brödet ligger någon minut i mjölken och fiskas upp direkt ur grytan. Det äts på tallrik med kniv och gaffel med en klick äkta smör på.

En annan meddelare hävdar att

”Hela Norrbotten och troligen Västerbotten hade för 50 år sedan rätten blöta till söndagsfrukost”. Hon återger ett talesätt från Piteå: ”Va gör ni om söndagarna? Vi tvättar oss och äter blöta.”

(ULMA 31428)

Blöta från Piteå

För 6 personer

Ingredienser

1½ lit mjölk
1/3 lit vatten
1 msk salt
3 st tunnbröd
Smör

Beredning

Vattnet kokas upp och sedan islås mjölken, hvarpå det hela får ett uppkok och saltet tillsättes. Ett halft tunnbröd i sänder nedlägges i den kokande mjölken. Efter ett par minuter tages brödet upp med hålslef och lägges på varm tallrik jämte något spad. Ätes tillsammans med en klick smör.

Recept från: Tillagad af Emma Sandström, Roknäs, Piteå, Norrbotten
Upptecknat: 1903 av Anna Hellgren (ULMA 29403:12)

Blöta från Holmön

Ingredienser

1 liter mjölk
1-2 kakor tunnbröd eller framugnsbröd
1 tsk salt
Till servering: 1 msk kallt smör

Beredning

Brödet brytes sönder och får koka upp i den saltade mjölken. Får koka i 10 minuter. Slås upp och serveras varm tillsammans med det kalla smöret.

Frukostmat.

Recept från: Josefina Hedin, Holmö by, Holmön, Västerbotten
Upptecknat: 1911 av Greta Robért (ULMA 29403:19)

Vidareförande

I Norrbotten och Västerbotten lever fortfarande traditionen med blöta vidare, mest inom familjer, men också genom att recept sprids i kokböcker och på nätet. Så länge det finns tunnbröd kommer det nog att brytas och blötas upp i buljong eller mjölk. Att låta smör smälta i blötan är också fortfarande vanligt.

Främjande

Man kan säga att blötan i många fall, liksom den mer sydliga traditionen dopp-i-gryta, gått från att vara enklare vardagsmat till att bli festmat, framförallt till jul. Det är främst som en del av julmaten den lever kvar. I de recept som publiceras idag äts oftast blötan som tillbehör till skinka på julbordet, alltså som dopp- i -gryta, men med både buljong och mjölk. Och brynt smör till. Blötan har alltmer kommit att framhållas som en framträdande del av de norrbottniska och västerbottniska mattraditionerna.

Dokumentation och litteratur

Märta Tamm Götlind, uppteckning om blöta 1941, ULMA 31428

Norrlandsresan - Det här visste du inte om tunnbröd! Länk till annan webbplats.(15 juli 2021) - Meny | Sveriges Radio

Berg, Anki.2019. Tunnbrödet en läcker historia

Keyland Nils (1919). Svensk allmogekost. AB Svenska Teknologföreningens förlag: Stockholm